Oönskad ketchupeffekt kräver motbudskap

Ledare. Skräpberget efter guldfesten i Helsingfors centrum lär ska ha varit värre för stadens renhållningsarbetare än förödelsen efter förstamajfirandet. Likväl gick det att städa bort och förlåtas ganska snabbt. 26.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Men det finns annat som är svårare att skura bort – samtidigt som det är viktigt att ta itu med det snabbt och metodiskt.

Vem får fira? Finländare med annan etnisk bakgrund? Rikssvenskar? Finlandssvenskar? Vem är hurrin som ska ha på käften?
Den obehagliga hurrifrågan blev hängande i luften efter festen över hockey-
guldet, och de officiella avståndstagandena lyckas kanske ta udden av det värsta, men inte allt.

Det har skett en otäck utveckling i den allmänna opinionen, en strukturell och konsekvent sådan. Det är skäl att foga in pusselbiten om de språkfientliga inslagen i firandet. Den utvecklingen måste tas itu med innan följande bit läggs till, den måste bromsas nu.
Vi är många som inte vet om vi är önskade i dagens Finland.
Vi är många som är rädda för att våra barn ska tala sitt modersmål för högt på fel ställen.
Den svenska stormaktstiden är förbi, kvar finns bara vanliga människor som går på jobb, byter ett par ord med grannarna, fyller i skattedeklarationer och tvättmaskiner med möda och behag.
Vi är knappa trehundratusen och vi undrar om vi fortfarande ryms med i den vardag vi trodde var vår. Förmätet trodde vi att hockeylaget som vann över vår favoritmotståndare Sverige också var vårt och segersötman följaktligen också, ja, vår.

Övertramp sker överallt. I det här fallet är det inte de som känns värst. Värre än att bli förnekad är att bli förtigen. Och det är detta som är sorgen. Ur den berömda ketchupflaskan kom sådant som bubblat och jäst i tysthet, i stället för att konsekvent och med klar stämma ha ogiltigförklarats i dagens Finland. Det handlar om en lång räcka händelser, som kulminerar denna svarta vår. Varför var det ingen som sa:
Det är inte okej att bjuda på gratis bussresor till huvudstan för att skrika hatbudskap om svenskan och svensktalande.
Det är inte okej att i valkampanjer och politisk propaganda trixa med subtila och solkiga budskap om språkhets och språkhat.
Det är inte okej att i eftermiddagsmetro uppmana två finlandssvenska damer att flytta utomlands eller hålla käften.
Det är inte okej att skriva hatbrev till ministrar för att deras modersmål är svenska.
Det är inte okej – inte alls okej – att säga att hurrina ska ha på käften.
Tycker man så, så är det dags att säga det nu. Hög tid. Och ”man” är inte den som har smockan hängande över sig.

Det budskapet borde gå ut i varenda myndighetsstrut, konsekvent och stadigt. Det gäller också den formellt tvåspråkiga evangelisk-lutherska kyrkan i vårt land. Kyrkan har under det senaste halvåret gjort ett samhällstillvänt drag med olika program för social jämställdhet, barn och unga. Häromveckan framförde ärkebiskopen samma hälsning till regeringsbildarna under rubriken ”Mot ett mera jämlikt och helt Finland”.
Innefattar inte det också språket och språken? Var är kyrkans språkprogram? Vad signalerar rikskyrkan utåt när det gäller svenskan i Finland? I sin famn håller den ett helt stift fullt av svensktalande församlingsbor.
Vid biskopsmötets presskonferens i Helsingfors i våras meddelades journalisterna strax innan det hela började att frågorna endast besvaras på finska.
En praktisk fråga, visst, men allt kan ju skötas på många olika sätt. Hur man än ser det var det också en slags signal.

Nu lever vi i en tid när signaler är livsviktiga och när det gäller att tänka över vilka tysta budskap som levereras, hur det sägs och vilka sanningar de befäster.
Vilken är kyrkans signal?

May Wikström



ärkebiskopsval 2018. På förhand var det bäddat för en oviss andra omgång mellan Luoma och Vikström i ärkesbiskopsvalet med ett litet övertag för Luoma. Nu blev marginalen större än väntat. 1.3.2018 kl. 15:37
Tapio Luoma, vår nästa ärkebiskop.
 

ärkebiskopsval 2018. Tapio Luoma är vald till ny ärkebiskop. I den andra valomgången idag valdes Esbobiskopen Luoma med 374,667 röster mot Borgåbiskopen Björn Vikströms 292,333 röster. 1.3.2018 kl. 14:29
Många poströstade redan i den första omgången. Så här såg det ut då på domkapitlet i Borgå.

ärkebiskopsval. Följ med valet på Kp! 1.3.2018 kl. 13:19
Daniel Ainasoja med apparaten som de flesta synskadade tar emot sin taltidning i.

Taltidning. Efter en paus på cirka sju år kommer Kyrkpressen ut som taltidning igen. Det första inlästa numret kommer redan i mars. 27.2.2018 kl. 09:23

andlighetsstörning. En kväll satt jag i soffan och grät över att min kristna tro kändes som skådespel och inbillning. Det som skulle vara stadigt var egentligen vingligt och snett. Det här är vad som hände sedan. 22.2.2018 kl. 10:02
Säg din åsikt!

enkät. Vad tyckte du om denna veckas nummer av KP. För att utveckla tidningen gör vi under vintern några enkäter för att få en tydligare uppfattning om vad ni läsare gillar att läsa. Vi är jättetacksamma för att du tar dig tid! 22.2.2018 kl. 09:47

Guds ledning. Att fatta stora livsbeslut hör till det mest skrämmande som finns. 15.2.2018 kl. 12:44
Mikael Lindfelt är professor i systematisk teologi och dekanus för fakulteten för humaniora, psykologi och teologi vid ÅA.

Vaccin. Vilken roll har synen på hälsa i en människas liv? Har attityd till vaccin samband med andra övertygelser? Teologer och psykologer från Åbo Akademi och Åbo universitet startade ett nytt forskningsprojekt. 15.2.2018 kl. 10:11
Valpanelerna har varit för snälla, säger Kari Latvus och hoppas på vassare frågor inför andra omgången.

Analys. Kari Latvus tror att ärkebiskopsvalets andra valomgång blir mycket jämn, men att biskop Tapio Luoma har ett litet försprång. Han hoppas på vassare frågor inför andra omgången. 8.2.2018 kl. 17:34
Det ser ut att bli en spännande andra omgång i ärkebiskopsvalet. Vem ärver Heli Inkinens, Ville Auvinens och Ilkka Kantolas röster?

ärkebiskopsval. Borgå stifts biskop Björn Vikström och Esbo stifts biskop Tapio Luoma har gått vidare till ärkebiskopsvalets andra omgång. – Nu gäller det att kavla upp ärmarna, säger biskop Björn Vikström. 8.2.2018 kl. 15:05
Thomas Erikson är föreläsare och författare. Han har också skrivit thrillers.

psykopater. Beteendevetaren Thomas Erikson menar att vi träffar så många personer med psykopatiska drag att vi måste klara av att känna igen dem. 2.2.2018 kl. 09:20
Ilkka Kantolas kandidatur i ärkebiskopsvalet väckte förvåning i vissa kretsar. "Kyrkan är mitt hem" säger han själv.

ärkebiskopsval 2018. Ilkka Kantola är redo att förena sina riksdagserfarenheter och sin kärlek till kyrkan i en comeback i kyrkans lila. 30.1.2018 kl. 15:17
UK:s presidium, från vänster Ossian Beukelman, Kajsa Lassila, Fredrik Kass (KCSA) och Måns Vikström.

ungdomens kyrkodagar. Ungdomsarbete och fred är i fokus när UK jubilerar. Ordförandeklubban svingas av Kajsa Lassila. 26.1.2018 kl. 11:29
Ville Auvinen talar flytande svenska tack vare studierna vid Åbo Akademi.

ärkebiskopsval 2018. Ville Auvinen har klassats som den ”konservativa” ärkebiskopskandidaten. Men han vill inte 
definieras av det han motsätter sig, utan av det han tror att vi behöver. 26.1.2018 kl. 09:08
Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44

Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03