Diakonatet väckte frågor i kyrkomötet

Kyrka. Då ecklesiastikrådet Pekka Huokuna presenterade framställningen om att infoga bestämmelser om ett diakonat i den kyrkliga lagstiftningen konstaterade han att förslaget nu handlar om ett ämbete skilt från prästämbetet. 3.5.2011 kl. 00:00

Diakonatet skulle innefatta uppgifter som grundar sig på förkunnelse, fostran och tjänande inom kyrkan. Kyrkan skulle kalla och ordinera till diakonatet. Ordinationen skulle förrättas av biskopen.

En person som är utbildad till en församlingstjänst som lektor, kantor, diakonitjänsteinnehavare, ungdomsarbetsledare, missionssekreterare och barnarbetsledare, chef för barnarbetet och som innehar en kyrklig tjänst som hör till diakonatets område skulle kunna vigas till diakonatet. Vigningen skulle inte vara behörighetsvillkor för de tjänster som hör till diakonatet.

Ett av målen med förändringen är att stärka identiteten hos tjänsteinnehavarna och deras engagemang i kyrkans grundläggande uppgift. Avsikten är att det centrala innehållet i de tjänster som knyts till diakonatet ska bevaras som hittills.

Under remissdiskussion framfördes farhågor om att förändringen skulle skapa två olika grupper, som värderas olika och med olika grad av engagemang, inom en och samma yrkesgrupp ifall vigningen är frivillig. I remissdiskussionen fanns också inlägg som stödde diakonatet och att man äntligen nått fram till ett konkret förslag i frågan som varit aktuell i flera repriser under de senaste årtiondena.

Kyrkomötet sände Kyrkostyrelsens förslag till lagutskottet och konstitutionsutskottet ska ge utlåtande i frågan.

Kyrkomötet fortsätter med utskottsarbete på tisdag morgon och plenum samlas igen på tisdag eftermiddag.

KT



konfirmandundervisning. De vill fixa en meningsfull konfirmandtid och att erbjuda lägergemenskap är en prioritet för församlingarna i Helsingfors. Det blir skriba också i år, även om det kräver en del tålamod, flexibilitet – och att ha en kristallkula skulle inte skada. 2.3.2021 kl. 13:41

Finlands svenska prästförbund. Janette Lagerroos är nyvald ordförande för Finlands svenska prästförbund. Hon har jobbat upp sig ”från gravens botten”. 1.3.2021 kl. 19:06

religionsundervisning. Ett religionsämne för alla på Åland – alla deltar i samma undervisningsgrupp oberoende av samfund eller åskådning. 1.3.2021 kl. 18:32

fasta. Kanske årets fasta inte handlar om att avstå, utan om att få in något som gör att du orkar till påsk 25.2.2021 kl. 16:58

Corona. Mellan 20 och 25 personer utsattes för coronaexponering i Jakobstads svenska församling på fredag. Samtliga berörda är kontaktade och satta i karantän. 23.2.2021 kl. 13:54

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34