En levande tro bär ansvar för världen

Ledare. Hur många svältande barn krävs det innan världen vaknar? Det är en av de bittra frågorna många ställer sig när omfattningen av svältkatastrofen på Afrikas horn börjar stå klar. 1.9.2011 kl. 00:00

Den långsamma och accelererande svältnöden i Östafrika har inte varit någon hemlighet för de organisationer som arbetat långsiktigt på området. Men nu är den akut.Tolv miljoner människor löper risken att dö om inte något görs snabbt. Betesmarken är slut, boskapen har dött och somaliska flyktingar strömmar in över gränserna till grannländerna Kenya och Etiopien där regntiden slagit fel och befolkningen också har det svårt.Samtidigt har de ekonomiska bekymmersrynkorna i världen mera handlat om dykande börskurser och eurovalutans skakiga färd mellan stödpaketen.

Det är snart jämnt ett år sedan biskoparnas ställningstagande för alla människors rätt till matsäkerhet. Det var i sig ingen ny text, och inte heller någon ny tanke i kyrkans historia. Tanken har i ett par århundraden tagit sig uttryck i såväl organiserat missionsarbete som internationell diakoni.
Redan för drygt tjugo år sedan gav biskoparna en rekommendation till församlingarna om att två procent av skatteintäkterna borde riktas till missionsorganisationerna och Kyrkans utlandshjälp.
År 1999, inför det så kallade jubelåret, höjdes siffran till tre procent – och den har inte justerats neråt.

Hur ser det då ut i praktiken? Kyrkans missionscentral uppger att församlingarnas bidrag varierar kraftigt. En median ligger ungefär på 2,5 procent. Men det finns också de som ger över åtta procent av sina intäkter till mission och internationell diakoni – och sådana, ofta små församlingar, som avskiljer mindre än en procent av sina skatteintäkter till samma ändamål.
Finansministeriets färska budgetförslag för den nya regeringen landar betydligt lägre. Finlands mål och löfte om att använda 0,7 procent av bnp på utvecklingssamarbete före 2015 landar enligt finansministeriets nuvarande recept på 0,58 procent. Dessutom finns det ett glapp på 80 miljoner mellan den summa som Utrikesministeriet respektive Finansministeriet vikt för utvecklingssamarbete.
Frågan är hur det kommer att se ut i framtiden?

På Finska Missionssällskapet (FMS), som är störst och äldst bland kyrkans officiella organisationer, visar intäkterna från församlingarnas budgetmedel en sakta nedåtgående trend.
Samtidigt redovisar både FMS och Kyrkans utlandshjälp en ökning av projekt som samfinansieras med statliga biståndsmedel. Det väcker en stilla undran om att församlingen inte längre vill eller orkar axla ansvaret för världen, utan skuffar över den till institutionerna.
Det vore synd. Mission och internationell diakoni handlar nämligen alltid om ansikte, hjärta och händer. Ibland kan det vara en enda eldsjäl i församlingen som år ut och år in påminner om den där kollekten till missionen. När han eller hon är borta kan gapet vara mycket stort om inte församlingen fostrat och uppmuntrat nya ansvarsbärare.

När Bjarte Birkeland, Etiopienkoordinator för Kyrkans utlandshjälp, får frågan ”varför vi ska bry oss om svälten i Afrika” i Slaget efter 12 häromveckan rör sig hans svar i pragmatiska och humanitära tongångar.
För församlingarna och alla dess medlemmar i den evangelisk-lutherska kyrkan finns det också en annan aspekt som kan vara värd att lyfta fram: Det är helt enkelt deras uppdrag.

Den kyrka som vill vara världsvid och växande måste också kunna se över gränser och vidga sin vilja att hjälpa och dela. Om den slutar med det upphör också det egna växandet och saven torkar.
Att sträcka sig utåt och uppåt leder till att kärnan också är frisk och stärker församlingslivet inåt.

May Wikström



I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53
Erik Wahlströms
bägge föräldrar var officerare i Frälsningsarmén. (Erik Wahlström står på fotot till vänster om sin mamma Astrid.)

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00
Ari Matikainen.

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00
Rebecka Björk är koordinator för kursen som startade förra veckan i Petrus församling. Mera info på församlingens webbplats.

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28
Karin Erlandsson är tjänstledig från sitt journalistjobb och skriver på följande bok.

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22
Marianne Wasberg från Korsholm har sjukdomen MS.

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00
Christian Beijar anser att de åländska församlingarna står som en garant för det svenska språket i kyrkan.

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52
Kristna är oense om innebörden av yoga. Kan en kristen göra solhälsningar utan att det blir hinduisk religionsutövning?

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20
Mårten Björkgren och Kjell Herberts är två av de fem forskarna.

Likheterna är fler än skillnaderna i det religiösa landskapet i Nykarleby och Hortlax. Det visar en färsk undersökning. 25.2.2016 kl. 15:41

Kyrkostyrelsens utsattes senaste vecka för ett bombhot. Personalen hotades samtidigt bli knivhuggen. 25.2.2016 kl. 14:08
Den fina utsikten från Kyrkpressens redaktion - och andra bilder från vardagen bakom kulisserna på kajen - hittar du på Kyrkpressens Instagramkonto.

sociala medier. En del väljer att lämna bort Facebook och andra sociala medier helt under fastetiden. 25.2.2016 kl. 10:34

Siv Jern och Barbro Eriksson har båda stor sakkunskap och lång arbetserfarenhet, nämner biskop Bo-Göran Åstrand i motiveringen.

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31
Just nu fylls Jessica Högnabba-Akins dagar av vagnspromenader, men om ett drygt år börjar hon på nya jobbet.

SJUKHUSPRÄST. Jessica Högnabba-Akin är ny sjukhuspräst på Kvinnokliniken i Helsingfors. Hennes egna erfarenheter av sjukhus har lärt henne att inte komma med klichésvar vid svåra frågor. 15.12.2021 kl. 15:59
Tina Westerlund klarar det mesta i vardagen själv. Men det tog tid att smälta att hon behöver rullstol.

anpassning. Tina Westerlunds jultraditioner har förändrats många gånger om, det har också hennes liv. Sjukdomar, att bli rullstolsbunden och att flytta från ett kärt hem har krävt stor anpassningsförmåga. – Jag hoppas mina barn har sett att det går att komma igenom svårigheter. 15.12.2021 kl. 10:32
Lillemor Asplund-Haapasaari har fått må bra i snart två år.
– Det är en sådan lycka att få må bra, känna frid och vara en glad, närvarande och aktiv mamma.

Personligt. För knappt två år var Lillemor Asplund-Haapasaari på botten av sitt liv. Då sa hennes pastor: "Gud har förlåtit dig – men det är du själv som inte har förlåtit dig". 14.12.2021 kl. 15:00

film. I höst kom den – filmatiseringen av Kjell Westös bok Den svavelgula himlen. Regissören Claes Olsson berättar hur det kom sig att just han fick det ärofyllda uppdraget att göra romanen till film. 9.12.2021 kl. 08:54