Kaplan Päivi Jussila har lett ekoskriftskolan i Tuira församling.
Kaplan Päivi Jussila har lett ekoskriftskolan i Tuira församling.

Ekoskriftskolan gör tio gröna bud, sparar energi och kramar träd

eko. I en ekoskriftskola funderar ungdomarna på hur vi kan respektera skapelsen i vårt vardagliga liv. 13.6.2012 kl. 12:22
Under konfirmandtiden behandlar man frågor som hör samman med livet och tron. Dit hör också ansvar för skapelsen och naturen. I en grön skriftskola eller ekoskriftskola utmanas ungdomarna att fundera på hur vi kan respektera skapelsen i vårt vardagliga liv. På gröna konfirmandläger strävar man till exempel efter att minska koldioxidavtrycket.

– I Finland har vi traditionellt ordnat konfirmandläger nära naturen. Idag blir en medveten och målinriktad miljöfostran allt viktigare. Skriftskolan erbjuder mångsidiga möjligheter att stöda de ungas relation till naturen och en ansvarsfull livsstil, berättar Jarmo Kokkonen som ansvarar för konfirmandarbetet på Kyrkostyrelsen.
I Tuira församling i Uleåborg ordnade man i början av juni ekoskriftskola för fjärde gången och 25 konfirmander deltog. På lägret skrev man bland annat tio gröna bud tillsammans med ungdomarna och gjorde olika ekoterapeutiska övningar, dvs. naturkontaktövningar.

– Det betyder till exempel att vi gör tavlor genom att rama in en vacker plats i naturen med kottar, stenar och lösa trädgrenar, att vi kramar träd och gör skapelsealtaren utgående från skapelseberättelsen, berättar kaplan Päivi Jussila från Tuira församling.

– I ekoskriftskolan har vi också dagligen gjort långsamma upprepade rörelseserier från ett urgammalt kloster. Med hjälp av rörelseserierna ökar vi medvetenheten om att människan är en helhet och kroppens helighet, fortsätter Jussila.

Miljömedvetenhet uppmärksammas på många sätt i ekoskriftskolan
Tuira församling har på många sätt försökt minska koldioxidavtrycket på sitt ekokonfirmandläger. Konfirmanderna har möjlighet att genom sina egna val satsa på vegetarisk mat. Till alla måltider erbjuds mycket grönsaker och rotfrukter. På lägret är också användningen av elektricitet begränsad: man använder inga tekniska apparater. Likaså fäster man uppmärksamhet vid vattenkonsumtionen.

– På våra resor mellan Uleåborg och Karlö använder vi oss av lokaltrafikens normala bussturer som ändå skulle ha kört. Vi använder mycket lite papper i undervisningen. Från församlingen får konfirmanderna biblar som tagits ur bruk och som bara använts lite eller har något litet fel, och som de får göra till sina egna, berättar Jussila.

Nuorten Keskus (Lutherska ungdomscentret i Finland), WWF och Kyrkostyrelsen startade hösten 2011 ett projekt för att stöda miljöfostran i skriftskolan och hjälpledarverksamheten. Gröna skriftskolor är en del av projektet.

Tuira församlings ekokonfirmandlägers tio gröna bud:
1. Återanvänd!
2. Gynna närproducerad mat!
3. Köp inte onödiga saker!
4. Cykla!
5. Släck lamporna!
6. Skräpa inte ner!
7. Välj tygkassar!
8. Bryt inte trädgrenar!
9. Spara vatten!
10. Använd trapporna!

Årligen går ca 53 000 unga i skriftskola och ca 25 000 unga deltar i hjälpledarverksamhet.
Kyrklig Tidningstjänst



samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20
Nya direktiv: fler än tio får delta i jordfästningar, om de är nära anhöriga.

jordfästning. Det begränsade deltagarantalet vid kyrkliga förrättningar har väckt många frågor. Nu är direktiven reviderade: nära anhöriga får delta även om de är fler än tio personer. 18.3.2020 kl. 20:05
Brändö-Kumlinge församling är en liten församling, där kyrkoherden får sköta tekniken själv.

strömning. Att strömma andakter och gudstjänster är nytt i många församlingar, men Kent Danielsson satte igång genast, även om han är nybörjare. 18.3.2020 kl. 16:08
Mikael Kurkiala har vuxit upp i Finland men flyttade till Sverige under studietiden.

Modernitet. Mikael Kurkiala är kulturantropologen som länge trodde att kyrkans språk och ritualer tillhörde de andra – inte honom. I dag är han omvärldsbevakare för Svenska kyrkan och tycker att kyrkan tillhör alla, inte bara de troende. 18.3.2020 kl. 12:43
Den här bilden är tagen i St. Marys Church i Dingle, Irland. Där firar kyrkorna tillsvidare mässa, men inte med fler än 100 personer.

coronaepidemin. I hela Europa kämpar kyrkorna med samma problem: hur ska man ha kontakt med församlingsmedlemmarna, men samtidigt skydda dem från att bli smittade av coronaviruset? 17.3.2020 kl. 17:27

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00
Det är svårast att vara kristen i Nordkorea, Somalia, Jemen, Eritrea och Libyen.

FÖRFÖLJELSE. Kristna förföljs i 76 olika länder i värden, och i elva av dem utsätts de för extrem förföljelse. 360 miljoner kristna, det vill säga var sjunde kristen, upplever förföljelse. En av fem förföljs i Afrika och två av fem i Asien. 20.1.2023 kl. 10:35