Det första alternativet är att församlingen väljer kyrkoherde genom direkt val. Kyrkoherden kan också väljas genom indirekt val. Valet förrättas då av kyrkofullmäktige eller av församlingsrådet i en församling som ingår i en samfällighet. Det andra valsättet förutsätter ett beslut av domkapitlet.
Förfarandet vid direkt kyrkoherdeval består i dag av många faser och räcker länge. Eftersom en del av sökandena lämnats utanför valförslaget har det varit möjligt att besvära sig över det valförslag som domkapitlet gör upp. Nu ändras bestämmelserna så att ändringssökande kan göras bara en gång, det vill säga efter att valet förrättats.
I lagpaketet har man också slopat möjligheten att ställa upp extra valkandidater i direktval. Lagutskottet påpekar ändå i sitt betänkande om lagändringen att man i framtiden kan överväga att utöka antalet ordinarie kandidater från det nuvarande antalet som är tre.
Lagutskottet påpekar också att det finns skäl att undersöka om det nu gällande förbudet om att man vid direktval inte får söka en annan kyrkoherdetjänst eller kaplanstjänst är nödvändigt. Enligt utskottet borde man också undersöka om det finns skäl för förbudet att återta ansökan efter att valförslaget gjorts upp.
Ändringarna i kyrkolagen ska fastställas av riksdagen innan de kan träda ikraft.
Kyrkoherden kan väljas på två sätt
Kyrkoherdeval kyrkomötet. Kyrkomötet godkände på onsdag kväll ändringar i kyrkolagen som ger församlingarna två alternativa sätt att välja kyrkoherde.
10.11.2011 kl. 10:41
10.11.2011 kl. 10:41
Kyrklig tidningstjänst/KP