Insändare.
Att kyrkan oroas av att så många unga fullvuxna träder ut ur kyrkan är inte överraskande. Med tanke på att allting tyder på att trenden inte bara kommer att fortsätta, utan att den till och med kan förstärkas, förstår man att paniken är nära. Kyrkan bligar skrämt västerut och kan knappast se någon orsak att anta, att inte samma fenomen, d.v.s. att medlemstappet överskrider 1% gränsen, också kan ske här.
Kritiken mot att kyrkostyrelsen nu tagit steget att föreslå att rösträttsåldern i församlingsvalen sänks från 18 till 16 år, är inte en kritik mot att någonting "häftigt" görs, utan en kritik mot den del av beslutet som kan klassificeras som publikfrieri.
Kyrkan vill alltså nu aktivera ungdomarna, binda dem vid kyrkans verksamhet och få dem att känna att kyrkan verkligen är intresserad av deras insats, att kyrkan litar på dem. Att de inte bara är kommande skattebetalare!
Men någonting skorrar verkligen illa! Om man verkligen litar på ungdomarnas omdömesförmåga, så borde väl kyrkan låta dem själv avgöra om de överhuvudtaget vill vara medlemmar!!! Nu anser kyrkostyrelsen att ungdomarna är tillräckligt mogna att rösta, men inte tillräckligt mogna att bestämma om sitt medlemskap...
Enligt nuvarande stipulationer, kan den unge medlemmen inte skriva ut sig ur kyrkan, förrän hon/han fyllt 18 år, om inte föräldrarna ger sitt skriftliga medgivande och medlemmen fyllt 15 år. Vore det inte redan på tiden att revidera denna åldersgräns så, att medlemmen redan vid fyllda 15 år själv kunde bestämma om sin kyrkotillhörighet? Nu anses medlemmen vara tillräckligt mogen att själv bestämma om sin konfirmering, men… Vid fyllda 15 år är man redan juridiskt ansvarig för sina gärningar, men…
Nästa steg är självfallet att överväga, om det överhuvud är förenligt med de grundläggande mänskliga rättigheterna, att tvångsansluta barn till kyrkan. Att det är en urgammal sed, kan knappast anses som ett tungt argument. Titt och tätt hör man förundrade kommentarer typ – ja men är det inte fantastiskt att över 82% är kyrkans medlemmar – utan att man ids/vill/vågar/… beakta att ca 97% av kyrkans medlemmar är tvångsanslutna. Vad annat kan ligga bakom denna urbota kutym, än ren och skär organisatorisk intressebevakning?
Borde inte kyrkan vara en gemenskap bestående av troende? Att påstå att den nyfödde, som vid några veckors ålder ansluts till kyrkans medlemskap, på något sätt är troende, kräver nog mera tro än vetande.
Frågan är alltså: När kommer kyrkan att ge individen rätt att själv fritt bestämma om sin kyrkotillhörighet? Först när mänskan har full rätt att själv bestämma över sitt medlemskap, finns det orsak att tro att kyrkan litar på mänskan.
26.9.2007 kl. 12:10
Kyrka. Kyrkostyrelsens planer på att rösträttsåldern i församlingsval sänks
till sexton år från nuvarande aderton år applåderas av professor Göran
Djupsund. Även om han sätter frågetecken i marginalen.
26.9.2007 kl. 00:00
Världen. Översvämningar har i höst drabbat sjutton afrikanska länder.
– Nog har vi också i Mali haft översvämningar, men inte lika farligt
som på andra håll, säger Arla Ljungqvist, missionär för Finska
Missionssällskapet i Mali.
26.9.2007 kl. 00:00
Kultur. Svenskfinland är tragiskt efter utvecklingen vad gäller synen på
bloggen som medborgarjournalistik, säger Mathias Rosenlund, mannen
bakom Konsonantmylla.com.
25.9.2007 kl. 00:00
Kyrka. Olga Schevchuk koordinerar till vardags ryska ortodoxa kyrkans
diakoniprojekt i den Karelska republiken. Verksamheten initierades på
90-talet av Kyrkans utlandshjälp som firade sina 60 år i söndags.
25.9.2007 kl. 00:00
Kyrka. Moskvas och hela Rysslands patriark Alexej II har beviljat ärkebiskop
Jukka Paarma den ett förtjänsttecken av den apostoliske storfursten
Vladimirs riddarorden för hans insats i att bygga gemenskap mellan
kyrkorna.
25.9.2007 kl. 00:00
Insändare.
Chefredaktör Stig Kankkonen gav sig i kast med en svår teologisk fråga i senaste nummer av KP. Man kan se olika på frågan om vad som är prästernas skyldigheter å ena sidan och rättigheter å andra sidan. Jag skulle ha ändrat på orden i huvudfrågan och istället frågat:
Har prästen rätt att ge den åt alla, eller är han skyldig att med hänvisning till personens liv och leverne och det som det säger om den personens religiösa övertygelse vägra att göra det?
För det är nog säkert en glädje att som tjänare få räcka sakramenten. Däremot kan jag tänka mig att det är med en tyngd på skuldrorna som man tvingas behöva säga nej.
Som Ordets tjänare har man fått i uppdrag av att förmedla det Ord människorna behöver höra enligt Gud, dvs både lag och evangelium.
När det gäller sakramentsförvaltningen så skall det skötas enligt Bibelns föreskrifter. SK skrev: "Prästens roll är att kalla alla till nattvardsbordet..."
En sådan tankegång leder lätt till att nattvardsfirandet får en ny karaktär. Jag har förstått att nattvarden är de troendes måltid. Detta kan illustreras med två exempel:
En ytterlighet är en ”modern” gatumission där alla som går förbi inbjuds till nattvard. Den andra ”ytterligheten” är biblisk praxis som utövades i urkyrkan där alla odöpta, katekumener och personer som var underlagt kyrkotukt sändes ut innan nattvard firades.
Vidare skrev SK: "Det är den enskilda nattvardsgästen själv som avgör om nattvarden blir till välsignelse eller om den blir en dom."
Månne inte ett sådant synsätt leder till onödiga samvetskval för den kämpande kristne medan den självsäkre världsmedborgaren går frimodigt fram.
Det är prästens skyldighet att predika synd för synd. Och även binda obotfärdiga i sin synd. Däremot är det hans rättighet (också en skyldighet) att för alla ångerfulla syndare predika nåd och förlåtelse och inbjuda dem till förlåtelsens måltid.
De två sista styckena i artikeln är ganska långsökta slutsatser till de texter som SK hänvisar till. Att jämföra förhöret i gammal kyrklig anda med den allmänna syndabekännelse och avlösning är att ta ansvaret av nycklaämbetets bärare. Visst har nycklamakten missbrukats och förhören blivit till maktmedel men ändå säger apologin (art XI) bl.a.:
"Uteslutning från sakramentsgemenskapen proklameras hos oss för de uppenbart lastbara och för dem som förakta sakramenten. Detta göra vi i enlighet med både evangelium och gamla kyrkliga stadganden."
"Goda församlingsherdar veta väl, huru viktigt det är att förhöra de oerfarna, men fördenskull vilja vi icke uppmuntra den tortyr, som bikthandböckernas författare tillreda..."
Förhöret hör till god kyrklig tradition eftersom det allvarliga bibelordet kvarstår: "Ty den som äter och dricker utan att urskilja Herrens kropp, han äter och dricker en dom över sig." (1 Kor 11:29)
Roger Pettersson
24.9.2007 kl. 23:49
Sofia Torvalds. Avund, ack du mörkgröna monster! Jag var så nöjd med mitt. Jag satt och
surfade på datorn, förstrött letande efter uppgifter om en viss
stiftelse som jag fått ett tips om.
24.9.2007 kl. 00:00
Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i.
24.9.2007 kl. 00:00
Samhälle. 30 000 barn drabbas årligen av spruckna förhållanden.
24.9.2007 kl. 00:00
Världen. – Vi håller fast vid att äktenskapsbegreppet fortsättningsvis skall
förbehållas det officiellt ingångna förpliktande samlivet mellan man
och kvinna, står det i norska kyrkorådets uttalande som svar på
regeringens förslag om ett liknande äktenskapsbegrepp för samkönade par.
24.9.2007 kl. 00:00
Kyrka. Över en miljon barn och vuxna deltog i församlingarnas familjearbete i fjol.
24.9.2007 kl. 00:00
Världen. Förra veckan öppnades svenska riksdagen. I gudstjänsten i Storkyrkan
fick deltagarna för första gången höra stycken ur både Bibeln och
Koranen.
24.9.2007 kl. 00:00
Samhälle. President Martti Ahtisaari talade på Kyrkans Utlandshjälps 60-årsjubileum i dag, söndag.
23.9.2007 kl. 00:00
Kyrka. Portarna i muren kring Borgå domkyrka byggs om.
23.9.2007 kl. 00:00
