Sann i ett nytt "på riktigt"

Ledare. Vi går in i en tid när gränser och landskap suddas ut, bokstavligt talat.
Inom ett par decennier har vi fått definiera om begrepp som geografi, ålder, makt – men också vad vi inkluderar i begreppet ”verklighet”.
27.6.2011 kl. 00:00
I Japan växer en populär hobby som handlar om att fånga virtuella fjärilar med mobiltelefon. Fjärilarna är knutna till annonsörers intressen och utlokaliserade på över en miljon olika platser via GPS. ”Se” dem kan man genom displayen i sin mobiltelefon – ”fånga” dem likaså, genom att lyfta mobiltelefonen mot den plats där fjärilen fladdrar. När man väl har fjärilen i sin mobil kan den bytas, eller lösas in, mot rabatt på en viss produkt i närheten. Både barn och vuxna älskar dem och jämför flitigt sina kollektioner med varandra.

Känns det långt borta? Inte! Den sortens marknadsföring har också fotfäste i Norden redan nu. Ett känt möbelföretag erbjuder en service där man kan placera in deras produkter i sitt eget vardagsrum, utan att köpa dem.

Facktermen för det hela är Augmented Reality – som i svensk överföring fått namnet ”förstärkt verklighet”. I den suddas skiljelinjen mellan våra drömmar och fantasier och vardagslivet på gatan effektivt ut för att ge oss helt nya upplevelser.

En annan gräns som suddats ut är identitetens – och integritetens. Kön, nationalitet, utseende, ålder är alla utbytbara legoklossar i världens största och alltid öppna skådefönster. I detta nu har tio procent av världens befolkning Facebook, och också mormor och farfar är numera där. Men att finnas på nätet är inte detsamma som att existera fysiskt. Trots det kan en fiktiv nätpersonlighet, som bloggaren A Gay Girl in Damascus, sända politiska chockvågor över världen. Den syriska lesbiska kvinnan visade sig ju nyligen vara en heterosexuell amerikansk man.

På många sätt har den virtuella tidsåldern slutgiltigt smulat sönder, ja nästintill patetiskförklarat, begreppet ”sanning”. Om det är något vi borde ha lärt oss vid det här laget är det att ifrågasätta allt, alla, alltid. Samtidigt hävdar den digitala passionären och nymediegurun Ola Ahlvarsson från Sverige att nätet också har gett oss en transparens som helt självgående obönhörligt och omedelbart avslöjar skurkar och lögnare, vare sig de är företag, bloggare eller diktatorer. Och på det sättet har vi följaktligen också fått ett snäpp mera ”sanning”. Men han erkänner att mekanismen inte har någon etik. Journalister har inte längre makten att grindvakta vad som släpps över nyhetströskeln. Och deras källor och alster granskas omedelbart på nätet av ivriga kommentatorer.
Makthavare har det inte heller.

I den här verkligheten, den nya ”sönderslagna verkligheten”, för att citera författaren Jane McGonigal som i boken Reality is Broken menar att spel faktiskt kan göra oss till bättre samhällsindivider, sitter kyrkans ämbetsstruktur illa. På nätet ser rådvilla herdar med ett ärligt avgivet och tungt förpliktande löfte om att vårda, vakta och bevara den rätta läran hur fåren glatt och obekymrat rymmer, bloggar, bräker, kritiserar och sprider virrläror så mycket de hinner. Och herdarna kan ingenting göra längre för att tvinga in dem i fållan igen, för fåren stoppas varken av trycktekniska begränsningar eller språkliga hämningar. Det går inte att dra ur sladden.
Visst finns aktörer som fortfarande väljer att vara okränkbara, som de stora filmbolagen som presenterar en oantastbar officiell bild av sina gulliga djur och kryp. Men det är en död kommunikation och engagerar inte människor, menar Ahlvarsson.

Kyrkan har länge varit okränkbar som Bambi. Det Luther och Gutenberg en gång gjorde möjligt har hänt igen. Ordet är hos folket och det stavas webb.
I nätet måste kyrkan nu välja mellan att vara transparent – och utsätta sig för blåsten – eller att faktiskt ge sig ut på det hala med darriga ben.
Den får också frimodigt tro att sann på riktigt är något som håller i all sin enkelhet oberoende av mediers dimensioner och möjligheter.
May Wikström



Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00
Ani Iivanainen skriver en bok om hur församlingar kan möta regnbågspersoner på ett rättvist sätt.

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00
"För att bevara hoppet: möt din egen skuld och välj handling. Påminn dig själv och andra om att det finns hopp så länge vi agerar, för det finns det! Och hopp är en kollektiv kraft."

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46