U-sväng mot vuxenlivet

Människa. När hon bad Gud om hjälp körde vaktmästaren ut henne ur kyrkan. Som tur verkar bönen ha blivit hörd i alla fall. 31.3.2011 kl. 00:00

Christa Mickelsson

En svår barndom och ungdomstid till trots är Petra Pagels i dag gladare än tidigare, mera hemma än någonsin.

Christa Mickelsson

Som 19-åring förälskade sig Petra Pagels mamma i en tysk sjöman som hon träffade i Hangö. Trots att de tyckte mycket om varandra så kom det som en överraskning när hon en morgon vaknade ombord på ett tyskt lastfartyg långt ute på Östersjön. Hennes föräldrar skickade polisbåten efter fartyget men det var för sent att vända om. Tyskland blev snart hennes nya hem och en kort tid senare föddes Petra Pagels.

– Jag vill gärna börja min berättelse med mina föräldrar. Mamma är finlandssvensk och jag har fått det svenska språket genom sommarlov och barndomsminnen från Finland. Fortfarande älskar jag allt som är finländskt: bastun, tangon – jag är den största anhängaren av Finland.

Varför leva?

I dag bor Petra Pagels själv i Finland. Hon utstrålar livsglädje, skrattar högt och har ögon lika intensiva som sin livshistoria.
Föräldrarnas dramatiska havsromans övergick i ett äktenskap där problemen med tiden fick övertaget. När Petra var femton år skilde sig föräldrarna och hon flyttade till sin mamma.

– Hela mitt liv gick i bitar. Det kändes som om någon hade dragit mattan under fötterna på mig och allt var förstört. Jag brydde mig inte om något och framför allt inte om mig själv. Jag gav bara upp och tyckte inte att det fanns någon grund för att existera mera.

Under tre års tid var livet ett kaos. Genom vänner fick hon tag på droger.

– Som tur inte de allra tyngsta.

Till slut var det pappan som tog tag i hennes liv efter att han själv genomgått en stor livsförändring.

– Han gick i terapi för att sluta dricka alkohol. Där träffade han sin nya fru som var troende och genom henne blev min sjömanspappa, som aldrig satt sin fot i kyrkan, som 52-åring berörd av Gud.

Han lade nu all sin kraft på att få dottern tillbaka på en bättre väg.

– Jag trodde först att han gått med i en sekt och blivit hjärntvättad, så där som tonåringar kan se på sina föräldrar. Han hjälpte mig att lämna det gamla kompisgänget och livet i hemstaden.

Hon fick jobb på en restaurang som ägdes av släktingar. Den fanns på en liten ö utanför Tyskland.

– Plötsligt befann jag mig långt bort från allt det gamla. Jag fick jobba hårt, men jag hade också tid att tänka och konfronteras med den hårda realiteten, med mitt liv.

Efter en månad sjönk hon ner i den djupaste svackan dittills.

– Jag försökte ta mitt liv genom att skära upp handlederna. Men jag vågade inte slutföra det och jag gick ut, vandrade planlöst i byn och hamnade utanför en kyrka. Jag gick in och satte mig och frågade rakt ut: Varför vill du att jag ska leva, Gud?

Läs hela profilen i Kyrkpressen 13/2011.

Nina Österholm



Daniel Vuoristo, Karin Särs, Jamika Sandbäck i den bakre raden och Amanda Ahlgren och Mona Nurmi den främre.

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05
Patricia Högnabba arbetar redan som präst i Matteus.

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00
För ett år sedan var Jakob Nylund   ordförande för UK och nu valdes han till vice ordförande.

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10
Spåren av Luther gav oss de nordiska välfärds­ekonomierna, anser Sixten Korkman.

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00
Tillgänglighet handlar ibland om detaljer, att inte kombinera en ramp med en hög tröskel, säger Elisabeth Hästbacka.

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21
– Jag har alltid trivts på UK, säger Johannes Winé.

ungdomens kyrkodagar. Vem är du? Johannes Winé är med i planeringsgruppen för Ungdomens kyrkodagar. – Det är ett evenemang som alltid har fått mig att komma tillbaka. 25.1.2023 kl. 10:00
Hanna Klingenberg bor i Vasa och jobbar bland annat med programmet Himlaliv.

Personligt. – För mig var det en andlig upplevelse att vara utbränd. Som tonåring kändes de vuxnas kristendom som ett skal utan känsla, säger Hanna Klingenberg, redaktör för teve-programmet Himlaliv. 24.1.2023 kl. 18:00
Leif Erikson har som pensionär forskat i Luthers viktigaste skrifter. Det har resulterat i boken ”Tron är en levande och djärv förtröstan på Guds nåd” som kom ut i höst.

LUTHERFORSKNING. Medan Leif Erikson forskat i Luthers skrifter har han överraskats av att frälsningsvissheten förekommer i det mesta reformatorn skriver. 14.2.2023 kl. 09:00
Det finns många olika sätt att missionera.

OVAN I KYRKAN. Som barn gick jag i tant Signes söndagsskola. Där hade vi en sparbössa som vi idag kanske skulle uppfatta som rasistisk, för på den fanns gestalten av ett svart barn som knäböjde och nickade tacksamt med huvudet varje gång det sattes en slant i sparbössan. 14.2.2023 kl. 09:07
Patrick Wingren,Tove Wingren och Rickard Slotte under en konsert i Nagu kyrka i höstas.

musik. Tove Wingren är skivaktuell med sina två musicerande släktingar Patrick Wingren och Rickard Slotte. – Samarbetet är glatt och fyllt av tacksamhet, säger Tove Wingren 23.1.2023 kl. 11:18
Gustav Björkstrand har nästan alltid ett skrivprojekt på gång.

pris. Gustav Björkstrand har skrivit tolv böcker "efter sin senaste pensionering". Han fick Tollanderska priset för sin nya bok om psalmförfattare, men också för hela sitt livsverk. 15.2.2023 kl. 10:02

OVAN I KYRKAN. Efter gudstjänstens inledning följer oftast syndabekännelsen. För en del känns den som ett slag i ansiktet. Varför ska man säga att man är syndig om man inte alls känner sig så? 26.1.2023 kl. 00:00
Pedersöre församlings medlemmar får rösta i kyrkoherdeval igen.

KYRKOHERDETJÄNST. Nu ska Pedersöre få en ny kyrkoherde igen. Tjänsten förklaras ledig att sökas, och de sökande kommer att intervjuas av domkapitlet den 20 mars. Valet förrättas som ett direkt val, men valdagen är ännu inte fastslagen. 20.1.2023 kl. 11:05

BROTTSMISSTANKE. Polisen har inte funnit några orsaker att misstänka brott i Vasaförsamlingarna. Det visar förutredningen som nu är klar. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. Ungdomens Kyrkodagar är ett ungdomsparlament inom Borgå stift. Besluten från UK 2023 kan du läsa genom att klicka här. 30.11.-0001 kl. 00:00

Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56
Rebecka Stråhlman, en av arrangörerna för Ungdomens Kyrkodagar, ger delegaterna en eloge. De är förebilder i att motverka polarisering.

ungdomens kyrkodagar. UK uppmanar kyrkomötet att ta ställning i frågan om samkönade äktenskap. Om det var upp till kyrkans unga skulle frågan redan vara avgjord. 5.2.2024 kl. 15:43

KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00
Katarina Gäddnäs, Sören Lillkung, Silja Sahlgren-Fodstad och Jani Edström diskuterade vilka krockar som uppstår när kyrkan möter konsten. Undergräver det trovärdigheten som konstnär eller kritiker att vara troende?

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15
Rapporten tog inte upp förslaget att grunda en egen kyrka.

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04