Lägg tidningen åt sidan!

Ledare. ”Lägg tidningen åt sidan!”, uppmanar Kyrkans Tidning de rikssvenska församlingarna på ledarplats under fastan. Svenskarna är så hårt bombarderade av intryck från medierna varje dag att den mediefasta som uppmuntras av församlingarna skulle landa rätt i deras vardag – ja, i själva verket anser ledarskribenten Brita Häll att svenskarna aldrig har behövt ett avbrott så mycket som nu. 7.4.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Uppropet har väckt reaktioner både för och emot. De flesta kan säkert bejaka att det vore skönt att dra ur proppen ett tag, slippa höra och läsa flödet om styvnackade diktatorer och naturkatastrofer.

Visst finns det medieholics, informationsbulimiker, som låter slösurfandet äta den tid som både familjen och den egna själen är svältfödd på. Där är mediefastan säkert helt rätt och ger rum för ett nödvändigt annat när man avstår från överkonsumtionen.
Men samtidigt är det just det här som är poängen, att fastan i grunden är något som ska bereda rum för något annat, någon annan. I den ortodoxa traditionen är tanken att det att man avstår, till exempel från kött, ger pengar över som kan delas med dem som behöver dem.  Fastan har dimensioner både inåt och utåt.
I det perspektivet måste också mediefastan ha en djupare mening. Att enbart betona må-bra-aspekten gränsar till själviskhet, om den samtidigt medför att man sluter ögonen för det som dagligen händer och som drabbar medmänniskor i ens omgivning och i vår gemensamma värld. Katastrofer, våld och förtryck fastar tyvärr inte.

Lutherska världsförbundet (LVF) publicerade för en tid sedan en rapport om medlemskyrkornas kommunikation och mediearbete i olika delar av världen. Titeln Our Daily Bread – Communication as a Mission and Ministry of the Church kopplar kommunikationen till det dagliga brödet. Förre generalsekreteraren för LVF, dr Ishmael Noko drog i ett linjetal om världsförbundets kommunikationsroll samma parallell.
”Att dela varandras bördor och att bry sig om varandra är nyckeln till kommunikation och gemenskap. Och den som kommunicerar är kallad att nära både människornas, kyrkornas och gemenskapens liv”.

Samtidigt konstaterade han att kyrkorna har ett viktigt uppdrag i att överbrygga gapet mellan det som händer globalt och det som sker lokalt. Där räcker det inte med att bara referera världsnyheterna, göra dem tillgängliga. Utmaningen är att göra globala händelser relevanta på lokalnivån. Global medvetenhet byggs lokalt.

Här får Nokos resonemang från mitten av nittiotalet ta ledarskribenten Brita Hälls fasteupprop i hand. Ett medieflöde i råformat leder inte nödvändigtvis till de handlingar och tankar som bygger upp ett kollektivt ansvar för världen som en by. Paradoxalt nog kan det avtrubba oss istället. Och då blir det effektlöst och stressande, utan det resultat i handling som kristendomen också handlar om.
Att bara utestänga flödet för sin egen samvetsfrids skull räcker däremot inte. Men om fasteuppropet gäller att sålla i floden, att turas om att hugga tag i och vaska vidare med ny energi där det behövs – då är det inte bara en välkommen uppmaning, utan en nödvändig sådan.

May Wikström



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59