Fråga med reprisvarning

Ledare. Kyrkomötets nästsista session – om det av någon orsak inte blir skäl att sammankalla en extraordinär session – är avkruxad. 12.5.2011 kl. 00:00

Den här gången var den tid som ombuden tillbringade i plenum betydligt kortare än under debatten om förbön för samkönade i våras. Då tycktes talarlistan ibland oändlig, hur många inlägg som än betades av.

Nu gjordes processen kort, det mesta klubbades undan och slussades vidare till utskotten under början av veckan. Samtidigt sköts ett par av de följetonger som följt den här uppsättningen kyrkomötesdelegater till den allra sista sessionen i höst, vilket kan förorsaka en viss brådska och nervositet i leden.
Ett av de ärenden som dryftades gör det inte. Vid det här laget börjar var och varannan kunna stava på ordmonstret parokialprincipen, och vet kanske att den handlar om att medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan hör till den församling på vars område de bor. Även om de gillar grannförsamlingens präst och gudstjänster bättre, så kan de inte välja att byta.

Gott så – det finns rentav teologiska värden i detta som motarbetar individualismen och jag-centreringen i dagens samhälle.
Däremot har principen om att församlingens och samfälligheternas gränser ska följa kommungränserna alltmer blivit en kvarnsten som väcker oro. Hur ska det gå i ett framtida Finland med ett par hundra storkommuner? Hur ska man kunna skapa hanterliga enheter? Och – hur går det med de svenska församlingarna?
Kyrkomötet hade gett kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda frågan.  I den grundliga utredningen, var slutsatsen tillspetsat sagt att frågan är knepig och kostsam till och med att börja röra i.

Pudelns kärna är nämligen att kyrkoskatten uppbärs i samband med kommunalskatten, och därför finns behovet av att samordna gränserna. Därför finns också tvehågsenheten från kyrkligt håll att rubba ett fungerande och förmånligt system.
Och: Därför får tammerforsarna gång på gång nej i sina försök att få till stånd undantag för att svenskarna i kranskommunerna runt den gamla bruksorten skulle få registreras som fullvärdiga medlemmar i Tammerfors svenska församling.

I debatten i kyrkomötets plenum var de svenska delegaterna aktiva talare. Stiftets biskop Björn Vikström efterlyste tydligt att kyrkan borde se över sin geografi. Det handlar inte om att överge parokialprincipen, utan om att agera innan det är för sent.
Han var tyvärr ensam bland biskoparna om detta – åtminstone offentligt.
Det här ärendet hörde dessutom till dem som inte återkommer till det här mötet längre. Efter en engagerad och angelägen debatt så antecknades utredningen till kännedom – inte ens ombudet Stig Kankkonens tilläggskläm som närmast kunde ses som en blygsam uppmaning om lite framsynthet i frågan gick igenom.

Det är synd. Det är nämligen en stor skillnad mellan att drivas och att själv driva. Det är också en avsevärd skillnad mellan att vara en välkommen gäst i kyrkbänken eller en fullvärdig medlem i en församling.
Förr eller senare kommer parokialen därför antagligen att pompa i retur, precis som M.A. Numminens gummiboll, som ett ofullbordat amen i kyrkan i plenisalen i Åbo.

May Wikström



PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43
De jourhavande har vitt skilda yrken och arbetserfarenheter. De står aldrig ensamma i sin uppgift inom samtalstjänsten.

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02
Ann-Luise Bertell säger att vi pratar mycket om våra framgångar, men vad gjorde oss till de människor vi är? Det är det vi borde prata om.

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38
Daniel Björk är liturg i gudstjänsten och Bo-Göran Åstrand predikar.

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10
Två gånger har Sanna Karlsson repat sig från arbetsrelaterad utmattning. Nu har hon skapat webbportalen Overload för att informera om utmattning.

utmattning. Två gånger har Sanna Karlsson blivit utmattad, två gånger har hon återvänt till arbetslivet. – Jag har lärt mig att allt inte behöver vara perfekt. Det räcker om det är tillräckligt bra. 26.3.2020 kl. 11:55

samarbetsförhandlingar. Närpes församling har också meddelat om samarbetsförhandlingar. Det är första steget i en process som kan leda till permitteringar av församlingens anställa. 24.3.2020 kl. 08:55
– Det är klart att om läget fortsätter så får det konsekvenser också på lång sikt. Frågan är hur stora de är, säger Sixten Ekstrand.

permitteringar. Kyrkans officiella linje är att församlingarna och kyrkan inte ska permittera sina anställda utgående från den erfarenhet vi har av coronaviruset idag. 23.3.2020 kl. 17:56
Rolf Steffansson är verksamhetsledare för Finska Missionssällskapet.

pandemi. Alla missionärer som tillhör riskgrupper har kallats hem från fältet. För övrigt får de som vill stanna i arbetsområdet välja att stanna frivilligt. 23.3.2020 kl. 16:48
Staden och församlingarna hjälps åt för att nå de äldre som blivit isolerade på grund av coronaepidemin.

Seniorer. Undantagstillstånd råder och äldre personer uppmanas hålla sig hemma och undvika att röra sig ute bland folk. Helsingfors-hjälpen, som är församlingarnas och stadens gemensamma projekt, inledde sin verksamhet i fredags. 23.3.2020 kl. 15:41
Lotta Keskinen mötte ett Kambodja bakom turistkulisserna.

utvecklingsarbete. Lotta Keskinen reste till Kambodja och Thailand för att få se de utvecklingsprojekt som församlingarna understöder. 25.3.2020 kl. 00:01

Permitteringsvarsel. Coronaviruset har föranlett Pedersörenejdens kyrkliga samfällighet att varsla permitteringar av hela personalen. Samarbetsförhandlingarna inleds nästa vecka. 19.3.2020 kl. 16:20

Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00