I torkans spår kommer hungersnöden

Världen. Läget i östra Afrika beskrivs som det värsta på 60 år. 22.7.2011 kl. 00:00

ACT-alliansen / Binyan Mengesha

Ett barn får hjälp att dricka vatten i ett flyktingläger i Borena-området i södra Etiopien.

Att situationen har blivit så desperat har flera orsaker, enligt Kaisa-Leena Juvonen, koordinater för humanitärt bistånd vid Kyrkans utlandshjälp.
– Det är ingen överraskning att situationen har blivit så här svår. Området har haft två misslyckade regnperioder i rad och det betyder att skördarna har slagit fel och att boskapen blivit utan bete och vatten.
Matpriserna på den globala marknaden har också stigit, och ökningen är ännu större i de drabbade områdena. I vissa delar av Somalia har matpriserna stigit med så mycket som 200 %. Somalia saknar dessutom en fungerande regering som skulle kunna ta hand om befolkningen.

Risk att läget förvärras

Kyrkans utlandshjälp delade ut mathjälp i Etiopien 2009 och 2010, och kunde redan då konstatera att läget inte såg bra ut. Juvonen uppskattar också att Etiopien är det land i området som har flest nödlidande.
– I Etiopien är 4,5 miljoner etiopier och omkring 200 000 flyktingar drabbade. 2,9 miljoner kenyaner och en halv miljon flyktingar lider nöd i Kenya, och i Somalien behöver 3,7 miljoner akut hjälp.
Enligt Juvonen är risken dessutom stor att läget förvärras ytterligare, även om hon säger att en lyckad regnperiod i höst kan hjälpa upp situationen. Regnperioden väntas börja i september-oktober, men även om den ger tillräckligt med regn är den ingen garanti för att problemen i området underlättas.
– En lyckad regnperiod skulle vara en stor hjälp, men då behöver lokalbefolkningen också stöd för att få igång jordbruket igen. I delar av området har man redan ätit upp utsädet. Människorna har använt alla möjligheter som finns, och nu återstår bara hungersnöd.
Kyrkans utlandshjälp arbetar tillsammans med lokala samarbetspartners, både i flyktingläger och på andra orter.
– Om det bara är möjligt försöker vi hjälpa människor där de bor. Hemmet är den bästa platsen för hjälp, och jag tror inte att någon vill lämna sitt hem frivilligt.

Finländarnas hjälp behövs

Kyrkans utlandshjälp delar ut mat till de hungrande, men stöder också de utsattas situation med sjukvård, rent vatten och sanitetslösningar.
Också enskilda personer kan bidra med sin hjälp, säger Juvonen.
– Man kan ge pengar till katastrofhjälpen. Det finns flera hjälporganisationer som sänder hjälp till området. Det viktiga är också att alla hittar sitt sätt att bidra – man kan också hjälpa genom att göra en volontärinsats för insamlingarna, eller genom att hålla sig uppdaterad på situationen och berätta för sina medmänniskor om hjälpbehovet. Det finns måna människor i Afrikas horn som behöver vårt stöd. Vid sidan av den akuta nödhjälpen planerar Kyrkans utlandshjälp redan nu för ur man ska gå vidare med det förebyggande arbetet i området.
– Klimatförändringarna har redan inträffat, och de här människorna lever med följden av dem. De behöver hjälp med att anpassa sig till dem, bland annat genom förbättrade odlingsmetoder, utbildning och bättre vattenförsörjning.

Erika Rönngård



Tim Sparvs väg till EM-slutspelet började hemma i Oravais.

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24
Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00
Emma Audas disputerar idag med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn.

doktorsavhandling. Positionerna är låsta, vi måste börja tala om äktenskapet på ett nytt sätt, säger Emma Audas, som idag disputerar med en avhandling om kyrkans äktenskapssyn. 16.1.2020 kl. 10:51
Att lyssna på samma låt som någon annan kan skapa en känsla av gemenskap – likaså att dela en konsertupplevelse med främlingar.

gemenskap. Våra gemenskaper ser kanske inte längre ut som de gjorde förr, men fortfarande handlar de om att vi ser varandra och delar samma upplevelser. 16.1.2020 kl. 00:01
Röstberättigade i valet den 11 februari är prästerna samt församlingarnas förtroendevalda.

val. Kandidatgalleriet för kyrkomötes- och stiftsfullmäktigevalen har nu öppnat på nätet. 15.1.2020 kl. 08:33
Sedan Bo-Göran Åstrand installerades som biskop i Borgå stift i september har han hunnit resa runt i olika delar av stiftet. Söndagen den 26 januari kommer han att besöka Matteus församling.

Helsingfors. Utmaningarna för församlingarna i Helsingfors är större än på annat håll. Traditionen av kyrklighet är svagare – men de unga utforskar tron fördomslöst. 16.1.2020 kl. 00:01

Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21