Gifta inför FPA:s ansikte

Ledare. Urbantidningen Citylehti lyfter i en artikel upp att det finns unga studerande som ingår skenäktenskap för att få en högre studiepenning. 22.9.2011 kl. 00:00

Bakgrunden är i korthet: En studerande i gymnasium eller yrkesskola som bor ensam får ett studiestöd där föräldrarnas inkomster inverkar på bidragets storlek ända tills den studerande fyller 20 år.

Lagen om underhåll av barn säger att föräldrarna svarar för kostnaderna för barnets utbildning även efter det barnet fyllt 18, om detta prövas skäligt. Staten sparar alltså med föräldrarnas goodwill som garant.

Därför synas föräldrarnas inkomster när studerandena anhåller om studiestöd. Det gör de däremot inte om 19-åringen är gift eller lever i ett registrerat parförhållande - och då kan det inverka positivt på studiepenningen med ett par hundralappar till i månaden. Men vill någon faktiskt gifta sig fördenskull?

Redaktören Antti Pikkanen har idkat undersökande journalistik . Ungdomar som av ekonomiska orsaker   riggat en äktenskaplig kuliss har ju inte lust att anmäla det offentligt till bidragsgivarna i en stort uppslagen artikel. Men uppenbarligen finns de: Genom djungeltelegrafen har skribenten enbart i kretsarna kring två Helsingforsgymnasier med cirka 900 elever vaskat fram sex par som uttryckligen gift sig för pengarna. Det är 1,3 procent av eleverna. Kör man samma procent över hela linjen kan man tänka sig en statistisk förekomst på 726 motsvarande par i hela landet.
Milja (18)  och Essi (19) är ett av dem. De har registrerat sitt partnerskap och beskriver det som ett allmänt skämt i bekantskapskretsen och ”som en utmaning av samhället, som om man var anarkist”. Föräldrarna vet inget och när paret är 20 skiljer de sig.

Pikkanens artikel är kanske inte så statistiskt hållbar. Möjligen inte heller ens särskilt representativ om man ser till hela landet. Men onekligen ger den anledning till ett nytt perspektiv också på kyrklig vigsel och vigselrätten överlag. ”Att gifta sig” är inte längre vad det har varit - och när och om det handlar om något man kan göra med ett par hundralappar i månaden  som argument, då är klyftan till kyrkans äktenskapssyn djup, så  till den grad att frågan om vigselrätt osökt dyker upp. Kan kyrklig och civil vigsel faktiskt stå sida vid sida i dagens samhälle, i dagens Finland? Eller handlar det alltmer om helt olika saker?

Man kan tycka vad man vill, men kyrkan har i sin segslitna process kring frågan om samkönade par, välsignelse och äktenskap i alla fall varit tvungen att fundera på frågan om förbundets värde och natur - och förbönsbeslutet var så långt den vägen ledde. Men uddafallen kring studiestödsäktenskapen väcker frågor kring statens syn på ett förbund mellan två människor, valet att leva tillsammans, familjens värde i samhällsbygget? Ska och vill staten att det lönar sig att gifta sig ”på riktigt”? Och i så fall: varför?

Om förbundet mellan två människor inte längre är något annat en ren teknikalitet i registren, ja, vad  är det då egentligen värt?

May Wikström



Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43
När en tornado närmade sig staden Amory i Mississippi i USA började meteorologen Matt Laubhan be.

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37
Jan-Gustav Björk är kaplan i Jakobstads svenska församling.

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

Himlaliv är ett program som utvecklats genom åren, men hittade sin nuvarande form för över tio år sedan.

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58
Helene Liljeström var kyrkoherde i Sibbo svenska församling i nästan tjugo år.

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46
Petruskyrkan är samlingsplatsen för Petrus församling.

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06
Biskop Teemu Laajasalo intervjuade presidentkandidaterna.

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00
Överraskande många av presidentkandidaterna vill hålla kvar traditionen.

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13