Oönskad ketchupeffekt kräver motbudskap

Ledare. Skräpberget efter guldfesten i Helsingfors centrum lär ska ha varit värre för stadens renhållningsarbetare än förödelsen efter förstamajfirandet. Likväl gick det att städa bort och förlåtas ganska snabbt. 26.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Men det finns annat som är svårare att skura bort – samtidigt som det är viktigt att ta itu med det snabbt och metodiskt.

Vem får fira? Finländare med annan etnisk bakgrund? Rikssvenskar? Finlandssvenskar? Vem är hurrin som ska ha på käften?
Den obehagliga hurrifrågan blev hängande i luften efter festen över hockey-
guldet, och de officiella avståndstagandena lyckas kanske ta udden av det värsta, men inte allt.

Det har skett en otäck utveckling i den allmänna opinionen, en strukturell och konsekvent sådan. Det är skäl att foga in pusselbiten om de språkfientliga inslagen i firandet. Den utvecklingen måste tas itu med innan följande bit läggs till, den måste bromsas nu.
Vi är många som inte vet om vi är önskade i dagens Finland.
Vi är många som är rädda för att våra barn ska tala sitt modersmål för högt på fel ställen.
Den svenska stormaktstiden är förbi, kvar finns bara vanliga människor som går på jobb, byter ett par ord med grannarna, fyller i skattedeklarationer och tvättmaskiner med möda och behag.
Vi är knappa trehundratusen och vi undrar om vi fortfarande ryms med i den vardag vi trodde var vår. Förmätet trodde vi att hockeylaget som vann över vår favoritmotståndare Sverige också var vårt och segersötman följaktligen också, ja, vår.

Övertramp sker överallt. I det här fallet är det inte de som känns värst. Värre än att bli förnekad är att bli förtigen. Och det är detta som är sorgen. Ur den berömda ketchupflaskan kom sådant som bubblat och jäst i tysthet, i stället för att konsekvent och med klar stämma ha ogiltigförklarats i dagens Finland. Det handlar om en lång räcka händelser, som kulminerar denna svarta vår. Varför var det ingen som sa:
Det är inte okej att bjuda på gratis bussresor till huvudstan för att skrika hatbudskap om svenskan och svensktalande.
Det är inte okej att i valkampanjer och politisk propaganda trixa med subtila och solkiga budskap om språkhets och språkhat.
Det är inte okej att i eftermiddagsmetro uppmana två finlandssvenska damer att flytta utomlands eller hålla käften.
Det är inte okej att skriva hatbrev till ministrar för att deras modersmål är svenska.
Det är inte okej – inte alls okej – att säga att hurrina ska ha på käften.
Tycker man så, så är det dags att säga det nu. Hög tid. Och ”man” är inte den som har smockan hängande över sig.

Det budskapet borde gå ut i varenda myndighetsstrut, konsekvent och stadigt. Det gäller också den formellt tvåspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i vårt land. Kyrkan har under det senaste halvåret gjort ett samhällstillvänt drag med olika program för social jämställdhet, barn och unga. Häromveckan framförde ärkebiskopen samma hälsning till regeringsbildarna under rubriken ”Mot ett mera jämlikt och helt Finland”.
Innefattar inte det också språket och språken? Var är kyrkans språkprogram? Vad signalerar rikskyrkan utåt när det gäller svenskan i Finland? I sin famn håller den ett helt stift fullt av svensktalande församlingsbor.
Vid biskopsmötets presskonferens i Helsingfors i våras meddelades journalisterna strax innan det hela började att frågorna endast besvaras på finska.
En praktisk fråga, visst, men allt kan ju skötas på många olika sätt. Hur man än ser det var det också en slags signal.

Nu lever vi i en tid när signaler är livsviktiga och när det gäller att tänka över vilka tysta budskap som levereras, hur det sägs och vilka sanningar de befäster.
Vilken är kyrkans signal?

May Wikström



– Men plötsligt kan sorgen hugga till i oväntade stunder, när man är som minst förberedd, säger Maria Eklund.

sorg. Den här julen blir Maria Eklunds första jul utan föräldrar. I flera år har hon sörjt och bearbetat, först sin mammas sjukdom, sedan sin pappas. Nu plockar hon fram barndomens tomtefamilj och är tacksam för det hon fick. 17.12.2020 kl. 09:00
 – Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin.

kulturpris. – Det var en komplett överraskning. Jag känner mig väldigt hedrad och djupt och ödmjukt tacksam, säger Birgitta Sarelin som tilldelas Församlingsförbundets kulturpris för sitt engagemang för den finlandssvenska psalmboken och psalmsången i Borgå stift. 16.12.2020 kl. 15:00

frågesport. Börja julen med att testa dina julkunskaper! Varför inte utmana en vän? Bland alla tävlande lottar vi ut Christa Mickelssons bok "Ett blodkärl som brast". 16.12.2020 kl. 10:05
Hilkka Olkinuora närmar sig julen som ett sinnestillstånd. Det skalar bort många måsten.

annorlunda jul. – Fira den jul du kan och vill fira i år, säger Hilkka Olkinuora. Jultraditionerna handlar inte alltid om vad man gör – utan om varför man gör det. 16.12.2020 kl. 11:00

prostar. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar: kyrkoherden i Larsmo församling Max-Olav Lassila, kyrkoherden i Tammerfors svenska församling Kim Rantala och chefen för familjerådgivningscentralen inom Raseborgs kyrkliga samfällighet Ann-Sofi Storbacka. 15.12.2020 kl. 16:14
Tua Sandell bor i Istanbul  sedan sex år tillbaka.

jultraditioner. "Gemenskapen i församlingsvåningen blir det egentliga julfirandet." 16.12.2020 kl. 10:00

julafton. – Jag tror det kommer att bli en speciell stämning. Jag tror att radion blir ett surrogat för den kontakt man vanligtvis haft med släktingar, säger Kjell Ekholm. 16.12.2020 kl. 09:00
Mari Leppänen är glad, tacksam och förundrad över resultatet i biskopsvalet.

biskop. Mari Leppänen är den tredje kvinnan som blir biskop i Finlands evangelisk-lutherska kyrka – och den första med rötter i den laestadianska väckelsen. – Det har lärt mig sådant om utanförskap som jag hoppas jag får nytta av. 15.12.2020 kl. 09:18
I Jerusalem lät sig Valter Juvelius fotograferas iklädd "lokal" rekvisita.

förbundsarken. För över hundra år sedan anlände
 finländaren Valter Juvelius och 
britten Montagu Parker till Jerusalem. 
De skulle inleda utgrävningar vid Tempelberget. Deras hemliga uppdrag var att hitta förbundsarken, lådan med de budtavlor som Israels folk fick av Gud. 11.12.2020 kl. 17:47

Konspirationsteorier. Kyrkoherde Daniel Björk har blivit orolig. Han ser tecken på att vissa kristna lockas mer av auktoritära ledares konspirationstankar än av vanlig, tråkig demokrati. – Men vi måste stå emot. 11.12.2020 kl. 09:42
– Vi försöker förstå dels hur konspirationsteorier används i politiken, dels hur de cirkulerar från plattform till plattform och drar nya grupper av människor till sig, säger Katja Valaskivi.

konspirationsteorier. Konspirationsteorier är ett mycket gammalt fenomen. De har spridits i många olika syften. Men vem som sprider konspirationsteorier och vilka deras motiv är blir en komplicerad fråga att svara på – särskilt när vi rör oss på nätet. 11.12.2020 kl. 09:46
Hanna-Madeleine Andersson (ovan) och Vivian Krokfors älskar julen!

julpyssel. Vivian Krokfors och Hanna-Madeleine Andersson älskar att pyssla och sticka – och de älskar julen! På sitt gemensamma Instagramkonto delar de med sig av julpyssel och julstämning. 10.12.2020 kl. 15:54
Susan och Mats Billmark uppmanar oss att vara öppna och nyfikna på varandra, att prata om det som verkligen har betydelse i livet.

livsförändring. Susan och Mats Billmark drabbades båda av utbrändhet. Det fick dem inse att de aldrig stannat upp och funderat över vems liv de egentligen levde – sitt eget eller någon annans? 9.12.2020 kl. 16:29
Namnet "Kyrkan i Helsingfors" fungerar marknadsföringsmässigt, anser Stefan Forsén, men mindre bra ur ett ekumeniskt perspektiv enligt Jani Edström.

ekumenik. Evangelisk-lutherska församlingars sätt att definiera sig utåt får kritik för att exkludera andra kristna samfund. – Vi ser det från medlemmarnas synvinkel, svarar Stefan Forsén vid Helsingfors kyrkliga samfällighet 8.12.2020 kl. 17:05
Johan Candelin

rättegång. Österbottens tingsrätt har frikänt Martyskyrkans vänner, dess ordförande Johan Candelin samt den åtalade styrelsemedlemmen från åtalet om penninginsamlingsbrott. 7.12.2020 kl. 15:59

Bidrag. Gunvor och Bo Skogmans minnesfond delade ut 10 000 euro i år. Kristinestads svenska församling har tillsatt en arbetsgrupp vars uppgift är att dela ut understöd ur fonden. 9.5.2023 kl. 18:57
En genomblöt Mikael Grönroos framme i Santiago de Compostela. Samt vandring på Meseta, en platå i norra Spanien.

PILGRIMSVANDRA. Från att ha känt sig slut efter en sträcka på 300 meter förbättrade Mikael Grönroos sin grundkondition rejält. Resultatet blev 725 kilometer pilgrimsvandring. 3.5.2023 kl. 20:46

ungdomar. Ungdomarna i Sibbo är oroliga. Medierna har rapporterat om skadegörelse i skolan, 0m hot, vapen och bråk på biblioteket. Sibbo svenska församlings ungdomsarbetsledare har ett motgift: kärleksbombning. – Men det finns unga som jag inte får kontakt med. Det är nytt, säger Patrik ”Putte” Frisk. 6.5.2023 kl. 10:29
Marléne Långnabba ger personlig vård.

ÄLDREVÅRD. Döden är en del av livet, i synnerhet för vårdarna inom äldrevården. De vill avdramatisera döden som inget man behöver vara rädd för. – Döden kan många gånger vara fin, säger Gerd Björklund. 5.5.2023 kl. 08:19

STÖDPERSONER FÖR DÖENDE. – Jag brukar dela med mig av mitt eget motto ”Ta av dig skorna för platsen där du står är helig”, säger sjukhusprästen Anne Mäkelä, som arbetar vid sjukhus och vårdhem i Forssa och Loimaa i sydvästra Finland. 5.5.2023 kl. 19:40