Mellan långfredagen och påskmorgonen

Kyrka. Biskop Björk Vikström hälsar Borgå stift glad påsk med den traditionsenliga påskhälsningen. Läs den här. 24.4.2011 kl. 00:00

Vintern har varit lång det här året. Till och med för oss som tycker om skidåkning har det varit litet för mycket av det goda när snötäcket envist dröjt sig kvar ända till början av april.
En lång vinter är ändå ett litet bekymmer jämfört med de prövningar som har drabbat människor i andra delar av världen. Jag tänker på jordbävningen, tsunamin och kärnkraftshoten i Japan, samt uppror och inbördeskrig i arabländerna. Också i vår närhet finns det människor som mitt i livet tvingas leva med sjukdomar, ekonomiska bekymmer eller kanske problem i äktenskapet. För dessa kan den framsprickande våren kännas som en allt för stor kontrast till den tunga vardagen.
Fastetiden och påsken rymmer inom sig livet i hela dess mångfald. Jesus går igenom både ensamhet, hån och lidande på sin väg till Golgata, men bortom långfredagen skymtar redan påskmorgonens hoppfulla uppståndelse.
Men det är viktigt att vi inte tar en genväg till den öppna graven. Jesus seglade inte högt över våra svårigheter på sin väg till uppståndelsen. Tvärtom valde han att frivilligt dela den nöd som hör till många människors livsvillkor. Därför är ensamhet, lidande och död inte någonting främmande för Gud, och Jesu exempel manar oss att i vår tur gå in i våra medmänniskors nöd för att lyssna, bära och hjälpa.
Eftersom Jesus inte tog genvägen till påskens glädje tycker jag det är viktigt att också vi i vårt firande av stilla veckan inte tar ut påsken på förhand. Kycklingarna, chokladäggen och de gula påskliljorna kommer allra bäst till sin rätt i våra hem då de tas fram först på påskmorgonen som en kontrast till långfredagens återhållsamma allvar.
Påsken syns inte lika mycket som julen i butikerna eller i gatubilden. Det finns inte heller lika många förväntningar och traditioner knutna till påskfirandet. Det här ger oss möjlighet att fira stilla vecka och påsk tillsammans utan krav på prestationer i form av vare sig läckra maträtter eller presenter.
Nackdelen med att påsken är rätt osynlig är att dess budskap riskerar att helt glömmas bort. Kvar blir då bara pyntet och några extra lediga dagar. Det är i och för sig förståeligt att vi gärna håller långfredagen på avstånd. Berättelsen om hur Gud tar på sig följderna av människornas själviskhet och ondska är obekväm och grym. Den ifrågasätter vår tro på att vi själva kan ta ansvar för alla våra handlingar. Det tar på stoltheten att erkänna att jag behöver Guds hjälp.
Det känns som om vi som kristna i dag skulle befinna oss någonstans mellan långfredagen och påskmorgonen. Likt lärjungarna som inte förstår varför Jesus måste dö tvingas vi inse att ondskan och orättvisan hotar många människors trygghet och framtidstro. Likt Jesus på korset kan vi bli tvungna att ropa ut vår känsla av att vara övergivna av Gud. Förhoppningsvis kan vi trots detta också stämma in i hans totala överlåtelse bortom alla frågor och allt tvivel: ”I dina händer befaller jag min ande.”
Allt det här får vi göra i väntan på livets seger i vårt eget och i våra medmänniskors liv. ”Likt vårdagssol i morgonglöd gick Jesus fram ur natt och död till liv förutan like.” (Psb 432)
Med önskan om en fridfull stilla vecka och en påsk full av hopp!

Björn Vikström, biskop

Björn Vikström



psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00