Heli Hämäläinen utanför sin hemkyrka på Brändö i Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

Jag vill inte vara ett freak

Heli Hämäläinen är en transperson. Hon föddes i en manskropp men har alltid känt sig som en kvinna. Därför anser hon att hon aldrig har bytt kön. Hon är kristen och förtroendevald i kyrkan och politiskt aktiv sannfinländare.
22.11.2012 kl. 09:47
– Jag är inte intresserad av att man gör en artikel av mig som fokuserar på min person, det ställer jag inte upp på. Om man gör en artikel så måste den ha en funktion, säger Heli Hämäläinen när jag ringer upp henne.

Vi pratar en liten stund till. Jag känner henne från församlingen där vi båda är aktiva. Vi har träffats nästan varje söndag på gudstjänsten och ofta suttit vid samma bord och samtalat på kyrkkaffet efteråt. Jag undrar lite försynt om det stämmer som jag hört att hon tidigare var en man och att hon bytt kön.

– Kan man faktiskt byta kön? Jag undrar om det är möjligt, svarar hon.

Vi träffas på Svenska Teaterns nyrenoverade kafé Thalia. Hämäläinen arbetar ett stenkast från teatern – hon är tullöverinspektör på Tullstyrelsen där hon arbetar med riskhantering. Jag blir nyfiken och vill veta mera men om sitt jobb vill hon inte prata.

Egentligen är jag mest intresserad av att veta vad det innebär att vara en transperson, men jag börjar med att fråga om hennes tro.

– När jag var barn hade vi en familjebekant som var från Karelen. Hennes hem blev kvar på ryska sidan efter krigen. Jag gick i söndagsskola hos henne. Hon gav mig en så gedigen kunskap i kristen tro att när jag senare gick i skriftskolan undrade prästen om jag redan tidigare deltagit i skriftskola.

Hämäläinen berättar att det finns pingstvänner och frikyrkliga i hennes släkt och att hon inte känner att tröskeln är särskilt hög till karismatisk kristendom. Hon gick en gång upp till altaret i Sionförsamlingen i Sörnäs. Då hade hon en stark upplevelse av den helige Andes närvaro.
 
– Jag är lutheran med ekumenisk inriktning och känner mig hemma i det lutherska.
Hämäläinen berättar att hennes teologiska tänkande påverkats starkt av tjecken Jan Hus (1371–1415) och av John Wycliffes kyrkliga och sociala reformidéer. Hus brändes levande på bål för att han ansåg att inte bara prästerna utan också lekmännen skulle få del av nattvardsvinet, inte bara brödet.

– Jan Hus tankar om nåden allena och om en total jämlikhet har berört mig starkt, säger Hämäläinen.

Problem i församlingen

Heli Hämäläinen är gift och har en dotter. Hon lever fortfarande i samma familj som hon gjorde före hon opererades för könsbyte.

– Jag är ju samma människa ännu. Folk tror att ett könsbyte har något att göra med sexualiteten. Vi har tvingats med i bögtåget och räknas som en sexuell minoritet fast det handlar om en utvecklingsstörning.
Hämäläinen berättar att forskning har kunnat visa vad som är orsaken till att en del personer föds i fel kropp med fel kön.

– Det handlar om starka hormonförändringar i fostrets hjärna under sjätte graviditetsveckan. Orsaken till detta är att modern har insjuknat i någonting just då.
Hämäläinen har känt sig trakasserad i församlingen för att hon är en transperson.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46