Språket förändrar bönens betydelse

I Sverige är Vår Fader sedan länge den vanligare versionen.

– Det brukar ta tio år att vänja sig med en ny bibelöversättning, konstaterar Kari Syreeni, professor i nytestamentlig exegetik vid Åbo Akademi.
Enligt honom är det egentligen bara frågan om nyanser, tycke och smak.

Men språket lever och förändras, oberoende av vad kyrkan gör. Också vissa ord i Herrens bön har fått en lite annan betydelse. Tydligast märks det i orden ”och inled oss icke i frestelse” som i ny språkdräkt lyder ”och utsätt oss inte för prövning”.

Med dagens förståelse av ordet frestelse: ber vi då Gud att inte lägga ut snaror för oss?
– Det där låter som en väldigt konstig Gudsbild. Det står i Bibeln, i Jakobsbrevet, att Gud inte frestar någon, så det behöver man inte vara orolig för. Jag tror att det handlar mera om oss själva, om våra egna val. Tillåter vi oss själva att komma nära det onda? säger Torsten Sandell som är kyrkoherde i Ingå.

Läs mera om språkutveckling, frestelse och prövning i veckans nummer av Kyrkpressen (3/2012).