Forskning: Europeiska ungdomar motiverade att lära sig mer om religioner och världsåskådningar

skola. Ungdomar i Europa har en ärlig vilja att att lära sig mer om varandras världsåskådningar.
2.8.2012 kl. 09:14
Den internationella ISREV-konferensen (International Seminar on Religious Education and Values) kring religions- och värdefostran inleddes i Åbo förra veckoslutet. Professor Robert Jackson från Warwick universitet som arbetat i Europarådet med olika utvecklingsprojekt kring religionsundervisning berättar att de europeiska ungdomarna, oberoende av religiös bakgrund, enligt undersökningsresultaten är mycket villiga att lära sig mer om religion och andras världsåskådningar.
– I undersökningen granskas ungdomars attityder i åtta olika länder. Resultatet är intressant eftersom rädslan för att religioner idag främst är något som segregerar mänskligheten är så allmänt utbredd. Ungdomarnas tankevärld varierar naturligtvis något från land till land, men gemensamt är en ärlig vilja att få kännedom om varandras världsåskådningar, säger Jackson.
– Enligt undersökningen är det av stort värde för ungdomarna att det i skolan ges utrymme för styrd diskussion kring religion och religioner i en trygg atmosfär. På fritiden är det ju inte nödvändigtvis det första samtalsämnet som kommer upp, men frågor kring religion är något som ändå berör dem alla, fortsätter professor Wolfram Weisse från Hamburg universitet.
Enligt både Weisse och Jackson är det viktigt att ta i beaktande det egna landets utgångsläge då religionsundervisningen förverkligas. Europarådet söker ingen gemensam modell, utan det väsentliga är att varje land skapar en trygg miljö för eleverna där religiösa frågor kan behandlas.
– Eftersom religionens betydelse växer i en allt mer multikulturell värld är det en självklarhet att alla unga ska bekanta sig med andra religioner oberoende av sin egen religiösa bakgrund. Religion är inte enbart kultur, men däremot kan man inte lära sig förstå någon kultur utan kunskap om religionerna”, säger Robert Jackson.

Religionen kan inte integreras i andra skolämnen
– Det är en farlig trend att minska på timmarna i just de ämnen i läroplanen som de unga behöver kunskap om i en mångkulturell värld. Att religionen skulle kunna integreras i andra läroämnen är en utopi. Då skulle ingen ansvara för innehållet. Religionen kan inte heller enbart inskränkas till läroämnet filosofi eftersom vi måste se religionen som en helhet”, påpekar forskaren inom religionsdidaktik, professor Hannele Niemi från Helsingfors universitet.
I diskussionen kring att göra religionsundervisningen till något som betjänar vårt nutida samhälle är det lätt att fastna i fördomar och konstellationer från det förflutna.
– Har vi i tillräcklig utsträckning fört diskussion kring vad ett religionsämne gemensamt för alla kunde innehålla? Det finns många fördomar om vad det kunde vara eller vad det inte skulle få vara. I de här frågorna är vi också delvis fångar i diskussioner ur det förflutna. Livets gång i vårt finländska samhälle har förändrats. I diskussionerna kring innehåll och metoder i religionsundervisningen behövs också perspektiven från representanterna för de mindre religionerna i vårt samhälle”, framhäver Niemi.

Konferensen ordnas på Turun kristillinen opisto 29.7−3.8.2012. Mer information på adressen www.isrev.org.


Kyrklig Tidningstjänst



Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45