– Vi brukar ha väldigt många besökare på kyrkogården i Vasa, säger kaplan Gunnar Särs i Vasa svenska församling.
– Det är ofta långa bilköer och det brukar vara svårt att hitta parkeringsplats säger Särs.
Om det har skett en ökning i besöken kan Särs inte uttala sig om men han säger att det känns så. Han tillägger att det verkar som om människor allt oftare uttrycker sorg genom att tända ljus.
– På olycksplatser och vid till exempel minnesstunder för dem som omkommit i skolmassakrerna är ljuständningen alltid en väldigt central del av att bearbeta sorgen.
Gammal tradition
Firandet av Alla helgons dag går tillbaka till de första kristna församlingarna. Redan på 300-talet började man förutom att uppmärksamma de enskilda martyrernas dödsdagar ta i bruk en gemensam dag då man mindes alla de kristna bröder och systrar som dött.
Själva ljuständningen på kyrkogårdarna är en relativt ny tradition som ursprungligen kommer från Tyskland, men som i Finland uppstod på 1920-talet och tog fart på allvar i samband med krigen. I dag är den en av de viktigaste kyrkliga traditionerna. Församlingarna håller minnesgudstjänster för att hedra dem som dött under året.
– Vi brukar hålla en parentation då vi räknar upp dem som avlidit. Senare har vi också en kort andaktsstund ute i kyrkogårdens kapell, berättar Borgå domkyrkoförsamlings kyrkoherde Mats Lindgård.
Läs hela artikeln i papperstidningen.
Ett hoppets ljus för de sörjande
ljus. På Alla helgons dag är det fler människor än vanligt i rörelse på kyrkogårdarna runtom i landet. Helgen då finländarna minns de döda är en tid för reflektion och stillhet.
1.11.2012 kl. 09:32
1.11.2012 kl. 09:32
Johan Myrskog