Fråga med reprisvarning

Ledare. Kyrkomötets nästsista session – om det av någon orsak inte blir skäl att sammankalla en extraordinär session – är avkruxad. 12.5.2011 kl. 00:00

Den här gången var den tid som ombuden tillbringade i plenum betydligt kortare än under debatten om förbön för samkönade i våras. Då tycktes talarlistan ibland oändlig, hur många inlägg som än betades av.

Nu gjordes processen kort, det mesta klubbades undan och slussades vidare till utskotten under början av veckan. Samtidigt sköts ett par av de följetonger som följt den här uppsättningen kyrkomötesdelegater till den allra sista sessionen i höst, vilket kan förorsaka en viss brådska och nervositet i leden.
Ett av de ärenden som dryftades gör det inte. Vid det här laget börjar var och varannan kunna stava på ordmonstret parokialprincipen, och vet kanske att den handlar om att medlemmarna i den evangelisk-lutherska kyrkan hör till den församling på vars område de bor. Även om de gillar grannförsamlingens präst och gudstjänster bättre, så kan de inte välja att byta.

Gott så – det finns rentav teologiska värden i detta som motarbetar individualismen och jag-centreringen i dagens samhälle.
Däremot har principen om att församlingens och samfälligheternas gränser ska följa kommungränserna alltmer blivit en kvarnsten som väcker oro. Hur ska det gå i ett framtida Finland med ett par hundra storkommuner? Hur ska man kunna skapa hanterliga enheter? Och – hur går det med de svenska församlingarna?
Kyrkomötet hade gett kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda frågan.  I den grundliga utredningen, var slutsatsen tillspetsat sagt att frågan är knepig och kostsam till och med att börja röra i.

Pudelns kärna är nämligen att kyrkoskatten uppbärs i samband med kommunalskatten, och därför finns behovet av att samordna gränserna. Därför finns också tvehågsenheten från kyrkligt håll att rubba ett fungerande och förmånligt system.
Och: Därför får tammerforsarna gång på gång nej i sina försök att få till stånd undantag för att svenskarna i kranskommunerna runt den gamla bruksorten skulle få registreras som fullvärdiga medlemmar i Tammerfors svenska församling.

I debatten i kyrkomötets plenum var de svenska delegaterna aktiva talare. Stiftets biskop Björn Vikström efterlyste tydligt att kyrkan borde se över sin geografi. Det handlar inte om att överge parokialprincipen, utan om att agera innan det är för sent.
Han var tyvärr ensam bland biskoparna om detta – åtminstone offentligt.
Det här ärendet hörde dessutom till dem som inte återkommer till det här mötet längre. Efter en engagerad och angelägen debatt så antecknades utredningen till kännedom – inte ens ombudet Stig Kankkonens tilläggskläm som närmast kunde ses som en blygsam uppmaning om lite framsynthet i frågan gick igenom.

Det är synd. Det är nämligen en stor skillnad mellan att drivas och att själv driva. Det är också en avsevärd skillnad mellan att vara en välkommen gäst i kyrkbänken eller en fullvärdig medlem i en församling.
Förr eller senare kommer parokialen därför antagligen att pompa i retur, precis som M.A. Numminens gummiboll, som ett ofullbordat amen i kyrkan i plenisalen i Åbo.

May Wikström



Louise Häggström jobbar som informatör i Johannes 
församling. Det har inte förändrat hennes tro, varken till det bättre eller sämre.

relation. Louise Häggström hade en varm och rolig pappa som såg och bekräftade henne. Han dog när hon var tonåring. Hennes behov av bekräftelse finns kvar, något hon pratar om utan att förställa sig. 18.3.2021 kl. 15:01
Vem har makt idag? Den är mer splittrad än förr, säger Magnus Londen. Kyrkan har lite makt, journalisterna har lite makt, politikerna har lite makt. Men alla känner att de har lite mindre makt än de hade tidigare. – Det är mer splittrat och utspritt. Det blir spännande att se vart det leder.

Bok. Kan vi förändra andra människor? Antagligen inte, tänker Magnus Londen, som skrivit en satir om en konsult vars motto är ”no change” – ingen förändring. – Men om vi själva kommer till att vi vill förändras kan vad som helst ske. 18.3.2021 kl. 09:42
Thomas Lundin längtar efter fester – med dans och mat och dryck och kramar.

profilen. Thomas Lundin är aktuell med en ny talkshow där alla gäster är en överraskning för honom. 17.3.2021 kl. 10:32
Michaela Rosenback och Lucas Dahlström
tänkte om och ordnade ett småskaligt bröllop förra sommaren.

bröllop. Går det att fira bröllopsfest i sommar, eller måste man skjuta på festen eller fira i mindre skala? Susanna Nygård hoppas få fira ett stort bröllop och Michaela Rosenback tänkte om i fjol. 17.3.2021 kl. 09:00
Milena Parland har jobbat med religionsdialog sedan 2009.

religionsundervisning. – Hur tryggar vi likabehandling och minoritetsbarnets välmående? frågar Milena Parland. Det är långt ifrån okomplicerade frågor. 16.3.2021 kl. 09:53
Sune Alén har undervisat i religion och livsåskådning.

religionsundervisning. Religionsläraren Sune Alén har varit en drivande kraft bakom det nya ämnet religions- och livsåskådningskunskap på Åland. Att få till stånd ett likvärdigt ämne för alla har varit hans främsta mål. 16.3.2021 kl. 09:46

pris. Regissören Suvi West får Kyrkans mediestiftelses pris för filmen Eatnameamet – Vår tysta kamp. Dokumentärfilmen handlar om samernas kamp för överlevnad. 15.3.2021 kl. 15:42
Monica Cleve är kaplan i Ekenäs, Kristian Willis är församlingspastor i Helsingfors.

Herdeval. Monica Cleve och Kristian Willis har sökt kyrkoherdetjänsten i Vanda svenska församling. 8.3.2021 kl. 15:40
Coronan satta stopp för Catharina Englunds medverkan i Vasaloppet. Det blev nittio kilometer i Fäbodaskogen i stället.

Skidning. Det åttonde Vasaloppet för sjukhusteologen Catharina Englund i Jakobstad blev inte av i år. I stället skidade hon loppet i hemmaspåret. 8.3.2021 kl. 10:30

Kolumn. Hemma hos kyrkoherde Stefan Äng i Jomala hänger en ikon som tittar ner på klädhögar och dammråttor. 4.3.2021 kl. 16:19
Torsten och Tua Sandell använder sig av Al Massirakurser på Elriminstitutet i Istanbul. Bilden är från 2016.

arabvärlden. Till Al Massira får man bjuda in sina vänner på en vandring under vilken man lär känna varandra och möter olika saker. Programmet kan jämföras med en Alphakurs, men i första hand för den arabiska kulturen. 4.3.2021 kl. 11:14
Vilket valsätt av kyrkoherde är bättre i dessa coronatider? Det grubblar både domkapitel och församlingarna på.

kyrkoherdeval. Under pågående pandemi har domkapitlet sänkt tröskeln för församlingarna att få avvika från regeln att ordna folkval av kyrkoherde. Men någon sådan automatik finns inte. 4.3.2021 kl. 08:50
– Mitt hjärtebarn är ungdomsarbetet, säger den nyvalda ordföranden Rebecka Stråhlman.

Kyrkans Ungdom. Rebecka Stråhlman är färsk ordförande för Kyrkans Ungdom. Kyrkpressen tog henne på pulsen. 3.3.2021 kl. 18:41

barn. Ron, tre månader, har smilgropar och världens gladaste leende. Hans föräldrar Anette och Samuel Sundelin har väntat på honom i sjutton år. – Det skulle har varit lättare att vänta om vi hade vetat vad Gud har för plan. 3.3.2021 kl. 10:11

konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Helhetsbilden av förändringen är tydlig, menar forskare Kimmo Ketola.

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22
Idag behöver marknadsföring inte kosta stora summor, bland annat tack vare sociala medier.

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00
Kyrkan behåller netto från vårdreformen.

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10
Biskop Bo-Göran Åstrand fascineras av ChatGPT:s predikningar och tal – även om han känner att de saknar själ.

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00
– Kyrkoherden hamnar i en konstig roll om hen ska försvara sina beredningar, samla ihop åsikterna och samtidigt fatta beslut, säger Martina Harms-Aalto.

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00