Arbetet är en viktig del av livet

Ledare. Den första maj vajar den blåvita flaggan officiellt för det finländska arbetets dag.
För många handlar det mest om struvor och ballonger, men i glammet kan det vara skäl att reflektera över arbetets dag, och det faktum att den fokuserar något vi gemensamt behöver slå vakt om.
5.5.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Arbete utgör en stor del av vårt liv och vår vardag, både i tid och i tankar.Arbetet kan vara en stor källa till glädje, och en lika stor anledning till sorg.Frånvaron av arbete är ett helvete som inte ens serpentinerna kan pynta till en festlokal.I slutet av mars i år hade knappt 2,4 miljoner finländare i arbetsför ålder jobb av något slag. Samtidigt var ytterligare en kvarts miljon utan. Siffrorna visar att 12 000 färre var sysselsatta än året innan, något som ryms inom Statistikcentralens felmarginaler. De arbetslösa var 5 000 fler, också det inom samma felmarginal.

Men all statistik slätar ut groparna i vägen. Därför är det skäl att till exempel lyfta fram att fastän fler män hade fått jobb i jämförelse med mars 2010, så hade de icke-sysselsatta kvinnornas antal ökat med 28 000 jämfört med ifjol.Rätten till arbete ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948. Där säger artikel 23 att var och en har rätt till arbete – samt till skydd mot arbetslöshet. I en efterkrigstida värld med återuppbyggnadsarbete bakom varje knut var det ingen som ifrågasatte att det fanns jobb för var och en. Från och med sjuttiotalet började nedprioriteringen. Med globala institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden i spetsen anammade såväl ekonomer, politiker som journalister den nyliberala hållning som manifesterade sig i termen Washington konsensus.

Den skolan kom, enligt kritikerna, att styra både utvecklingsländer och industriländer mot en stadig nedprioritering av rätten till arbete som målsättning för den ekonomiska politiken.
Konkret innebar den till exempel att länder som ville satsa på arbetslöshetsbekämpning hade svårt att få utvecklingslån. Under tjugo år gjorde policyn arbetslösheten till ett permanent fenomen.
Under nittiotalet blev kampen mot inflationen det ekonomisk-politiska målet nummer ett. Den svenska regeringens stora kartläggning Välfärdsbokslutet visar att valutakrisen där drev upp arbetslösheten med allvarliga följder för enskilda individers ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.
Arbetslösheten leder till utanförskap och ofta också en politisk marginalisering. Det i sin tur är något som kan fångas upp av populistiska krafter. Det är ett svidande aktuellt betyg på senaste riksdagsval även i Finland, denna maj 2011.

Nyckeln till fattigdomsbekämpning på lång sikt ligger i arbete och sysselsättning. Garantierna för en sund demokrati gör det också.
Med facit på hand hoppas man att nästa regering medvetet tar sig an uppgiften att aktivt trygga rätten till arbete, lika lön för lika arbete, vila, fritid och skälig begränsning av arbetstiden – alla gamla godingar direkt saxade ur ESK-konventionen daterad 1966.

May Wikström



ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00
– Det är lättare att sjunga med unga än med vuxna, säger Ragnhild Hiis Ånestad.

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00