Forskning: Europeiska ungdomar motiverade att lära sig mer om religioner och världsåskådningar

skola. Ungdomar i Europa har en ärlig vilja att att lära sig mer om varandras världsåskådningar.
2.8.2012 kl. 09:14
Den internationella ISREV-konferensen (International Seminar on Religious Education and Values) kring religions- och värdefostran inleddes i Åbo förra veckoslutet. Professor Robert Jackson från Warwick universitet som arbetat i Europarådet med olika utvecklingsprojekt kring religionsundervisning berättar att de europeiska ungdomarna, oberoende av religiös bakgrund, enligt undersökningsresultaten är mycket villiga att lära sig mer om religion och andras världsåskådningar.
– I undersökningen granskas ungdomars attityder i åtta olika länder. Resultatet är intressant eftersom rädslan för att religioner idag främst är något som segregerar mänskligheten är så allmänt utbredd. Ungdomarnas tankevärld varierar naturligtvis något från land till land, men gemensamt är en ärlig vilja att få kännedom om varandras världsåskådningar, säger Jackson.
– Enligt undersökningen är det av stort värde för ungdomarna att det i skolan ges utrymme för styrd diskussion kring religion och religioner i en trygg atmosfär. På fritiden är det ju inte nödvändigtvis det första samtalsämnet som kommer upp, men frågor kring religion är något som ändå berör dem alla, fortsätter professor Wolfram Weisse från Hamburg universitet.
Enligt både Weisse och Jackson är det viktigt att ta i beaktande det egna landets utgångsläge då religionsundervisningen förverkligas. Europarådet söker ingen gemensam modell, utan det väsentliga är att varje land skapar en trygg miljö för eleverna där religiösa frågor kan behandlas.
– Eftersom religionens betydelse växer i en allt mer multikulturell värld är det en självklarhet att alla unga ska bekanta sig med andra religioner oberoende av sin egen religiösa bakgrund. Religion är inte enbart kultur, men däremot kan man inte lära sig förstå någon kultur utan kunskap om religionerna”, säger Robert Jackson.

Religionen kan inte integreras i andra skolämnen
– Det är en farlig trend att minska på timmarna i just de ämnen i läroplanen som de unga behöver kunskap om i en mångkulturell värld. Att religionen skulle kunna integreras i andra läroämnen är en utopi. Då skulle ingen ansvara för innehållet. Religionen kan inte heller enbart inskränkas till läroämnet filosofi eftersom vi måste se religionen som en helhet”, påpekar forskaren inom religionsdidaktik, professor Hannele Niemi från Helsingfors universitet.
I diskussionen kring att göra religionsundervisningen till något som betjänar vårt nutida samhälle är det lätt att fastna i fördomar och konstellationer från det förflutna.
– Har vi i tillräcklig utsträckning fört diskussion kring vad ett religionsämne gemensamt för alla kunde innehålla? Det finns många fördomar om vad det kunde vara eller vad det inte skulle få vara. I de här frågorna är vi också delvis fångar i diskussioner ur det förflutna. Livets gång i vårt finländska samhälle har förändrats. I diskussionerna kring innehåll och metoder i religionsundervisningen behövs också perspektiven från representanterna för de mindre religionerna i vårt samhälle”, framhäver Niemi.

Konferensen ordnas på Turun kristillinen opisto 29.7−3.8.2012. Mer information på adressen www.isrev.org.


Kyrklig Tidningstjänst



Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

forskning. Under årets första stiftsseminarium föreläser biskop Bo-Göran Åstrand, Sara Gehlin och Björn Vikström. 13.1.2020 kl. 15:36

Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40