I torkans spår kommer hungersnöden

Världen. Läget i östra Afrika beskrivs som det värsta på 60 år. 22.7.2011 kl. 00:00

ACT-alliansen / Binyan Mengesha

Ett barn får hjälp att dricka vatten i ett flyktingläger i Borena-området i södra Etiopien.

Att situationen har blivit så desperat har flera orsaker, enligt Kaisa-Leena Juvonen, koordinater för humanitärt bistånd vid Kyrkans utlandshjälp.
– Det är ingen överraskning att situationen har blivit så här svår. Området har haft två misslyckade regnperioder i rad och det betyder att skördarna har slagit fel och att boskapen blivit utan bete och vatten.
Matpriserna på den globala marknaden har också stigit, och ökningen är ännu större i de drabbade områdena. I vissa delar av Somalia har matpriserna stigit med så mycket som 200 %. Somalia saknar dessutom en fungerande regering som skulle kunna ta hand om befolkningen.

Risk att läget förvärras

Kyrkans utlandshjälp delade ut mathjälp i Etiopien 2009 och 2010, och kunde redan då konstatera att läget inte såg bra ut. Juvonen uppskattar också att Etiopien är det land i området som har flest nödlidande.
– I Etiopien är 4,5 miljoner etiopier och omkring 200 000 flyktingar drabbade. 2,9 miljoner kenyaner och en halv miljon flyktingar lider nöd i Kenya, och i Somalien behöver 3,7 miljoner akut hjälp.
Enligt Juvonen är risken dessutom stor att läget förvärras ytterligare, även om hon säger att en lyckad regnperiod i höst kan hjälpa upp situationen. Regnperioden väntas börja i september-oktober, men även om den ger tillräckligt med regn är den ingen garanti för att problemen i området underlättas.
– En lyckad regnperiod skulle vara en stor hjälp, men då behöver lokalbefolkningen också stöd för att få igång jordbruket igen. I delar av området har man redan ätit upp utsädet. Människorna har använt alla möjligheter som finns, och nu återstår bara hungersnöd.
Kyrkans utlandshjälp arbetar tillsammans med lokala samarbetspartners, både i flyktingläger och på andra orter.
– Om det bara är möjligt försöker vi hjälpa människor där de bor. Hemmet är den bästa platsen för hjälp, och jag tror inte att någon vill lämna sitt hem frivilligt.

Finländarnas hjälp behövs

Kyrkans utlandshjälp delar ut mat till de hungrande, men stöder också de utsattas situation med sjukvård, rent vatten och sanitetslösningar.
Också enskilda personer kan bidra med sin hjälp, säger Juvonen.
– Man kan ge pengar till katastrofhjälpen. Det finns flera hjälporganisationer som sänder hjälp till området. Det viktiga är också att alla hittar sitt sätt att bidra – man kan också hjälpa genom att göra en volontärinsats för insamlingarna, eller genom att hålla sig uppdaterad på situationen och berätta för sina medmänniskor om hjälpbehovet. Det finns måna människor i Afrikas horn som behöver vårt stöd. Vid sidan av den akuta nödhjälpen planerar Kyrkans utlandshjälp redan nu för ur man ska gå vidare med det förebyggande arbetet i området.
– Klimatförändringarna har redan inträffat, och de här människorna lever med följden av dem. De behöver hjälp med att anpassa sig till dem, bland annat genom förbättrade odlingsmetoder, utbildning och bättre vattenförsörjning.

Erika Rönngård



– Jag vill hellre ge en läsupplevelse än en traditionell kommentar, säger Erik Vikström om sin nya bok.

Bok. En berättelse om kyrkans och världens nutid och framtid. Lagom till kyrkoårets slut – när temat är Kristi återkomst och den sista domen – ger Erik Vikström ut en bok om den apokalyptiska text som avslutar Bibeln. 11.11.2020 kl. 16:01
Anna Henning och hennes söners vardag är fylld av jobb, läxor och hobbyer. Men också av enkel samvaro. I och med coronan och distansjobb vann hon två timmar om dagen.

relationer. Anna Henning är ensam mamma till två pojkar, universitetslektor i socialpsykologi och kyrkligt förtroendevald i Borgå. Hon har lärt sig att fokusera på det som duger i stället för på det perfekta. Tro kan vara en suck uppåt, och föräldraskap en närvaro i vardagen. 11.11.2020 kl. 09:22
Den andra omgången i valet av biskop i Åbo ärkestift hålls mellan kandidaterna Leppänen och Lehikoinen den tredje december.

val. Stiftsdekanen i Åbo ärkestift Mari Leppänen fick flest röster (35,2 %) och kyrkoherden i Mikaelsförsamlingen i Åbo Jouni Lehikoinen fick 329 röster (32,5 %). 10.11.2020 kl. 13:42

bön. Herrens bön – eller Fader vår som den ofta kallas – byts ut till Vår fader i Johannes församlings gudstjänster och högmässor. Det kan kännas konstigt att be en välkänd bön på nytt sätt, men både språkvetare Monica Äikäs och församlingspastor Johan Terho tror att de delvis nya orden kan få oss att tänka mer på vad bönen egentligen innehåller. 9.11.2020 kl. 11:07

Kroppen. "Visst är det konstigt att något som är så grundläggande kan bli så kritiserat, föraktat och till och med kännas förbrukat i förtid." 11.11.2020 kl. 07:00
Kyrkomötet samlades fysiskt i Åbo första veckan i november. Men genom den lagändring som godkändes ska kyrkligt beslutsfattande i framtiden kunna ske elektroniskt.

Kyrkomötet. Kyrkomötet bjöd på öppnare förutsättningar för vigsel, steg mot mer jämställd terminologi och gav tummen upp för elektroniska möten. 7.11.2020 kl. 12:32
Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14

Lilla kören övar. På morsdag stundar ett uppträdande.

morsdag. På morsdag spelar kantorn Heidi Lång i familjegudstjänsten i Replot där fokus ligger på mammorna och familjen. Barnkören sjunger och till kyrkkaffet blir det marängtårta. 3.5.2023 kl. 20:52

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19