Kristna ledare gör upprop för religionsfriheten

Kyrka. I ett gemensamt uttalande betonar de religiösa ledarna i Finland religionsfriheten som en universell princip och individuell mänsklig rättighet. De påpekar vikten av att beakta religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden. 18.4.2011 kl. 00:00

Religionsledarna säger att religionsfriheten tillsammans med övriga mänskliga rättigheter har en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet.

De religiösa ledarna betonar att det är viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.

Religionsledarna påpekar också religionernas eget ansvar för att trygga religionsfriheten och rätten att byta religion utan påtryckningar.

Det gemensamma uttalandet på fredagen (15.4) har undertecknats av bland andra lutherska kyrkans ärkebiskop Kari Mäkinen, ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo, katolska kyrkans biskop Teemu Sippo, ordförande Gideon Bolotowsky, Centralrådet för de judiska församlingarna, ordförande Okan Daher, tatarsamfundet, ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse, Islamska rådet i Finland och generalsekreteraren för Ekumeniska rådet i Finland, Heikki Huttunen.
 
Religionsledarnas uttalande i sin helhet:

Uttalande om religionsfrihet

Religionsfrihet är en universell princip och en individuell mänsklig rättighet. Denna rättighet finns inskriven i såväl i FN:s deklaration för de mänskliga rättigheterna som i Finlands grundlag.
Religionsfriheten garanterar var och en rätt att privat och offentligt utöva sin religion; att tro, be, fira gudstjänster och helger samt förkunna. Den ger också barn och föräldrar rätt till religiös fostran. Samtidigt garanterar religionsfriheten envars rätt att inte tro eller utöva religion.
Det är statens skyldighet att garantera religions- och åsiktsfrihet för medborgarna. Religionsfriheten har tillsammans med övriga mänskliga rättigheter en avgörande betydelse för både individen och samhället. Om religionen knyts till den politiska makten riskerar den förlora sin trovärdighet. Samhällets sekularisering är inte nödvändigtvis ett hot mot religionen. Snarare kan den ge religionerna möjlighet att enskilt och tillsammans aktualisera och erbjuda en plattform för människors möte med de stora livsfrågorna.
I länder med begränsad religionsfrihet är även övriga mänskliga rättigheter kränkta och den samhälleliga utvecklingen hotad. Därför är det viktigt att Finlands biståndspolitik vid sidan av övriga mänskliga rättigheter också uppmärksammar religionsfrihetssituationen i mottagarländerna.
Religionerna själva bär också ansvar för tryggandet av religionsfriheten, eftersom religionsfriheten innefattar rätten att fritt byta religion. Ingen får utsättas för påtryckning inför ett sådant steg eller därefter.
Religionen erbjuder individen gemenskap, tillhörighet, tröst, referensram och möjlighet att bearbeta de stora livsfrågorna. I den moderna kulturen är det dock inte självklart att alla förstår betydelsen av religionen och dess innehåll. Därför är det viktigt att de samhälleliga beslutsfattarna äger tillräcklig förståelse för vikten av vars och ens religiösa övertygelse för att garantera att landets lagstiftning och praxis också i framtiden beaktar religionsfrihetens princip som en hörnsten för samhällsfreden.
Finland har goda förutsättningar att bli ett föregångsland när det gäller mötet mellan olika religioner och kulturer som slagit rot i det finländska samhället. Mötena mellan ledare för de tre monoteistiska religionerna som initierades av republikens presiden 2001, samt grundandet av Religionernas samarbete i Finland - RESA-forumet är steg i rätt riktning. Dessa samtalsforum finns till för att motarbeta fördomar och öka kunskapen om de olika religionerna och kulturerna i vårt samhälle.
Underskrifter
Ärkebiskop Kari Mäkinen
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
 
Ärkebiskop Leo
Ortodoxa kyrkan i Finland
 
Biskop Teemu Sippo
Katolska kyrkan i Finland
 
Ordförande Gideon Bolotowsky
Centralrådet för de judiska församlingarna
 
Ordförande Okan Daher
Suomen Islam-seurakunta (tatarsamfundet)
 
Ordförande Abdi-Hakim Yasin Ararse
Suomen Islamilainen Neuvosto (Islamska rådet i Finland)
 
Generalsekreterare Heikki Huttunen
Ekumeniska rådet i Finland

KT



Niklas Wallis (t.v.) installerades på söndagen som kyrkoherde i Kronoby församling av kontraktsprost Mia Anderssén-Löf (t.h.).

kyrkoherdeinstallation. På söndagen installerades Niklas Wallis som kyrkoherde i Kronoby församling. Wallis valdes redan hösten 2020 och tillträdde tjänsten för ett år sedan men på grund av pandemin har installationen fått vänta. Och när den nu blev av fick det ske utan biskop Bo-Göran Åstrands närvaro då han satt i karantän. 23.1.2022 kl. 13:32
Att vara ute i naturen har varit helande för Janne Kütimaa.

utmattning. – Jag var som en julgran. Alla hängde mer och mer på mig, också jag själv. Och jag såg ju så fin ut, och hade inga ben att promenera därifrån med, säger Janne Kütimaa om att bli svårt utbränd. 21.1.2022 kl. 11:56
Boris Salo har tillsammans med Larsmo När-TV spelat in åtta avsnitt om Markusevangeliet avsedda för samtal inom smågrupper.

Larsmo. Då pandemin sköt upp en inplanerad kurs valde Boris Salo att spela in kursen i stället. Nu får flera församlingar glädje av den. 20.1.2022 kl. 14:00
Kommunistregimen i Sovjet klassade Bibeln som en sagobok. Varför var de så rädda för den, undrar Håkan Nitivuori.

Bibel. Som ung smugglade Håkan Nitovuori biblar till Sovjet. I en specialsydd underskjorta bar han iland biblarna i Tallinn. 20.1.2022 kl. 09:43
Jan-Erik Andelin har bland annat jobbat som Nordenkorrespondent för Hufvudstadsbladet.

journalist. Jan-Erik Andelin börjar jobba för Kyrkpressen i februari. De senaste tolv åren har han varit journalist vid HBL. 19.1.2022 kl. 17:25

europa. Via sitt arbete som Svenska Yles medarbetare i Baltikum har Gustaf Antell genom åren fått en god insikt i det politiska läget i Östeuropa. – Jag har ingen större passion för att berätta historier men älskar samtidigt att ge en röst åt dem som inte hörs. 20.1.2022 kl. 06:00
Terese Norrvik, Jona Granlund, Ingrid Björkskog, Eva-Maria Ilmoni och Nenne Lappalainen börjar som medarbetare i Borgå stift.

BORGÅ STIFT. Borgå stift har fyra nya präster och en ny diakon. Vi ställde några frågor till dem. 19.1.2022 kl. 13:02

BORGÅ STIFT. På trettondagen vigdes fyra nya präster och en ny diakon i Borgå domkyrka. 11.1.2022 kl. 09:04

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar (UK) som skulle ordnas i januari 2022 kommer på grund av rådande coronarestriktioner att flyttas fram och hålls istället 21-24 april på Lärkkulla i Raseborg. 10.1.2022 kl. 13:33
Patrica Strömbäck är tf kyrkoherde i Solf från årskiftet.

Profil. Patrica Strömbäck är ny tf kyrkoherde i Solf. – Solfborna tycker om och värnar om sin församling, tror jag. 5.1.2022 kl. 14:13
När grannens vedlider
gapar tomt rycker församlingen och Leif Galls ut med ved.

diakoni. Runebergs dikt om bonden Paavo och president Kyösti Kallios bön under vinterkriget formulerar den teologi som Leif Galls förespråkar. 4.1.2022 kl. 11:14
Efter att ha varit det yngre barnet blev Lotta Keskinen plötsligt ett endabarn.

FÖRLUST. Mitt under coronapandemin dog Lotta Keskinens syster. – När inser man att någon inte kommer tillbaka? Har jag insett det än? 2.1.2022 kl. 09:14
Hanna och hennes kollegor, en pingstpastor, en imam, en serbisk ortodox präst och en diakon, är de enda som får röra sig fritt på fängelset. Men det är många säkerhetsåtgärder att hålla i åtanke.

FÄNGELSEPRÄST. Hanna Backman har gjort resan från en frikyrka i Österbotten via journalistik i Helsingfors och kriminologstudier i England till jobbet som fängelsepräst i Stockholm. Hon har hittat sitt kall. – Det var som att något ploppade ner från huvudet till hjärtat – det här vill jag göra. 31.12.2021 kl. 15:40
Jan-Erik Andelin börjar jobba på Kyrkpressen i februari.

NYANSTÄLLNING. Från den 1 februari 2022 förstärker Kyrkpressen den redaktionella bemanningen då Jan-Erik Andelin ansluter till tidningen. Jan-Erik Andelin kommer närmast från KSF Media där han jobbat sedan 2004, bland annat som chefredaktör på Borgåbladet, på Hufvudstadsbladets ledaravdelning samt som tidningens korrespondent i Stockholm. 28.12.2021 kl. 19:34
Siv Jern och Barbro Eriksson har båda stor sakkunskap och lång arbetserfarenhet, nämner biskop Bo-Göran Åstrand i motiveringen.

UTNÄMNING. Barbro Eriksson och Siv Jern har utnämnts till prostar. 16.12.2021 kl. 12:31

Maria Widén är pensionerad sjukhuspräst och församlingspastor. Hon är uppvuxen i Solf och bor i Mariehamn.

tro. Prästen och själavårdaren Maria Widén lärde sig tidigt att vi är kluvna: vi vill göra gott men gör ändå så mycket ont. Hon kallar de sidor i oss själva som vi gärna vill förneka för ”bräkande får”. Dem får vi lära oss att acceptera och älska, liksom vi måste acceptera att lidande och smärta är en del av vårt liv. – Nåden hjälper oss att bli vän med det vi föraktar. 15.9.2023 kl. 17:00
Ben, Rune (på skärmen) och Johan har hållit kontakt genom livet. Nu förenas de igen i ett gemensamt projekt.

mission. Tre män med ett gemensamt barndomsland och en längtan efter att hjälpa. Det är allt som behövs för att ge ut en ljudversion av Bibeln på ett språk man inte själv behärskar. Ben Fernström, Rune Särs och Johan Lassus har tagit vid där deras föräldrar missionärerna slutade. 14.9.2023 kl. 19:00

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26
Daniel Björk trivs i sin nya församling, men upplever också att jobbet kräver mer än tidigare.

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00
Merete Mazzarella skule gärna ha en upplevelse av att fyllas av Guds närvaro.

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00