Att gråta med folk är också fredsarbete

– Min familj har hjälpt mig att ha ett hjärta för de lidande. Jag var med när massgravar öppnades på Balkan. Kroppar är kroppar, men det var inte mina söner eller min man. Men jag såg de anhörigas fruktansvärda smärta när de undrade var deras kära fanns.
Hon har gråtit med många.
– Med gamla kvinnor som i själva verket var tjugo år yngre än jag. Krig gör att du blir gammal.

När Elisabeth Rehn var FN-missionens chef efter kriget i Bosnien bodde hon i Sarajevo i ett och halvt år. Hon hade hoppats kunna resa hem till Kyrkslätt vartannat veckoslut.
– Men det var så fruktansvärt där och det hände hela tiden någonting. När jag kom hem blev jag alldeles hysterisk när barnbarnen sprang i skogen – jag trodde de skulle trampa på minor.
I några nätter hade hon en mardröm om att det fanns en kista med ett stympat lik i huset. Det var hon som hade stympat liket, och nu hade det börjat lukta.
– Jag tänkte att nu kommer alla att veta, lukten var så ohygglig. Det drömde jag två nätter i rad, men sedan dess har jag inte haft några mardrömmar.