Gemensamma värden kräver vilja att avstå

Ledare. 18.8.2011 kl. 00:00

Det är lätt att dra raka slutsatser om de brittiska upploppen som om de i första hand har handlat om frustrerade tonåringar ute efter en spänningskick. Men brittiska sociologer konstaterar att medan de våldsamma sammandrabbningarna oftast har skett mellan polisen och unga med uppdragen huva så är ålder inget hinder när det gäller plundring. Både unga och gamla, män och kvinnor, svarta och vita har setts kånka iväg med stöldgods ur demolerade affärer.

Enligt sociologen Paul Bagguley från universitetet i Leeds delar dessa plundrare en vardag som låginkomsttagare och en stark känsla av att de ställs utanför glittervärlden. Samtidigt bombarderas de med reklam om konsumtionsvaror de aldrig har råd att köpa. Konsumismens diktatur kan visa sig ha en mer fasansfull avigsida än man anat. Den ligger på lur nu i ett läge när den ekonomiska situationen på världsmarknaden väcker oro både bland ekonomister och vanligt folk. Konsumera-mera-tron kan bli oändligt mycket dyrare än någon någonsin kunnat beräkna.
Om folk känner att makthavarna försvarar värden som en majoritet inte delar finns det i dagens värld inga spärrar för myteri. Redskapen verkar välbekanta i Londonupploppen: Sociala medier tillkallar massorna, och sen är vågen igång.

Varför känns det som kändes så rätt på gatorna i Kairo plötsligt så fel i London? Det ser ju likadant ut, eller gör det? Vi är tvungna att kritiskt begrunda gränsdragningen mellan demokratikrav och ren anarki. Likaså är vi tvungna att inse att den gränsen, liksom allt annat, har en gråzon där revolutionärer och anarkister kan gå sida vid sida och ibland förenas i en och samma person.
Det handlar också om en auktoritetsprövning. Den gamla världens fäder och mödrar har blivit avväpnade. De verktyg som de förut hade ensamrätt till kan också användas av andra. Det har uppstått en tudelning i samhället mellan de laglydiga och de som skapar sina egna lagar för att de kan det.

Ett konkret exempel är kanadensiska smarttelefontillverkaren BlackBerrys blogg, som snabbt invaderades av en grupp hackers efter att företaget aviserat sin vilja att samarbeta med Londonpolisen för att få fast plundrare. Hackergruppen hotade att lämna ut information från företagets personalserver ifall företaget gick polisens ärenden. Företagets gratistjänst för snabbmeddelanden lär ha använts flitigt under upploppen och dess lågpristelefon är en av de populäraste bland brittiska tonåringar.
Vems är alltså makten i framtidens värld? Det är en skrämmande tanke att den som har färdigheterna sätter upp reglerna utan att behöva bära ansvar.

Samtidigt måste man inse att orättvisan kan representeras av förfinad slips och Camebridgeaccent. Att ett fel förvaltat förtroende får fruktansvärda konsekvenser, vare sig det har skett aktivt eller passivt.
Ett klassutjämnat samhälle är ett närmevärde värt att sträva efter. Det kostar, men det kan vara en investering som förhindrar en ghettoisering av världen. I en sådan måste de rika bygga palissader för att hålla ursinnig och exploaterad fattigdom utanför.

Att hålla fast vid tanken på ett samfund med gemensamma värden och moraliska normer har liksom allt en prislapp. Det priset ser olika ut för rika och fattiga. För bägge handlar det ändå om att avstå från något.
Men när skillnaden mellan det man trodde var värdegrunden och det man i verkligheten ser blir för stor, då välter skutan. Då tror man inte längre att det är värt att lydigt vänta och bli utan. Man skyndar att ta för sig medan man kan. I det skenet använder premiärminister David Cameron en retorik, som kanske sänder trygghetsvågor till en del av befolkningen, men som bara retar den upprörda ännu mera när han ”tveklöst lovar att göra allt för att göra gatorna säkra för laglydiga medborgare” igen.

Det verksammaste medlet är troligen grannens makt. Den syns konkret och hoppingivande i förstörda stadsdelar i London där invånarna går ut för att städa upp gatorna tillsammans. Städpatrullerna är sammankallade genom samma sociala medier som plundrarna använt. Städarna går ut med skurhinkar och kvastar som synliga symboler. De talar inte maktspråk utan hjärta och förnuft, som 40-åriga Jill Bruce i Battersea säger till CNN:
”Jag kom hit för att de har slagit sönder mina kvarter”.

May Wikström



Otto Gabrielsson bor i Stockholm. Han läser till att bli psykolog vid Karolinska Institutet.

recension. Otto Gabrielssons bok "Vildhavre" är en rasande uppgörelse med att han är Jörn Donners bortglömda son. 6.5.2020 kl. 11:46
Från första juni står kyrkorna igen öppna för gudstjänst – men inte för fler än femtio personer, säger biskop Bo-Göran Åstrand.

anvisningar. Från första juni kan församlingen samlas till gudstjänst i ett kyrkorum igen – förutsatt att kyrkan är tillräckligt stor och deltagarna inte är fler än femtio. Efter midsommar kan församlingarna också ordna övernattningsläger, om de har lämpliga utrymmen för det. 5.5.2020 kl. 16:09

fadderdagen. Fyra personer berättar om hur man kan vara fadder – och om hur man umgås med sitt fadderbarn i coronatider. 6.5.2020 kl. 00:00
Evangeliföreningens familjeläger på Klippan i Nykarleby och den fysiska missionsfesten i Nagu ställs nu in. Det gör också laestadianernas stormöte i Larsmo.

Coronapandemin. Mötesbegränsningarna fortsätter drabba sommarens program i stiftet. 4.5.2020 kl. 09:56

Lokalt. Hon var tio år och vandrade skrattande hem från skolan tillsammans med två andra flickor när de mötte hälsosystern på cykel. 4.5.2020 kl. 14:53
I den här versionen sjuger församlingsvärd Anette M. Karlsson "Day by day" medan Fredrik Erlandsson spelar Eric Claptons låt "Tears in heaven". Två låtar på samma gång!

jomala. – Det viktigt att låta glädje och humor blandas med andakt och allvar, säger Fredrik Erlandssson. Jomalas församling lägger en ny version av psalmen "Blott en dag" ut på Youtube varje dag. 30.4.2020 kl. 10:08
Sibbo gamla kyrka håller öppet som vanligt i sommar.

vägkyrkor. Sommarens vägkyrkokampanj är annullerad – men många kyrkor håller öppet trots pandemin. 28.4.2020 kl. 12:53

Understöd. Kyrkostyrelsen beviljade sammanlagt 150 000 euro i understöd till kyrkliga organisationer. 27.4.2020 kl. 16:03
Kyrkomötet hålls två gånger per år.

Kyrkomötet. Kyrkostyrelsens plenum har beslutat att kyrkomötets första session för året hålls 10-14 augusti. 27.4.2020 kl. 16:33
Kommer vårt samhälle att präglas av solidaritet med de som drabbas hårdast också efter coronapandemin, frågar sig Carolin Ahlvik-Harju.

Coronapandemin. Carolin Ahlvik-Harju, forskare i teologisk etik, säger att många människor får omvärdera sina liv på grund av coronakrisen. 23.4.2020 kl. 16:54
Esbo svenska församling har hyrt in proffshjälp för att sköta strömningen av gudstjänsterna, berättar kyrkoherde Kira Ertman.

Coronapandemin. På dörren till kyrksalen är en lapp upptejpad: max 10 personer får vistas här. Församlingen har blivit inkastad i en ny, digital vardag. Samtidigt som man hittar nya vägar att nå ut till människor vill man värna om dem som inte rör sig på sociala medier. 23.4.2020 kl. 15:35
Bo-Göran Åstrand

Coronapandemin. Det finns inga tecken på panik i stiftet. Efter att ha kollat läget med de flesta kyrkoherdarna är biskop Bo-Göran Åstrand både imponerad och bekymrad. 23.4.2020 kl. 12:41
Håkan Nyman och Mårten Malmström har känsloband till skogarna i Vällskog.

esbo. Församlingarna i Esbo planerar att skydda femtio hektar skog intill nationalparken i Noux för tjugo år framåt. – Skogen skyddas, men församlingen får också intäkter för den. 23.4.2020 kl. 12:16

rättelse. I intervjun med biskop Bo-Göran Åstrand i nästa nummer av KP om läget i stiftet finns en felaktig uppgift. 22.4.2020 kl. 12:35
Minna Timmerbacka-
Vidjeskog är nu i det skedet när avståndet mellan kontrollerna blir längre. Men hon kommer att få leva med 
dem tills hon fyllt 70.

profilen. Du är frisk. Cancern kommer aldrig tillbaka. Det är ord som ingen sagt åt Minna Timmerbacka-Vidjeskog men som hon önskar att någon skulle säga. Men hon förstår också att ingen kan göra det. Även om hon nu kan lämna oron bakom sig faller hon tillbaka i den ibland. 22.4.2020 kl. 10:44

Oro är ett centralt ord när ens föräldrar blir gamla och sjuka, säger Cecilia Åminne.

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35
Riksdagsvalet börjar med förhandsröstningen den 22 mars.

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56
Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00