Kristna ledare gör upprop för religionsfriheten

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Religionsledarna säger att religionsfriheten tillsammans med övriga mänskliga rättigheter har en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet.

De religiösa ledarna betonar att det är viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.

Religionsledarna påpekar också religionernas eget ansvar för att trygga religionsfriheten och rätten att byta religion utan påtryckningar.

Det gemensamma uttalandet på fredagen (15.4) har undertecknats av bland andra lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen, ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo, katolska kyrkans biskop Teemu Sippo, ordförande Gideon Bolotowsky, Centralrådet för de judiska församlingarna, ordförande Okan Daher, tatarsamfundet, ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse, Islamska rådet i Finland och generalsekreteraren för Ekumeniska rådet i Finland, Heikki Huttunen.
 
Religionsledarnas uttalande i sin helhet:

Uttalande om religionsfrihet

Religionsfrihet är en universell princip och en individuell mänsklig rättighet. Denna rättighet finns inskriven i såväl i FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna som i Finlands grundlag.
Religionsfriheten garanterar var och en rätt att privat och offentligt utöva sin religion; att tro, be, fira gudstjänster och helger samt förkunna. Den ger också barn och föräldrar rätt till religiös fostran. Samtidigt garanterar religionsfriheten envars rätt att inte tro eller utöva religion.
Det är statens skyldighet att garantera religions- och åsiktsfrihet för medborgarna. Religionsfriheten har tillsammans med övriga mänskliga rättigheter en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet. Samhällets sekularisering är inte nödvändigtvis ett hot mot religionen. Snarare kan den ge religionerna möjlighet att enskilt och tillsammans aktualisera och erbjuda en plattform för människors möte med de stora livsfrågorna.
I länder med begränsad religionsfrihet är även övriga mänskliga rättigheter kränkta och den samhälleliga utvecklingen hotad. Därför är det viktigt att Finlands biståndspolitik vid sidan av övriga mänskliga rättigheter också uppmärksammar religionsfrihetssituationen i mottagarländerna.
Religionerna själva bär också ansvar för tryggandet av religionsfriheten, eftersom religionsfriheten innefattar rätten att fritt byta religion. Ingen får utsättas för påtryckning inför ett sådant steg eller därefter.
Religionen erbjuder individen gemenskap, tillhörighet, tröst, referensram och möjlighet att bearbeta de stora livsfrågorna. I den moderna kulturen är det dock inte självklart att alla förstår betydelsen av religionen och dess innehåll. Därför är det viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.
Finland har goda förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller mötet mellan olika religioner och kulturer som slagit rot i det finländska samhället. Mötena mellan ledare för de tre monoteistiska religionerna som initierades av republikens presiden 2001, samt grundandet av Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet är steg i rätt riktning. Dessa samtalsforum finns till för att motarbeta fördomar och öka kunskapen om de olika religionerna och kulturerna i vårt samhälle.
Underskrifter
Ärkebiskop Kari Mäkinen
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
 
Ärkebiskop Leo
Ortodoxa kyrkan i Finland
 
Biskop Teemu Sippo
Katolska kyrkan i Finland
 
Ordförande Gideon Bolotowsky
Centralrådet för de judiska församlingarna
 
Ordförande Okan Daher
Suomen Islam-seurakunta (tatarsamfundet)
 
Ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse
Suomen Islamilainen Neuvosto (Islamska rådet i Finland)
 
Generalsekreterare Heikki Huttunen
Ekumeniska rådet i Finland

KT



PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

betraktat. – Framme vid altaret i Pedersöre fullsatta kyrka fick jag klä av mig hela utrustningen: kåpan, mitran och till sist biskopskorset som det var allra svårast att slita sig ifrån, skriver Erik Vikström. 19.11.2024 kl. 19:00

advent. Allhelgona ligger bakom oss, affärerna är fyllda med julpynt. – Hur tar man emot ett nyfött barn? Inte är det ju med skrålande högtalarmusik, säger Katarina Gäddnäs. 18.11.2024 kl. 12:48

tro. Han såg Bibeln som endast en historisk bok och ville inte acceptera att Gud verkar idag. Men Magnus Finskas tvingades tänka om när Gud helade hans sjuka rygg. – Jag vill inte säga att jag är kristen. Om inte mitt liv avspeglar att jag är det så är det ju en lögn, säger han idag. 13.11.2024 kl. 13:54

KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45