Lekmannaombuden Peter Lindbäck och Åsa A. Westerlund och prästombuden Max-Olav Lassila och Bo-Göran Åstrand tar i Kyrkostyrelsens strukturförslag. (foto: Rolf af Hällström)

Ändra lite och det blir bra

Kyrkomötet. Alla de drygt femtio kyrkomötesombud som uttalade sig under förra veckans remissdebatt i Åbo var positiva till den nya församlingsstrukturen ”Samfällighet 2015”.
15.11.2012 kl. 10:55
– Men i så gott som alla inlägg ville man modifiera förslaget på något sätt, säger prästombudet Bo-Göran Åstrand.

Man vill ändra på valsätt, placera en lekman som gemensamma kyrkorådets ordförande och hålla kvar alternativa strukturer så att inte fungerande storförsamlingar som Salo och Jyväskylä behöver dela upp sig igen. Den kommande strukturen är rätt långt bekant för de församlingar som redan nu ingår i en samfällighet. Till det nya hör att det hela ska ledas av en kontraktsprost.

– Det är ett plus att samfälligheten får en klart uttalad ledning, säger Åstrand. Det är också bra med större rörlighet mellan församlingarna med tanke på personalen. Dessutom kan det hända att det blir så att man inte måste byta församling om man flyttar inom samfälligheten.

Ett minus sett ur lokalförsamlingens perspektiv är att man måste vara beredd att dela sin personal med andra. Där kan finnas grogrund för interna konflikter.
I dag är de svenska prästernas arbetsgivare domkapitlet i Borgå. Den kommande kontraktsprosten – som utses av domkapitlet– ska leda samfällighetens verksamhet. En del föreslår att kontraktsprosten blir förman för alla kyrkoherdar i samfälligheten.

– Det skulle föra in ett extra mellansteg, säger Åstrand om Borgå stift.
Biskop emeritus Gustav Björkstrands språkkonsekvensutredning som finansierats av tankesmedjan Magma finns med i beredningen och väckte inga protester.

Läs hela artikeln i papperstidningen.

Rolf af Hällström



konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00