Kyrkomötet inleddes

Kyrkomötet inleddes på måndagen. I sitt inledningstal fäste ärkebiskop Kari Mäkinen uppmärksamhet vid väckelserörelserna.
8.5.2012 kl. 09:25
I sitt tal vid kyrkomötets öppning på måndagen fäste ärkebiskop Kari Mäkinen uppmärksamhet vid kyrkans och väckelserörelsernas självbild och relation till varandra. Mäkinen sade att kyrkomötesombudens platser inte är fördelade enligt olika kyrkopolitiska eller på tros-teologiska grunder, utan det utmärkande för kyrkan är att platserna fördelas enligt stift.

– När jag ser på salen härifrån utmärks den inte av linjedragningar och betoningar. Härifrån urskiljer jag enskilda människors, kyrkans medlemmars ansikten. Var och en av er bär med sig sin egen verklighet, sin egen livserfarenhet och sin egen inre värld, sade ärkebiskopen.

Ärkebiskopen sade att den senaste tidens diskussion om gammallaestadianismen har bekräftat bilden av en kyrka där det samtidigt kan finnas många verkligheter, och där trygghet och sårbarhet samtidigt kan var lika sant.

– Man kan se diskussionerna som en del av större process där väckelserörelserna söker sin egen identitet i förhållande till kyrkan. Det är en lång och kanske svår process. Den känns både som kyrkopolitiska spänningar och som darrningar i offentligheten.

Utöver diskussionen om väckelserörelsernas identitet har ärkebiskopen berörts av diskussionen om sexuellt utnyttjande av barn. Mäkinen poängterade vikten av att se sig själv i spegeln även om det kan vara svårt i sammanhang där det skett både sexuella och andliga övergrepp.

– Den stränga bild som vi ser i spegeln vill vi helst skjuta ifrån oss, begränsa till vissa grupper eller enskilda personer eller koncentrera uppmärksamheten till allt det goda som väckelserörelserna också rymmer.  Men vi kan inte ställa oss utanför det skedda. Det handlar om hur vi kristna kan handla emot varandra. Om en lem i kyrkan lider, lider alla lemmar med henne.

Kyrkans medlemmar är människor – inte rörelser eller organisationer
– Därför är det viktigt att påminna om att vi talar om kyrkans medlemmar, döpta kristna. Det handlar inte om trostolkningar. Det handlar om vad människor gör mot varandra. Hur kristna människor handlar mot varandra i den här kyrkan. Vi kan inte ställa oss utanför. Medlemmarna är människor, inte rörelser eller organisationer.

– Det finns trots allt något gemensamt i det sexuella utnyttjandet av barn och bruket av andligt våld. I bägge fallen är det fråga om att kränka en människas integritet, om att skada en annan människa på ett djupt och ödesdigert sätt.
 
– Det andliga våldet förekommer i alla gemenskaper, i arbetslivet, skolan, familjen och också i religiösa gemenskaper och kyrkor. Man intar utan att man kanske märker det Guds plats. Det gäller att upptäcka det här andliga maktmissbruket. Ingen trostolkning eller sanning som man har tillägnat sig ger rätt att kränka, kuva eller skada en människas allra innersta. I varje kränkt människa kränks Kristus själv.

– Det har på sistone berättats mycket om gammallaestadianismen, man har berättat om många olika verkligheter. De som har spräckt tystnaden och tigandet har gjort en betydelsefull gärning. Det är viktigt inte bara för rörelsens egen utveckling. Det är viktigt för hela kyrkan och för hela det finländska samhället, sade Mäkinen.

– Genom gammallaestadianismen har det blivit synligt att alla samfund har en skugga. Om man inte känner igen sin skugga utan bara ser en bild som präglas av idealet i spegeln kan man inte ärligt glädjas åt sitt andliga arv. Bara en sådan kyrka som känner igen sin egen skugga, också sin dolda tysta historia, är en levande och trovärdig kyrka, sade ärkebiskopen.

Det nya kyrkomötet inleder sin fyraårsperiod med en veckolång session i Åbo den 7-11 maj. Kyrkomötet valde på måndag undervisningsrådet Kaisa Rönkä till första viceordförande. Sanitetsgeneralmajor Timo Sahi valdes till andra viceordförande. Båda var viceordföranden också under den föregående mandatperioden.
Kyrklig Tidningstjänst



Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13

Ukraina. Att tända ett ljus känns som en liten sak, men det är något med ljus – det ger ändå en känsla av att något är lite bättre, säger ukrainska Iryna Gorkun-Silén om den ljuständning för Ukraina som Helsingfors kyrkliga samfällighet ordnade på treårsdagen av Ukrainakriget. 28.2.2025 kl. 20:47

HALLÅ DÄR. Hon startar en ny barnkör i skolorna i vår. – Att sjunga i kör är en bra form av gemenskap, det motverkar ensamhet, säger hon. 28.2.2025 kl. 21:10

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

jakobstad. Det kommande året är det Catharina Englund som är tf kyrkoherde i Jakobstads svenska församling. Det är med ”skräckblandad förtjusning” hon går in i uppgiften. 10.4.2025 kl. 12:11

STRATEGI. Nu i vår tar arbetet med en ny strategi på allvar fart i Jakobstads svenska församling. Samtliga medlemmar i församlingen bjuds med i arbetet med den nya strategin. 10.4.2025 kl. 12:17

domprost. Domkyrkoförsamlingen i Borgå vill välja ny domprost i november. Församlingen har begärt att tjänsten lediganslås av domkapitlet i sommar. Valet skulle göras som ett direkt val av församlingsmedlemmarna. Valdagen blir preliminärt den 9 november. 9.4.2025 kl. 15:45

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10