Kristna ledare gör upprop för religionsfriheten

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Religionsledarna säger att religionsfriheten tillsammans med övriga mänskliga rättigheter har en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet.

De religiösa ledarna betonar att det är viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.

Religionsledarna påpekar också religionernas eget ansvar för att trygga religionsfriheten och rätten att byta religion utan påtryckningar.

Det gemensamma uttalandet på fredagen (15.4) har undertecknats av bland andra lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen, ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo, katolska kyrkans biskop Teemu Sippo, ordförande Gideon Bolotowsky, Centralrådet för de judiska församlingarna, ordförande Okan Daher, tatarsamfundet, ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse, Islamska rådet i Finland och generalsekreteraren för Ekumeniska rådet i Finland, Heikki Huttunen.
 
Religionsledarnas uttalande i sin helhet:

Uttalande om religionsfrihet

Religionsfrihet är en universell princip och en individuell mänsklig rättighet. Denna rättighet finns inskriven i såväl i FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna som i Finlands grundlag.
Religionsfriheten garanterar var och en rätt att privat och offentligt utöva sin religion; att tro, be, fira gudstjänster och helger samt förkunna. Den ger också barn och föräldrar rätt till religiös fostran. Samtidigt garanterar religionsfriheten envars rätt att inte tro eller utöva religion.
Det är statens skyldighet att garantera religions- och åsiktsfrihet för medborgarna. Religionsfriheten har tillsammans med övriga mänskliga rättigheter en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet. Samhällets sekularisering är inte nödvändigtvis ett hot mot religionen. Snarare kan den ge religionerna möjlighet att enskilt och tillsammans aktualisera och erbjuda en plattform för människors möte med de stora livsfrågorna.
I länder med begränsad religionsfrihet är även övriga mänskliga rättigheter kränkta och den samhälleliga utvecklingen hotad. Därför är det viktigt att Finlands biståndspolitik vid sidan av övriga mänskliga rättigheter också uppmärksammar religionsfrihetssituationen i mottagarländerna.
Religionerna själva bär också ansvar för tryggandet av religionsfriheten, eftersom religionsfriheten innefattar rätten att fritt byta religion. Ingen får utsättas för påtryckning inför ett sådant steg eller därefter.
Religionen erbjuder individen gemenskap, tillhörighet, tröst, referensram och möjlighet att bearbeta de stora livsfrågorna. I den moderna kulturen är det dock inte självklart att alla förstår betydelsen av religionen och dess innehåll. Därför är det viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.
Finland har goda förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller mötet mellan olika religioner och kulturer som slagit rot i det finländska samhället. Mötena mellan ledare för de tre monoteistiska religionerna som initierades av republikens presiden 2001, samt grundandet av Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet är steg i rätt riktning. Dessa samtalsforum finns till för att motarbeta fördomar och öka kunskapen om de olika religionerna och kulturerna i vårt samhälle.
Underskrifter
Ärkebiskop Kari Mäkinen
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
 
Ärkebiskop Leo
Ortodoxa kyrkan i Finland
 
Biskop Teemu Sippo
Katolska kyrkan i Finland
 
Ordförande Gideon Bolotowsky
Centralrådet för de judiska församlingarna
 
Ordförande Okan Daher
Suomen Islam-seurakunta (tatarsamfundet)
 
Ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse
Suomen Islamilainen Neuvosto (Islamska rådet i Finland)
 
Generalsekreterare Heikki Huttunen
Ekumeniska rådet i Finland

KT



Biskop Bo-Göran Åstrand och kyrkoherde Harry S. Backström är oeniga om kommunikationen kring spänningarna i Väståboland.

konflikt. Kaplansvalet i Väståbolands svenska församling har lett till slitningar i församlingen. Konflikten har nu också lett till spänningar mellan kyrkoherden och biskopen. 6.11.2020 kl. 11:44

Kyrkomötet. Kyrkomötet beslöt att principerna för hur statistik samlas in i kyrkan ska ses över. Kyrkan samlar idag in omfattande statistik om sin verksamhet. 5.11.2020 kl. 19:14

uteblivna kollektintäkter. Kyrkomötet godkände sammanlagt en miljon euro i understöd till kyrkliga organisationer på grund av uteblivna kollektintäkter under coronapandemin. 5.11.2020 kl. 19:07

forskning. Kyrkans färska fyraårsberättelse: Mindre troende – mera sökande i de yngre generationerna. 5.11.2020 kl. 14:33

kampanj. Kampanjbudskapet ”Här bor kärleken” kombineras med Touko Hujanens dokumentärfotografier av Esbo och Esbobornas vardag. 3.11.2020 kl. 14:22
Åsa Dalkarl-Gustavsson tycker det är viktigt att plocka fram olika sidor hos dem vi saknar. – Annars blir vi ju så endimensionella.

Saknad. – Jag fick en märklig känsla i kroppen, det var som om Ole ville mig något, säger Åsa Dalkarl-Gustavsson. De var äkta makar och kolleger, och de hade många planer för framtiden. 30.10.2020 kl. 13:20
Mika Salminen talar svenska för att hans mamma är finlandssvensk och hans pappa gått i svensk skola.

Coronapandemin. THL:s Mika Salminen tror inte på coronaskuld: vem som helst kan smittas, och ingen ska ha dåligt samvete över det. Vad munskydden gäller tror han på grupptryck i stället för tvång. 29.10.2020 kl. 17:16
Gymnasieeleven Fanny Nylund från centrum och yrkesinstitutstuderande Andreas Fors från Jeppo är två av medlemmarna i den nystartade styrgruppen för ungdomsverksamheten.

nykarleby. Vad behöver unga idag, och hur ska församlingen nå dem? I Nykarleby församlings styrgrupp för ungdomsarbetet får unga själva vara med och påverka. 29.10.2020 kl. 16:59
Vad kan du som andra kan ha nytta av? Det är en viktig fråga man kan ställa sig när man skapar webbinnehåll, anser Simon Lampenius.

Webben. Simon Lampenius vet en hel del om hur man får trafik till sin webbplats. Vilka missar gör vi? Och vad kännetecknar en lyckad statusuppdatering? 29.10.2020 kl. 15:14
Skivan Möda, vila och behag spelades in under tre intensiva dagar i producenten Janne 
Hyötys studio.

skiva. Att göra egna versioner av sånger som älskats i över hundra år fordrar respekt och varsamhet. Med skivan vill de göra sitt för att sångerna och Lina Sandells historia ska leva vidare. 29.10.2020 kl. 16:31
Det blir inte lätt, men det känns rätt, säger Markus Österlund om sitt nya jobb som församlingsledare.

församlingsföreståndare. Efter tio år i en synlig roll som Folktingssekreterare blev Markus Österlund församlingsföreståndare i Andreaskyrkan. Beslutet var ett resultat av många års längtan. 29.10.2020 kl. 09:13

Lärkkulla. – Jag har varit Lärkkulla trogen i princip under hela mitt arbetsliv och kan med fog säga att jag känner Lärkkulla och dess verksamhet väl, säger Juhani Jäntti. 29.10.2020 kl. 08:44
Vi tror att religion handlar om tankar och trossatser, men det är en för snäv bild, säger Laura Hellsten.

dans. Dans är inget kristna i historien hållit på med – eller? Laura Hellsten grävde och hittade både spår av dans i den medeltida kyrkan och forskare som förnekade dess existens. 28.10.2020 kl. 16:01
Anna-Greta Sandell trivs med att jobba trots att hon passerat sjuttio. – Jag halkar vidare, ett år i taget.

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51
Lekholmen hör till de lägergårdar som stängs fram till årsskiftet.

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

Förlåtelse är något du överräcker för en gåva som inte kräver något i gengäld.

FÖRLÅTELSE. Vad händer när någon behandlar dig fel? Du känner dig arg, sårad, ledsen och övergiven. Du vill ha rättvisa, och du vill att någon betalar. Men om rättvisan inte kommer – vad gör du då? Du förlåter. Sjuttio gånger sju gånger gör du det – och då sjunker inte bara ditt blodtryck utan du bygger också din karaktär. 20.4.2023 kl. 10:18
– Jag satt nästan mer utanför dörren än inne i klassrummet. Nu sitter min lärare i församlingsrådet med mig.

Personligt. Staffan ”pastorn” Björklund, stuvare och skogshuggare, har aldrig brytt sig om människors titlar. – Jag brukar alltid säga att alla som kliver över tröskeln till Herrens hus är likvärdiga. 20.4.2023 kl. 18:00
Tanja von Knorring i Tammerfors församling väntade i 40 år med att komma ut som kvinna.

TRANSKÖNADE. Som studerande klädde sig Tanja von Knorring första gången som kvinna 1984. I slutna sällskap och på klubbar i den tidens Helsingfors var hon kvinna om natten – och man och chef vid Luftfartsverket om dagen. Nu som 60-plus är hon kvinna helt och hållet. Bönen och tron har stött henne på vägen dit. 19.4.2023 kl. 21:41
Daniel Björk

TJÄNSTER. Daniel Björk är enda sökande till kyrkoherdetjänsten i Pedersöre när ansökningstiden gick ut i dag. Kyrkoherdetjänsten i Solf har sökts av Camilla Svevar och Johan Kanckos. 19.4.2023 kl. 12:08
– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00