Åland vill ha större enheter

De åländska församlingarna vill helst organiseras i en samfällighet eller en enda stor församling. Också tanken på mer självstyre väcker genklang hos många.

2.10.2012 kl. 09:45

Biskop Björn Vikström besökte Åland i vår för att diskutera olika modeller för hur de tio åländska församlingarna kunde organiseras i framtiden. Tanken var att församlingarna skulle svara biskopen före den 15 september, men många behövde mer tid och fick uppskov. Nu har nio av tio åländska församlingar blivit klara med sina svar.

Mariehamn valde att inte gå in för något av biskopens alternativ. I stället menar kyrkofullmäktige att en strukturförändring ska ske först då lagtinget fattat beslut om strukturförändring av kommunerna. Församlingen i Mariehamn önskar att domkapitlet ska tillsätta en arbetsgrupp för en självstyrd åländsk kyrka.

Jomala församling föredrar samfällighetsmodellen om man söker en lösning på kort sikt. På längre sikt önskar Jomala att domkapitlet utreder möjligheten att gå in för en åländsk kyrka.

Finström-Geta församling stöder både tanken att de åländska församlingarna ska organiseras i en samfällighet och ett utökat självstyre, det vill säga en åländsk kyrka. Kyrkorådet i Finström-Geta anser att det ena alternativet inte utesluter det andra.

Brändö-Kumlinge stöder tanken på en samfällighet eller en församling för hela Åland, det vill säga utökat samarbete av alla slag. Däremot vill Brändö-Kumlinge inte gå in för en åländsk kyrka.

Också Hammarland har gått in för samfällighetsmodellen.

En församling

Sund-Vårdö önskar att församlingarna på Åland blir en enda moderförsamling med flera kapellförsamlingar. De skulle lyda under Borgå stift. Ålands södra skärgårdsförsamling är inne på samma linje som Sund-Vårdö: en åländsk församling men inte en åländsk kyrka.

Kyrkorådet i Eckerö föredrar att fortsätta med nuvarande församlingsmodeller – men om det inte går önskar församlingen att biskopen går in för den modell där de åländska församlingarna organiseras i ett prosteri. Tanken på en självstyrd åländsk kyrka avvisas i Eckerö.

– Kyrkan har medvetet kopplats loss från makten. En åländsk kyrka skulle bli en ny statskyrka som kopplas till politisk makt. Det är vi emot, säger kyrkoherde Mårten Andersson.

Lemland-Lumparland föredrar i det här skedet att gå in för en modell där alla Ålands församlingar slås ihop till en enda församling. I framtiden kan församlingen tänka sig att gå in för en modell där de åländska församlingarna får större självstyre. I Lemland-Lumparland anser man att den prosterimodell som biskopen presenterat ligger väldigt nära den tanke kring en självstyrd åländsk kyrka som presenterats av kyrkofullmäktigeordförandena i Mariehamn, Jomala och Finström-Geta.

Saltvik behövde mera betänketid och är inte ännu klar med sitt svar.

Biskopen glad

Biskop Björn Vikström är glad över att det finns en så stor villighet att gå in för ökat samarbete.

– Den här frågan ska planeras och diskuteras i vinter. Det är viktigt att gå vidare och inte bara vänta för det finns en stor frustration över att man utreder men inget sker.

Nu ska domkapitlet ta upp frågan men biskopen försäkrar att inga beslut fattas över huvudet på ålänningarna. Vad gäller önskemålen om mera kyrkligt självstyre på Åland ser Björn Vikström möjligheter.

– En stark samfällighet eller ett prosteri skulle kunna ge rum för vissa delar av det som man längtar efter då man talar om en åländsk kyrka.

Sofia Torvalds



Magnus och Anna Dahlbacka under utgivningsfesten Maralal i december.

bibelöversättning. Sedan 2004 har Kronobyborna Magnus och Anna Dahlbacka arbetat med att översätta Bibeln till samburu. De fick börja från början. Först fick de lära sig språket, sedan skapa dess skriftspråk. 13.1.2020 kl. 11:53
Kronoby kyrka var välfylld när den nybildade församlingen höll sin första mässa på söndagen.

församlingssammanslagning. – Historiens vingslag går över vår bygd, konstaterade Anders Store när han som nyinstallerad kyrkoherde höll sin första predikan i nya Kronoby församling på söndagen. Vid årsskiftet gick Terjärv, Nedervetil och Kronoby samman till en församling. 5.1.2020 kl. 15:28
Att Johan Myrskog började skriva lovsånger handlar delvis om hur hans egen tro och Gudsrelation utvecklats.

lovsång. När musiker från Petrus församling i Helsingfors släpper ett nytt album är målet inte att skapa hitsinglar – utan att göra lovsångsmusik som känns relevant i Finland år 2020. 30.12.2019 kl. 16:14
Nu när papperstidningen utkommer bara varannan vecka vill redaktionen satsa lite mer på webbsidan.

layout. Kyrkpressens webbsida har genomgått en liten ansiktslyftning. 27.12.2019 kl. 10:02
Personintervjuer och nyheter toppar listan på de mest lästa artiklarna år 2019.

Kyrkpressen.fi. Vi har rankat dom mest lästa webbartiklarna – i toppen ligger människoöden, bråk och biskopsval. 27.12.2019 kl. 09:08

julevangeliet. Vi har alla hört Reidar Wasenius, till exempel när vi åkt tåg eller ringt någon som talar ett annat samtal. Hör honom läsa julevangeliet! 19.12.2019 kl. 19:40
Hanna Lagerström kallar sig språknomad.

julevangeliet. Dialekten är Hanna Lagerströms hjärtespråk, det språk hon använder när hon rappar – och nu också när hon läser julevangeliet. 19.12.2019 kl. 12:00
– Folk frågar när jag ska hänga upp dem. Jag är ju illa tvungen att göra det. Det har blivit en tradition, säger Stefan Barkar

jul. Ibland kan det uppstå en smärre trafikstockning framför familjen Barkars hus i Forsby, Pedersöre. Bilister stannar upp för att beundra och fotografera julbelysningen på tomten. Huset som ligger längs landsväg 741 mellan Jakobstad och Lappajärvi har blivit något av en lokal sevärdhet. 19.12.2019 kl. 17:21
Mia Anderssén-Löf är kyrkoherde i Nykarleby församling.

utnämning. Det är uppenbart att vi i stiftet behöver fler kvinnor på ledande poster, säger biskop Bo-Göran Åstrand på tal om att Mia Anderssén-Löf valts till kontraktsprost i Pedersöre prosteri. 19.12.2019 kl. 17:12

profilen. Såväl biskopen som ett antal kyrkoherdar och akademiker känner honom som sin religionslärare. Egentligen ville han bli biolog, men många små ögonblick stakade ut vägen till Sursikbacken. 21.12.2019 kl. 17:15
Julen bryter av mot vardagen och slitet. Därför känns den så viktig för många av oss, säger Maria Sundblom Lindberg.

Familjejul. Kompromiss är julens ledord nummer ett, säger prästen och familjeterapeuten Maria Sundblom Lindberg. 19.12.2019 kl. 00:01
Eva Biaudet önskar sig stöd för de mänskliga rättigheterna i julklapp.

julfirande. Eva Biaudet läser julevangeliet varje jul. Hon tilltalas av moderskärleken, men påminns också om att Maria, Josef och det nyfödda barnet var en familj på flykt. 19.12.2019 kl. 00:01

profilen. Som tonåring ville Elefteria Apostolidou byta tillbaka till den ortodoxa kyrkan som hon döpts i. Men istället blev hon konfirmerad, blev hjälpledare, skrev religion i studenten och sökte in till teologin. En måndagsmorgon i butikskassan visste hon: Jag vill bli präst. 16.12.2019 kl. 16:13
När han mådde så dåligt att färgerna försvann ur hans liv började Matti Aspvik fotografera.

Depression. Vi är alla beroende av något, vi är alla missbrukare, säger Matti Aspvik. 13.12.2019 kl. 17:25
Han kallar sig en rastös rebell som hittat hem. Magnus Persson, tidigare pastor i partykyrkan United är nu lutherska präst.

präst. Han var pastor i en uppmärksammad och framgångsrik pingstförsamling i Malmö. Men ändå saknades något. Det var startskottet för en resa som ledde till Luther och till Evangeliska-Fosterlands Stiftelsen, EFS. Idag är Magnus Persson prästvigd och anställd av EFS. 13.12.2019 kl. 16:05

Alla från Köklot som skulle till julkyrkan samlades och promenerade eller sparkade tillsammans över isen.

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45
Biskop Seppo Häkkinen talade vid en bönestund vid den brunna kyrkan.

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00
Dagens människor behöver mer
psykisk och andlig hjälp, anser Cecilia Forsén.

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13
– Min jul är en ärkejul. Allt ska vara klart långt före jul­afton. Arbete är bannlyst, säger historikern Dick Harrison.

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00