Kyrkomötet vill utveckla parokialprincipen

Kyrka. Efter omröstning beslöt kyrkomötet att anteckna till kännedom kyrkostyrelsens utredning om möjligheten att grunda församlingar och kyrkliga samfälligheter oberoende av kommungränserna. 
9.5.2011 kl. 00:00

Förvaltningsutskottet konstaterar i sitt betänkande att det inte är ändamålsenligt att återsända framställningen till kyrkostyrelsens för ny beredning, vilket hade föreslagits i remissdiskussionen. 

– Förvaltningsutskottet anser att det är mycket viktigt att utveckla parokialprincipen, men de frågor som berör parokialprincipen är åtminstone till en del under behandling i kyrkostyrelsen i olika arbetsgrupper. Det är viktigt att dessa arbetsgrupper beaktar betänkandets synpunkter i sitt arbete, sade förvaltningsutskottets viceordförande Marjaana Perttula. Parokialprincipen innebär att man måste höra till den församling på vars område man bor.
 
I sitt betänkande påminner förvaltningsutskottet om att kyrkomötet hösten 2010 beslöt att kyrkoskatten också i fortsättningen ska grunda sig på kommunalbeskattningen och att det beslutet ger riktlinjer för kyrkans organisationsform. Det mest väsentliga då man utvecklar parokialprincipen är hur man inom ramen för den stöder och utvecklar gemenskapsskapande verksamhetsformer som överskrider församlingsgränserna.
 
I framtiden måste kyrkan allt mer beakta att medlemmar vill höra till gemenskaper som är betydelsefulla för dem, oberoende av församlingsgränser. Parokialprincipen medför alltså utmaningar för kyrkans förvaltning, verksamhet och dataadministration.
 
Förvaltningsutskottet påpekar att en kommungränsöverskridande församlingsstruktur är en betydligt större fråga än kyrkliga samfälligheter och rör kyrkans organisationsform och hänvisar till förslag om församlingsförvaltning som grundar sig på större helheter fastän verksamheten sker lokalt. Förvaltningsutskottet anser att man fortsättningsvis ska utreda visioner om församlingsadministration som till exempel grundar sig på prosteri- eller stiftsprincipen.
 
I diskussionen inför omröstningen sade biskop Björn Vikström att nya forskningsresultat visar att modellen med stora församlingsekonomier med verksamhetsenheter på lokal nivå inte har fungerat lika bra som väntat.
 
Vikström menade att man inte behöver ändra på de system som berör förvaltning och ekonomi eftersom det är ett tungt och dyrt alternativ. Han föreslog att kyrkan kunde gå in för någon form av internt clearing system där församlingsmedlemmar till exempel kan anhålla om att höra till en annan församling än den på vars område man bor – en parokialprincip på kyrkans egna villkor.
 
Ombudet Stig Kankkonen kom med ett motförslag till utskottets beslutskläm som understöddes av Vikström. Kankkonen ville i beslutsklämmen betona kyrkans möjligheter att söka sina egna lösningar, på basen av parokialprincipen, då den formar församlingsstrukturerna i en situation med en fortgående förändring av kommunstrukturen. Kankkonens motförslag till utskottets beslutskläm förlorade omröstningen med rösterna 69-35.

KT



Anton Lundholm är född och uppvuxen i Småland, men bor idag i Stockholm.

Bok. När Anton Lundholm växte upp i det svenska bibelbältet var homosexualitet en icke-fråga. När han själv, efter många års kamp, kom ut ur skåpet raserades hans Gudbild. 26.1.2018 kl. 08:44
Hans Boije är diplomingenjör och teologis magister.

kyrkoherde. Hans Boije, direktor för Johannelunds teologiska högskola i Uppsala, har sökt kyrkoherdetjänsten i Vörå församling. 23.1.2018 kl. 15:37
Tom Tiainen

profilen. Då båten sjunkit och det kalla vattnet gjort dem stelfrusna såg Tom Tiainen bara en lösning, att be Gud om hjälp. Den hjälpen kom. Senare samma kväll övertygade Gud honom om varifrån den kommit. 24.1.2018 kl. 15:00

ärkebiskopval 2018. Att bevara kyrkans enhet utan att tysta ner dem som tänker annorlunda eller tumma på det befriande kristna budskapet är en av framtidens största utmaningar, enligt Björn Vikström. 22.1.2018 kl. 13:25

ekonomisk utredning. Församlingarna i Helsingfors ska beställa en utomstående utredning av ekonomin. 15.1.2018 kl. 11:32

ärkebiskopval 2018. I en palett på fem ärkebiskopskandidater sticker Heli Inkinen ut som den enda kvinnan. Hon konstaterar att det här är symptomatiskt för den kyrka hon jobbat och verkat i i över 30 år. Och hon vill förändring. 14.1.2018 kl. 16:54
Zacharias Topelius vid sitt arbetsbord i Björkudden i Sibbo år 1897. Bilden till höger visar utkastet till ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt” som skrevs 1887.

Jubileum. Under sin uppväxt i Nykarleby var Zacharias Topelius en flitig kyrkobesökare. Den söndag han inte varit i kyrkan skrev han ”okyrka” i sin dagbok. Kom han för sent till gudstjänsten gick han upp på läktaren för att inte störa. 12.1.2018 kl. 17:53
Miika Auvinen

förföljelse. Nordkorea och Afghanistan är de farligaste länderna att leva i som kristen. Nordkorea har toppat listan flera år men nu har den tvivelaktiga äran att inneha tätpositionen hotats av Afghanistan. 10.1.2018 kl. 13:22
Tapio Luoma uppskattar erfarenheterna både från de österbottniska församlingarna och den urbana miljön som biskop i Esbo stift.

ärkebiskopsval 20. Esbobiskopen Tapio Luoma är först ut i KP:s fem kandidatporträtt 4.1.2018 kl. 15:35

jul. Ett ord på bara tre bokstäver. Men ett ord som framkallar så mycket känslor, minnen och gläjde. Men också sorg. Karin Erlandsson berättar om minnen av sin barndoms jular. Och hur hon ser på julen idag. 22.12.2017 kl. 09:39

julevangeliet. Det var tur att julevangeliet skrevs av en så förnuftig och sansad människa som just evangelisten och läkaren Lukas. Hade han inte tagit sig an uppdraget hade julevangeliet kanske skrivits av en Terjärvbo. Eller ännu värre, en sportreporter... 21.12.2017 kl. 09:15

Kyrkpressen. Nummer 50 på webben redan idag. 15.12.2017 kl. 17:16
Teemu Laajasalo är ny biskop i Helsingfors. Han hoppas att kyrkan ska klara en åsiktsmångfald.

Helsingfors. Biskop Teemu Laajasalo önskar helsingforsarna en jul utan vardagssorger. 15.12.2017 kl. 10:00
Psykiskt illamående kostar, både de som drabbas, deras nära och samhället. Organisationer och frivilliga erbjuder stödformer som sjukvården inte kan ge.

psykisk ohälsa. Över en miljon finländare drabbas varje år av psykisk ohälsa. Föreningen Sympati hör till dem som sprider kunskap, öppnar sina dörrar och delar erfarenheter för att främja mental hälsa. 14.12.2017 kl. 15:12
På webbsidan totuusvapauttaa.fi kan man ta del av berättelser om övergrepp i kyrkliga miljöer.

upprop. #sanningenbefriar heter kampanjen som samlar in berättelser om övergrepp och trakasserier i församlingar och kyrkliga sammanhang. 12.12.2017 kl. 09:00

Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12