Heli Hämäläinen utanför sin hemkyrka på Brändö i Helsingfors. (foto: Tomas von Martens)

Jag vill inte vara ett freak

Heli Hämäläinen är en transperson. Hon föddes i en manskropp men har alltid känt sig som en kvinna. Därför anser hon att hon aldrig har bytt kön. Hon är kristen och förtroendevald i kyrkan och politiskt aktiv sannfinländare.
22.11.2012 kl. 09:47
– Jag är inte intresserad av att man gör en artikel av mig som fokuserar på min person, det ställer jag inte upp på. Om man gör en artikel så måste den ha en funktion, säger Heli Hämäläinen när jag ringer upp henne.

Vi pratar en liten stund till. Jag känner henne från församlingen där vi båda är aktiva. Vi har träffats nästan varje söndag på gudstjänsten och ofta suttit vid samma bord och samtalat på kyrkkaffet efteråt. Jag undrar lite försynt om det stämmer som jag hört att hon tidigare var en man och att hon bytt kön.

– Kan man faktiskt byta kön? Jag undrar om det är möjligt, svarar hon.

Vi träffas på Svenska Teaterns nyrenoverade kafé Thalia. Hämäläinen arbetar ett stenkast från teatern – hon är tullöverinspektör på Tullstyrelsen där hon arbetar med riskhantering. Jag blir nyfiken och vill veta mera men om sitt jobb vill hon inte prata.

Egentligen är jag mest intresserad av att veta vad det innebär att vara en transperson, men jag börjar med att fråga om hennes tro.

– När jag var barn hade vi en familjebekant som var från Karelen. Hennes hem blev kvar på ryska sidan efter krigen. Jag gick i söndagsskola hos henne. Hon gav mig en så gedigen kunskap i kristen tro att när jag senare gick i skriftskolan undrade prästen om jag redan tidigare deltagit i skriftskola.

Hämäläinen berättar att det finns pingstvänner och frikyrkliga i hennes släkt och att hon inte känner att tröskeln är särskilt hög till karismatisk kristendom. Hon gick en gång upp till altaret i Sionförsamlingen i Sörnäs. Då hade hon en stark upplevelse av den helige Andes närvaro.
 
– Jag är lutheran med ekumenisk inriktning och känner mig hemma i det lutherska.
Hämäläinen berättar att hennes teologiska tänkande påverkats starkt av tjecken Jan Hus (1371–1415) och av John Wycliffes kyrkliga och sociala reformidéer. Hus brändes levande på bål för att han ansåg att inte bara prästerna utan också lekmännen skulle få del av nattvardsvinet, inte bara brödet.

– Jan Hus tankar om nåden allena och om en total jämlikhet har berört mig starkt, säger Hämäläinen.

Problem i församlingen

Heli Hämäläinen är gift och har en dotter. Hon lever fortfarande i samma familj som hon gjorde före hon opererades för könsbyte.

– Jag är ju samma människa ännu. Folk tror att ett könsbyte har något att göra med sexualiteten. Vi har tvingats med i bögtåget och räknas som en sexuell minoritet fast det handlar om en utvecklingsstörning.
Hämäläinen berättar att forskning har kunnat visa vad som är orsaken till att en del personer föds i fel kropp med fel kön.

– Det handlar om starka hormonförändringar i fostrets hjärna under sjätte graviditetsveckan. Orsaken till detta är att modern har insjuknat i någonting just då.
Hämäläinen har känt sig trakasserad i församlingen för att hon är en transperson.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Tomas von Martens



UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30