Ärkebiskop Kari Mäkinen öppnade biskopsmötets två dagars session i Rovaniemi 11-12.9.2012. I öppningstalet reflekterade Uleåborgs biskop Samuel Salmi över strukturreformen, hur gruvindustrin påverkar lokalbefolkningen och betydelsen av den nordliga dimensionen i kyrkans verksamhet.
Salmi anknöt till de församlingsstrukturmodeller som kyrkomötet har att ta ställning till, utvecklandet av samfälligheterna, prosterimodellen och stiftsmodellen. Han frågade sig om lösningen kunde ligga i att låta församlingarna tillämpa olika modeller utifrån deras egen verksamhetsmiljö.
”Det viktigaste i strukturreformen är att församlingen är en fungerande andlig och verksamhetsenhet. Kännedomen om de lokala förhållanden samt förmågan att lokalt styra och stöda församlingarnas arbete ökar. Här är stiften med sin biskop och genom sitt uppdrag att utveckla och leda den aktör som kommer i första hand”.
Den nordliga naturen klarar inte miljökatastrofer
Biskop Salmi konstaterade att Norra Finland för tillfället lever mitt i stora förändringar. Flera gruvbolag har startat eller förbereder gruvverksamhet i till exempel Kittilä, Sodankylä och Kolari. Längre söderut i Mustavaara, på gränsen till Taivalkoski och Posio, utreder man frågan. På samma sätt har utvinningen av guld varit aktuell i Övertorneå.
Salmi anser gruvorna och de arbetsplatser som de erbjuder som goda förutsatt att de uppfyller två kriterier.
"Norra Finland får inte bli ”flyttjord” så att rikedomarna transporteras bort och nyttan av naturens rikedomar för det mesta förflyttas till utländska ägare. Det andra är att Norra Finland inte klarar en liknande miljöskandal som den i Talvivaara. Den här gången behöver man beakta naturens känslighet”, sade Salmi. Han fann diskussionen om en gruvskatt som ett välkommet inslag i syfte att få en mer rättvis gruvdrift.