Gemensamma värden kräver vilja att avstå

Ledare. 18.8.2011 kl. 00:00

Det är lätt att dra raka slutsatser om de brittiska upploppen som om de i första hand har handlat om frustrerade tonåringar ute efter en spänningskick. Men brittiska sociologer konstaterar att medan de våldsamma sammandrabbningarna oftast har skett mellan polisen och unga med uppdragen huva så är ålder inget hinder när det gäller plundring. Både unga och gamla, män och kvinnor, svarta och vita har setts kånka iväg med stöldgods ur demolerade affärer.

Enligt sociologen Paul Bagguley från universitetet i Leeds delar dessa plundrare en vardag som låginkomsttagare och en stark känsla av att de ställs utanför glittervärlden. Samtidigt bombarderas de med reklam om konsumtionsvaror de aldrig har råd att köpa. Konsumismens diktatur kan visa sig ha en mer fasansfull avigsida än man anat. Den ligger på lur nu i ett läge när den ekonomiska situationen på världsmarknaden väcker oro både bland ekonomister och vanligt folk. Konsumera-mera-tron kan bli oändligt mycket dyrare än någon någonsin kunnat beräkna.
Om folk känner att makthavarna försvarar värden som en majoritet inte delar finns det i dagens värld inga spärrar för myteri. Redskapen verkar välbekanta i Londonupploppen: Sociala medier tillkallar massorna, och sen är vågen igång.

Varför känns det som kändes så rätt på gatorna i Kairo plötsligt så fel i London? Det ser ju likadant ut, eller gör det? Vi är tvungna att kritiskt begrunda gränsdragningen mellan demokratikrav och ren anarki. Likaså är vi tvungna att inse att den gränsen, liksom allt annat, har en gråzon där revolutionärer och anarkister kan gå sida vid sida och ibland förenas i en och samma person.
Det handlar också om en auktoritetsprövning. Den gamla världens fäder och mödrar har blivit avväpnade. De verktyg som de förut hade ensamrätt till kan också användas av andra. Det har uppstått en tudelning i samhället mellan de laglydiga och de som skapar sina egna lagar för att de kan det.

Ett konkret exempel är kanadensiska smarttelefontillverkaren BlackBerrys blogg, som snabbt invaderades av en grupp hackers efter att företaget aviserat sin vilja att samarbeta med Londonpolisen för att få fast plundrare. Hackergruppen hotade att lämna ut information från företagets personalserver ifall företaget gick polisens ärenden. Företagets gratistjänst för snabbmeddelanden lär ha använts flitigt under upploppen och dess lågpristelefon är en av de populäraste bland brittiska tonåringar.
Vems är alltså makten i framtidens värld? Det är en skrämmande tanke att den som har färdigheterna sätter upp reglerna utan att behöva bära ansvar.

Samtidigt måste man inse att orättvisan kan representeras av förfinad slips och Camebridgeaccent. Att ett fel förvaltat förtroende får fruktansvärda konsekvenser, vare sig det har skett aktivt eller passivt.
Ett klassutjämnat samhälle är ett närmevärde värt att sträva efter. Det kostar, men det kan vara en investering som förhindrar en ghettoisering av världen. I en sådan måste de rika bygga palissader för att hålla ursinnig och exploaterad fattigdom utanför.

Att hålla fast vid tanken på ett samfund med gemensamma värden och moraliska normer har liksom allt en prislapp. Det priset ser olika ut för rika och fattiga. För bägge handlar det ändå om att avstå från något.
Men när skillnaden mellan det man trodde var värdegrunden och det man i verkligheten ser blir för stor, då välter skutan. Då tror man inte längre att det är värt att lydigt vänta och bli utan. Man skyndar att ta för sig medan man kan. I det skenet använder premiärminister David Cameron en retorik, som kanske sänder trygghetsvågor till en del av befolkningen, men som bara retar den upprörda ännu mera när han ”tveklöst lovar att göra allt för att göra gatorna säkra för laglydiga medborgare” igen.

Det verksammaste medlet är troligen grannens makt. Den syns konkret och hoppingivande i förstörda stadsdelar i London där invånarna går ut för att städa upp gatorna tillsammans. Städpatrullerna är sammankallade genom samma sociala medier som plundrarna använt. Städarna går ut med skurhinkar och kvastar som synliga symboler. De talar inte maktspråk utan hjärta och förnuft, som 40-åriga Jill Bruce i Battersea säger till CNN:
”Jag kom hit för att de har slagit sönder mina kvarter”.

May Wikström



Undvik gemensam nattvardskalk, lyder rekommendationen från kyrkostyrelsen.

Smitta. Inga gemensamma nattvardskalkar, traditionella psalmböcker eller kollekthåvar som går från hand till hand – det är några av de konkreta rekommendationerna från kyrkostyrelsen till församlingarna, för att förhindra spridningen av coronaviruset. 10.3.2020 kl. 10:39
Stefanie Lindroos jobbar som församlingssekreterare och informatör i Matteus församling.

ekofasta. "Jag förstod att jag lärt mig något annat utöver namnet på spännande nya veganprodukter: nämligen uppskattning." 11.3.2020 kl. 00:01
Camilla Svevar är ny kyrkoherde i Replots församling.

kyrkoherdeinstallation. Replots församling fick på söndagen ny kyrkoherde då Camilla Svevar installerades i tjänst. En välfylld kyrka hälsade den nya herden välkommen, som samtidigt skrev historia då hon är den första kvinnan som blir herde i församlingen. 8.3.2020 kl. 16:13
Åbo domkyrka är huvudkyrka för Åbo svenska församling.

val. Maria Wikstedt och Malena Björkgren, båda tf. kaplaner i Åbo svenska församling, har sökt kaplanstjänsten i Åbo svenska församling. 6.3.2020 kl. 09:09

Burma. Johan Candelin har fått inbjudan att bli biskop i Myanmar (Burma). Men han vill inte tacka ja förrän polisutredningen om Martyrkyrkans vänners insamlingstillstånd är klar. 2.3.2020 kl. 16:38
Av alla femtonåringar deltog 77,4 procent i församlingarnas skriftskolor under fjolåret.

konfirmation. Mer än trefjärdedelar av 15-åringarna deltar i konfirmandundervisningen. Sammanlagt 49 000 unga deltog i konfirmandundervisningen. Motsvarande siffror i år var var 48 133. 2.3.2020 kl. 14:06
Klaus Härö säger att han i verkligheten var mer stridslysten än filmens Stefan.

film. Klaus Härös nya film är en berättelse om tiden strax efter hans mammas död. Livet efter döden är en film där han vill se på huvudpersonerna med värme. 28.2.2020 kl. 10:24
Helen och David Weston

kärlek. Hon var en ung nunnenovis. Han var en abbot, ledare för munkarna i ett kloster. De möttes inom ramen för ett osannolikt projekt och påbörjade en 
lika osannolik resa. De förälskade sig i varandra, lämnade sina kloster och gifte sig fyra år senare. 27.2.2020 kl. 12:27
Gå till en gudstjänst eller andlig samling som du vanligtvis aldrig skulle besöka. Fråga dig: Vad får jag här? Tillåt dig själv att inte värdera eller ifrågasätta.

fasta. Vill ha ha mindre fokus på dina och andras brister? Redaktionen presenterar här tips som du kan låta dig inspireras av. 25.2.2020 kl. 09:40
I mars ordnas klädbytardagar både i Helsingfors och Ekenäs.

ekofasta. Våra kläder belastar miljön – ju fler plagg vi konsumerar, desto större belastning. En klädbytardag är ett hållbart sätt att förnya garderoben. 26.2.2020 kl. 00:01
Ulrika Mylius intervjuar Ditte Sandholm på scenen medan Christel Runne och Cecilia Stude förbereder sina frågor.

Tankar. Vad är en thinkshow? Jo, ett talkshow-inspirerat format som ska väcka tankar. Möt en grupp ungdomar som lyfte upp psykisk ohälsa i form av en thinkshow. 26.2.2020 kl. 00:01

KÖR. I Terjärv finns en gammal, stark körtradition. Kyrkokören är en av de körer där traditionen lever. Kören är sannolikt en av de största i stiftet i förhållande till befolkningsunderlaget, cirka 1 800 församlingsmedlemmar i Terjärv. 28.2.2020 kl. 14:15

val. Ett mänskligt misstag hade lett till ett systematiskt fel i uträkningen av resultatet i valet av lekmän till stiftsfullmäktige. Det här uppdagades på måndagen när valnämnden i Borgå stift skulle faställa valresultatet. Tre av de invalda byttes ut. 17.2.2020 kl. 19:10

enkät. En källa till idéer, stöd och sakkunnig hjälp, tycker någon. Trögt och fjärmat från församlingarnas vardag, säger en annan. I Kyrkpressens enkät till kyrkoherdarna får en del av de funktioner Kyrkostyrelsen fyller gentemot församlingarna positiv respons medan andra möter skarp kritik. 17.2.2020 kl. 14:55
Peter Lindbäck är Ålands representant i kyrkomötet.

kyrkomötesval. Det blir landshövdingen Peter Lindbäck som blir Ålands representant i kyrkomötet under åren 2020–2024. Det stod klart sedan de åländska rösterna räknats på måndagen. 17.2.2020 kl. 17:22

Just nu verkar Johannes församling huvudsakligen i Johanneskyrkan, som i framtiden blir väldigt dyr.

SPARMÅL. Johannes församling måste spara. Igår kväll hamnade de lokaler församlingen ska använda i framtiden på det nya församlingsrådets bord. – Nu är allt helt öppet, säger kyrkoherden. 17.1.2023 kl. 16:30
Att rå om sig själv innebär bland annat att Wolfgang Falk ibland kan jobba på distans från sommarstugan i Monäs.

KARRIÄRBYTE. Han har jobbat i kyrkliga sammanhang i stort sett hela arbetslivet. Först som pastor och sedan som ekonom. Wolfgang Falk ser det som ett liv i kyrkans hägn, men i olika roller. 13.1.2023 kl. 09:33

Helsingfors. Hon vill att församlingen ska bli en öppen famn för nyfinländare. 25.1.2023 kl. 00:00

ANDETAG. Catherine Granlund är bloggen Andetags nya skribent på Kyrkpressens webbsida. – Jag kombinerar diakonijobb med skrivande och läsande, bloggandet är en andningskanal för mig. 11.1.2023 kl. 19:00

profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29