Gemenskap.
Gemenskap.

Vi kan göra det till en nattvard tillsammans

Nattvard. Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. 5.4.2012 kl. 18:00
Jag är väldigt glad över att Jesus instiftade nattvarden. Att det var en måltid som han delade med sina lärjungar den sista kvällen och som blivit en symbol för gemenskap.
När jag pilgrimsvandrade genom Spanien förra sommaren åt jag ett antal kollektiva middagar med alla gäster på härbärgena där jag bodde. På något ställe kände jag ingen av gästerna från förr. Trots att de kom från en annan kultur och kanske hade annan religiös bakgrund än jag kände jag stark gemenskap med dem. Oberoende av vad vi hade bakom oss var vårt ”här och nu” detsamma, det som vi hade gemensamt.

Jesus valde inte ut sina lärjungar med tanke på att de skulle vara så lika som möjligt. Annars hade han väl inte kallat fiskare och tullindrivare och vad allt de sysslade med. Och när han kallade dem med orden ”följ mig” handlade det inte om att lärjungarna skulle gå bakom honom och vara observatörer. Titta på vad han gjorde, alltid på avstånd. Nej, Jesus kallade lärjungarna att leva i gemenskap med honom. Liksom han kallar alla människor.
Det är lättare att umgås och ha en gemenskap om man kan tänka i samma banor. Samtidigt kommer människorna att utvecklas ifall det finns en brokig skara personligheter, vi överlappar varandras brister. I en gemenskap kan man också förändras, liksom lärjungarna förändrades radikalt. De lärde sig genom gemenskapen med Jesus och fortsatte att predika, bota och missionera också efter att Jesus lämnat dem.

Men gemenskapens påverkan på individen är inte alltid positiv. Många mobbningsoffer är offer för negativt gruppbeteende. Grupptrycket, påtryckningar från starka ledare och sökandet efter bekräftelse skapar behovet att hävda sig – vilket man gör på någon annans bekostnad. Det är ett negativt gruppbeteende som så småningom kommer att äta upp individen. Hon sitter kvar i gamla mönster. Det är de mönstren som den dynamiska gemenskapen, med grunden i växelverkan, bryter.

”De troendes gemenskap” är ett ganska luddigt begrepp. Visst, man hör till en grupp som tror på samma Gud. Men att vi skulle känna konkret gemenskap – med tillit, trygghet, närhet och allt annat – med alla kristna är ibland svårt. För det behövs känsla.
Jo, människan är en varelse som inte klarar sig på en filosofisk och teoretisk gemenskap utan behöver en personlig gemenskap med andra människor. Jag har upplevt cellgruppen som en genuin gemenskap där de troendes gemenskap blir något konkret. Jag tror att en fungerande cellgrupp kan svara på det sociala behov som vi har, den kan ge tillhörighet, trygghet och närhet. Den uppmuntrar till tillit och till att växa som människa. I en cellgrupp jag varit med i började vi kvällen med att äta tillsammans. Ibland var bordsbönen så kort som ”tack för maten, Amen” men ändå kände jag att måltiden var en nattvard. Det var enbart på grund av Jesus som vi samlades, och han visade att måltidsgemenskapen är meningsfull.
Vi behöver inte ligga till bords och bryta bröd för att fira nattvard. Om vi så dricker te eller äter bacon kan vi göra det till en nattvard om vi gör det tillsammans.

Följ redaktionens påskvandring i Kyrkpressen 14–15/2012 eller på webben.
Andreas Andersson



Tapio Luoma, vår nästa ärkebiskop.
 

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29
Många poströstade redan i den första omgången. Så här såg det ut då på domkapitlet i Borgå.

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19
Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02
Säg din åsikt!

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37

– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13