Att situationen har blivit så desperat har flera orsaker, enligt Kaisa-Leena Juvonen, koordinater för humanitärt bistånd vid Kyrkans utlandshjälp.
– Det är ingen överraskning att situationen har blivit så här svår. Området har haft två misslyckade regnperioder i rad och det betyder att skördarna har slagit fel och att boskapen blivit utan bete och vatten.
Matpriserna på den globala marknaden har också stigit, och ökningen är ännu större i de drabbade områdena. I vissa delar av Somalia har matpriserna stigit med så mycket som 200 %. Somalia saknar dessutom en fungerande regering som skulle kunna ta hand om befolkningen.
Risk att läget förvärras
Kyrkans utlandshjälp delade ut mathjälp i Etiopien 2009 och 2010, och kunde redan då konstatera att läget inte såg bra ut. Juvonen uppskattar också att Etiopien är det land i området som har flest nödlidande.
– I Etiopien är 4,5 miljoner etiopier och omkring 200 000 flyktingar drabbade. 2,9 miljoner kenyaner och en halv miljon flyktingar lider nöd i Kenya, och i Somalien behöver 3,7 miljoner akut hjälp.
Enligt Juvonen är risken dessutom stor att läget förvärras ytterligare, även om hon säger att en lyckad regnperiod i höst kan hjälpa upp situationen. Regnperioden väntas börja i september-oktober, men även om den ger tillräckligt med regn är den ingen garanti för att problemen i området underlättas.
– En lyckad regnperiod skulle vara en stor hjälp, men då behöver lokalbefolkningen också stöd för att få igång jordbruket igen. I delar av området har man redan ätit upp utsädet. Människorna har använt alla möjligheter som finns, och nu återstår bara hungersnöd.
Kyrkans utlandshjälp arbetar tillsammans med lokala samarbetspartners, både i flyktingläger och på andra orter.
– Om det bara är möjligt försöker vi hjälpa människor där de bor. Hemmet är den bästa platsen för hjälp, och jag tror inte att någon vill lämna sitt hem frivilligt.
Finländarnas hjälp behövs
Kyrkans utlandshjälp delar ut mat till de hungrande, men stöder också de utsattas situation med sjukvård, rent vatten och sanitetslösningar.
Också enskilda personer kan bidra med sin hjälp, säger Juvonen.
– Man kan ge pengar till katastrofhjälpen. Det finns flera hjälporganisationer som sänder hjälp till området. Det viktiga är också att alla hittar sitt sätt att bidra – man kan också hjälpa genom att göra en volontärinsats för insamlingarna, eller genom att hålla sig uppdaterad på situationen och berätta för sina medmänniskor om hjälpbehovet. Det finns måna människor i Afrikas horn som behöver vårt stöd.
Vid sidan av den akuta nödhjälpen planerar Kyrkans utlandshjälp redan nu för ur man ska gå vidare med det förebyggande arbetet i området.
– Klimatförändringarna har redan inträffat, och de här människorna lever med följden av dem. De behöver hjälp med att anpassa sig till dem, bland annat genom förbättrade odlingsmetoder, utbildning och bättre vattenförsörjning.