Kyrkomötet inleddes

Kyrkomötet inleddes på måndagen. I sitt inledningstal fäste ärkebiskop Kari Mäkinen uppmärksamhet vid väckelserörelserna.
8.5.2012 kl. 09:25
I sitt tal vid kyrkomötets öppning på måndagen fäste ärkebiskop Kari Mäkinen uppmärksamhet vid kyrkans och väckelserörelsernas självbild och relation till varandra. Mäkinen sade att kyrkomötesombudens platser inte är fördelade enligt olika kyrkopolitiska eller på tros-teologiska grunder, utan det utmärkande för kyrkan är att platserna fördelas enligt stift.

– När jag ser på salen härifrån utmärks den inte av linjedragningar och betoningar. Härifrån urskiljer jag enskilda människors, kyrkans medlemmars ansikten. Var och en av er bär med sig sin egen verklighet, sin egen livserfarenhet och sin egen inre värld, sade ärkebiskopen.

Ärkebiskopen sade att den senaste tidens diskussion om gammallaestadianismen har bekräftat bilden av en kyrka där det samtidigt kan finnas många verkligheter, och där trygghet och sårbarhet samtidigt kan var lika sant.

– Man kan se diskussionerna som en del av större process där väckelserörelserna söker sin egen identitet i förhållande till kyrkan. Det är en lång och kanske svår process. Den känns både som kyrkopolitiska spänningar och som darrningar i offentligheten.

Utöver diskussionen om väckelserörelsernas identitet har ärkebiskopen berörts av diskussionen om sexuellt utnyttjande av barn. Mäkinen poängterade vikten av att se sig själv i spegeln även om det kan vara svårt i sammanhang där det skett både sexuella och andliga övergrepp.

– Den stränga bild som vi ser i spegeln vill vi helst skjuta ifrån oss, begränsa till vissa grupper eller enskilda personer eller koncentrera uppmärksamheten till allt det goda som väckelserörelserna också rymmer.  Men vi kan inte ställa oss utanför det skedda. Det handlar om hur vi kristna kan handla emot varandra. Om en lem i kyrkan lider, lider alla lemmar med henne.

Kyrkans medlemmar är människor – inte rörelser eller organisationer
– Därför är det viktigt att påminna om att vi talar om kyrkans medlemmar, döpta kristna. Det handlar inte om trostolkningar. Det handlar om vad människor gör mot varandra. Hur kristna människor handlar mot varandra i den här kyrkan. Vi kan inte ställa oss utanför. Medlemmarna är människor, inte rörelser eller organisationer.

– Det finns trots allt något gemensamt i det sexuella utnyttjandet av barn och bruket av andligt våld. I bägge fallen är det fråga om att kränka en människas integritet, om att skada en annan människa på ett djupt och ödesdigert sätt.
 
– Det andliga våldet förekommer i alla gemenskaper, i arbetslivet, skolan, familjen och också i religiösa gemenskaper och kyrkor. Man intar utan att man kanske märker det Guds plats. Det gäller att upptäcka det här andliga maktmissbruket. Ingen trostolkning eller sanning som man har tillägnat sig ger rätt att kränka, kuva eller skada en människas allra innersta. I varje kränkt människa kränks Kristus själv.

– Det har på sistone berättats mycket om gammallaestadianismen, man har berättat om många olika verkligheter. De som har spräckt tystnaden och tigandet har gjort en betydelsefull gärning. Det är viktigt inte bara för rörelsens egen utveckling. Det är viktigt för hela kyrkan och för hela det finländska samhället, sade Mäkinen.

– Genom gammallaestadianismen har det blivit synligt att alla samfund har en skugga. Om man inte känner igen sin skugga utan bara ser en bild som präglas av idealet i spegeln kan man inte ärligt glädjas åt sitt andliga arv. Bara en sådan kyrka som känner igen sin egen skugga, också sin dolda tysta historia, är en levande och trovärdig kyrka, sade ärkebiskopen.

Det nya kyrkomötet inleder sin fyraårsperiod med en veckolång session i Åbo den 7-11 maj. Kyrkomötet valde på måndag undervisningsrådet Kaisa Rönkä till första viceordförande. Sanitetsgeneralmajor Timo Sahi valdes till andra viceordförande. Båda var viceordföranden också under den föregående mandatperioden.
Kyrklig Tidningstjänst



Att köpa och utbyta presenter hör till många religioners festtraditioner – till exempel den kristna julen, muslimernas id al-fitr och hinduernas diwali, berättar Joona Raudaskoski och Tuija Pyhäranta.

religiösa högtider. Finländare firar fler religiösa fester än någonsin – och lucia kvalar in bland de populäraste tre för oss finlandssvenskar. 8.12.2016 kl. 13:24
Julkalendern som församlings-
medlemmarna i Helsingfors fick på posten har väckt mycket diskussion särskilt på sociala medier. Medieforskare Ari Nykvist undrar om kyrkan alls kan kommunicera på ett sätt som ligger i tiden.

Helsingfors. Medieforskaren Ari Nykvist kommenterar reaktionerna på den julkalender som församlingarna i huvudstadsregionen sänt till sina medlemmar. 8.12.2016 kl. 13:10

Strukturer. I Kristinestad fortsätter diskussionen om en sammanslagning av den finska och den svenska församlingen. Församlingsrådet i den svenska församlingen vill utreda frågan vidare och för den till det gemensamma församlingsrådet. 1.12.2016 kl. 16:03
En minoritet behöver sina egna rum, poängterade Fred Wilén under onsdagskvällens möte.

Svenskt rum. S:t Jacobs kyrka är ett viktigt svenskt rum på Drumsö. Det var signalen från de Drumsöbor och församlingsanställda som samlades till möte i går kväll för att ta strid för sina utrymmen. 1.12.2016 kl. 11:53
Åsa Nordström och Kalle Sällström bjuder på bokbord och dadelkaka i Borgå och Helsingfors.

böcker. "Det är viktigt för alla stressade människor att hinna landa en aning och få julstämning." 1.12.2016 kl. 10:31
Rainer Karvonen och Bo-Göran Åstrand

församlingsstruktur. Processen kring en möjlig sammanslagning av församlingarna i Pedersörenejden har tagit ett steg framåt. Vart det leder är ännu oklart. 30.11.2016 kl. 13:09
På söndag får vi äntligen tända det första adventsljuset.

advent. Hör Emma Audas, Lucas Snellman och Katarina Gäddnäs andakter i advent. 25.11.2016 kl. 13:07
Riksdagen kommer sannolikt att behandla ett medborgarinitiativ om eutanasi, det vill säga aktiv dödshjälp, nästa år.

eutanasi. Bibeln ger oss inget direkt svar på frågan om aktiv dödshjälp. Det tunga ansvaret ligger på oss. Det säger Hilkka Olkinuora, som välkomnar diskussionen också inom kyrkan. 24.11.2016 kl. 13:25
Det är i Nordsjö Sara Razai känner sig hemma just nu. Hon har alltid hellre bott i stadsdelar där hon vet att många kulturer möts.

profilen. Sara Razai har bestämt sig för att inte vara rädd och för att släppa kontrollbehovet. I hennes hem samsas muslimsk bordsbön med kristen söndagsskola. Och i familjen pratar de svenska, finska, dari och engelska. 24.11.2016 kl. 10:31

nödlogi. Ett kvällsmål, en natt på en madrass, morgonmål när du vaknar. I Petrus församling förbereder sig anställda och frivilliga för det tillfälliga härbärge som är öppet den 5–12 december. 22.11.2016 kl. 10:29

kyrkans fyraårsberättelse. Finländarna går fortsättningsvis oftast i kyrkan på julafton. 2015 besökte 320 000 människor kyrkan eller församlingen den dagen. 22.11.2016 kl. 10:16
Paula Risikko och Kari Mäkinen.

asylsökande. Där ministeriet betonar säkerheten talar kyrkan om människovärde. I stort sett fanns det samsyn om att slå vakt om tryggheten i landet – för alla. 21.11.2016 kl. 16:28
Saara Kinnunen

profilen. Hemmet påverkar barnens uppväxt. Det finns ingen neutral uppväxtmiljö. Barnen kan inte växa ur ett vakuum. Varje människa har ett trossystem som påverkar livet och de val man gör, säger Saara Kinnunen, pensionerad familjerådgivare och författare. 17.11.2016 kl. 15:19
– Jag vet aldrig vad som väntar mig när jag kommer på jobb. En patient som i en stund lovprisar Herren kan i nästa stund se demoner omkring sig, berättar Anders Blomberg.

psykiatri. På den psykiatriska avdelning där Anders Blomberg jobbar är det inte ovanligt att patienter har religiöst färgade psykoser. 17.11.2016 kl. 07:28
Det är orättvist mot kyrkans medlemmar om de ska betala för att regeringen sparar, säger Åsa A Westerlund.

Kyrkomötet. Kyrkomötet motsätter sig undervisnings- och kulturministeriet förslag att frysa indexjusteringen av finansieringen för de samhällsuppgifter kyrkan sköter för åren 2017-2019. 11.11.2016 kl. 13:43

Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats.

Trakasserier. – Att andelen som upplevt trakasserier är så stor vittnar om att man pratar mer om trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, som är tf chef för Kyrkans forskning och utbildning. 6.4.2022 kl. 20:35

val. Edman har tjänstgjort i Nykarleby församling som tf. kyrkoherde sedan Mia Anderssén-Löf slutade som kyrkoherde. 4.4.2022 kl. 22:03
Tim Lillkvist är 23 år och jobbar med att köra olika arbetsfordon. Här står han i den park där han överdoserade för sista gången.

missbruk. För Tim Lillkvist var drogerna som att ligga i ett varmt bad och känna sig älskad – tills de bara svalde alla hans pengar och inte hade någon effekt. Nu tränar han på en vanlig vardag där han är värdefull bara för att han finns. 1.4.2022 kl. 16:33
- Ja, faktiskt, säger ärkebiskop Tapio Luoma. Det var förvånande att Ukrainakriget hade så tydliga religiösa element.

KRIGET I UKRAINA. Osäkerhet är inte detsamma som otrygghet, säger ärke­biskop Tapio Luoma. När kriget känns nära är hans råd till alla människor av god vilja: Ge pengar och stöd. Värna det andliga. Håll fast vid det som också i van­liga tider har gett dig kraft och glädje. 31.3.2022 kl. 09:00
– Jag hade inga positiva manliga referenser. Jag visste inte hur en fungerande parrelation skulle se ut, säger Anneli Pandora Magnusson.

Personligt. – När människor ojar sig över hur mycket otur jag haft säger jag: Det här har hänt, men nu finns ingen bitterhet kvar. säger Anneli Pandora Magnusson. 30.3.2022 kl. 20:04