Alf Snellman

Skrev om barndomens andliga landskap

laestadianismen. Var det bönesvar då Alf Snellman som fjortonåring fick jobb på ett båtvarv i Gertruds? Mamma ansåg att Gud hade hört bönerna då Alf kunde hjälpa till att försörja den fattiga familjen vars pappa låg på sjukhuset i lungsot efter kriget. 25.8.2012 kl. 03:00
 Han tvivlade på Guds inblandning då. Och han gör det än idag.
–  Jag ställer fortfarande samma frågor om Gud och livet som jag gjorde då. Jag har inte fått några pålitliga konkreta svar som kan verifieras vetenskapligt, säger Alf Snellman.
Senaste vecka utkom Snellmans första skönlitterära bok Lycksalighetens pris. Boken är en skröna med verklighetsbakgrund som handlar om pojken Jonas’ upplevelser och stämningarna i byn Ede på trettio- och fyrtiotalen.
– Jag är Jonas. Hans upplevelser och tankar är till en stor del  mina egna. Ede är en fiktiv by vars förebild är min barndoms by Näs i Larsmo, säger Snellman.
Snellmans farmor och morfar var starkt troende, men de trodde på olika sätt. Farmor var kyrklig medan morfar satt på de främsta bänkarna i det laestadianska bönehuset. De var varandras motpoler på det religiösa planet.
– När folk frågat mig om min bakgrund brukar jag utan att reflektera desto mera svara att den är laestadiansk, säger Snellman.  Men det är en sanning med modifikation. När mina föräldrar gifte sig levde de som man sade, i synd ute i världen. Man såg ogillande på giftermålet över trosgränserna. Man utgick då från att de någon gång skulle bli troende och det var viktigt att man anammade den rätta tron. Vi levde i ett religiöst korsdrag mellan olika åsikter.
Snellman var sex år då hans mamma gjorde som man sade, bättring. Hon återvände till bönehuset.
–  Det togs illa emot av min farmor. Det möttes med både svordomar och spott.
Ungefär sex år senare blev också pappa laestadian. Även den unge Alf gick till bönehuset om söndagarna. Men han miste tidigt sin barnatro.
Efter  skriftskolan valde Snellman  samlingshuset i stället för bönehuset. Han blev aktiv i Eugmo nykterhetsförening och senare också dess ordförande. Till bönehuset  återvände han aldrig.

Läs mera i Kyrkpressen nr 35/2012.
Johan Sandberg



Nekrolog. När det blev möjligt för kvinnor att bli präster i Finland 1988, hörde Ulla Östman till de första som prästvigdes. 29.3.2021 kl. 11:55

värderingar. Vi för Luthers arv vidare utan att vara medvetna om det. Till och med ateisterna påverkas av de lutherska värderingarna. 29.3.2021 kl. 11:01

sårbarhet. "Likt lärjungarna har jag ofta upplevt att jag befinner mig i någon slags mellantid, mitt emellan långfredag och påskdag: Jag vill tro, men har ej krafter att göra det. Jag vill hoppas, men vet ej om jag förmår eller vågar det." 31.3.2021 kl. 00:00

Burma. Att kunna hjälpa kyrkan är den överlägset svåraste utmaningen för biskopen av Burma. Johan Candelin arbetar från Karleby för att få hjälp till en av de fattigaste lutherska kyrkorna i världen. 25.3.2021 kl. 11:08

Bibelfynd. Israeliska arkeologer har gjort nya fynd av bibliska textfragment i Dödahavsområdet för första gången sedan dödahavsrullarna i Qumran hittades 1947. 24.3.2021 kl. 12:40

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00

VEM ÄR DU?. År 2019 var Elisabeth Stubb, som är doktor i historia och forskare, utan jobb. Den våren bestämde hon sig för att göra något hon drömt om ända sedan hon läste om det i Kyrkpressen för många år sedan: vandra Israelleden, vandringsleden genom Israel. Upplevelsen blev en bok som känns väldigt aktuell. 6.11.2023 kl. 18:53