Välfärdens sorgebarn

Ledare. Vid det här laget vet vi att bördan för den gemensamma välfärdsstaten är en av de stora framtidsutmaningarna för Finlands folk. 10.3.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström


Frågan om viljan att bära den tillsammans alls existerar som en konkret beredskap – eller ens en etisk grundläggande sanning – borde vara en av de allra största och viktigaste så här inför kommande riksdagsval.
Det är den enligt många inte, tyvärr.

Tudelningen i samhället växer under ett förvånansvärt stillatigande. Frivilligt tillåter man i stället den stora valfrågan bli hur (bra?) det ska gå för sannfinländarna.
En av dem som senast efterlyst en diskussion om fattigdomsklyftan är Helsingforsbiskopen Irja Askola. Hon gör rätt i att ruska om myten om välfärdssamhället och försöka få substans i valdiskussionen.

Det finns fortfarande kvar en slags stolthet över en spikad sanning, som dyker upp när det är dags för normalfinländaren att beskriva sitt samhälle för den intresserade utlänningen. Den handlar om landet där varje medborgare får relevant sjukvård utan att visa sitt försäkringskort först.
Men den bilden är ungefär lika sann som ett fotoshoppat norrsken.

Helsingin Sanomat rapporterar 2.3 att över hälften av barn och unga i huvudstadsregionen går till privata läkarstationer, där föräldrarna betalar vården med stöd av privata försäkringar. På privatläkarens mottagning går det snabbt både att få tid och vård.
I mottagningsrummet i ”Örongången” sitter den specialiserade barnläkaren med utmärkta kunskaper och instrument och snabbfilen öppen till alla nödvändiga vårdåtgärder.
Men den har ett pris, och det är inte alltid som pappa betalar. Dilemmat får personifieras av de oförsäkrade öronbarnen i en låginkomstfamilj: Det är de som tillhör den andra hälften i upplägget, den som måste köa i timmar på HVC, i veckor och månader till operation – och som i akuta fall, så som en mormor/farmor kommenterar till HS – på den allmänna mottagningen ändå får uppmaningen att vända sig till privatvården i stället, ibland med det ärliga konstaterandet från hälsovårdsstationsläkaren att hans eller hennes kunskaper och instrument inte räcker till.

Öronvärken gör lika ont för de små framtidens skattebetalare som sitter och väntar på att bli inkallade till läkaren. Men de sitter i olika väntrum. Utan politisk vilja och konkreta resurser till den allmänna hälsovården kommer de att växa upp till vuxna med alltmer divergerande erfarenheter och världsbilder om hur det går till när den behandlas.
May Wikström



Stina Lindgård och Berndt Berg firades med kaffe och kaka före domkapitlets sammanträde idag.

medaljer. Biskop Bo-Göran Åstrand premierade idag personer som arbetat länge och förtjänstfullt för kyrkan och stiftet. 6.2.2020 kl. 15:22
Nicklas Storbjörk (fr. v.), Pian Wistbacka, Åsa Nordström och Kalle Sällström är glada över nya och funktionsenliga lokaler.

Fontana Media. Kyrkpressen, Fontana Media och Församlingsförbundet har från och med februari ny adress. Flytten gick från Sandvikskajen till Tölö i Helsingfors. 6.2.2020 kl. 11:48

familjerådgivning. Rådgivningen hade under 2019 drygt 18 500 klienter som de mötte i över 90 000 sessioner. Över 40 procent av kunderna var män. 5.2.2020 kl. 09:53

kyrkoherdeinstallation. Jakobstads svenska församlings nya kyrkoherde Jockum Krokfors installerades i tjänst på söndagen. I sin predikan knöt han an både till det japanska konceptet ”ikigai” samt den egna församlingens kärnvärden. 2.2.2020 kl. 21:24
Tim Sparvs väg till EM-slutspelet började hemma i Oravais.

fotboll. Ju närmare EM-slutspelet vi kommer desto mer ökar intresset och förväntningarna på laget. Men det är inget som skrämmer Tim Sparv. Snarare tvärtom. Han tycker det enbart är häftigt. 30.1.2020 kl. 10:24
Bland de som utträder ur kyrkan är tron fortsättningsvis en viktig vattendelare.

medlemsantal. I slutet av 2019 hörde ca 3 792 000 personer till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. 29.1.2020 kl. 16:56
Ulf och Birgitta Ekman besökte Finland förra veckan. – Mina två äldsta syskon är födda i Finland, berättar Birgitta Ekman

ulf ekman. Ulf och Birgitta Ekman grundade Livets ord och såg rörelsen växa och knaka i fogarna. Efter trettio år lämnade de Livets ord för att bli medlemmar i den gamla kyrka som de tidigare tänkte var död. 29.1.2020 kl. 10:24

tvivel. – Tvivlar gör vi säkert alla någon gång, säger prästen Monica Heikel-Nyberg. Hon har med åren accepterat att det kommer dagar när hon har svårt att tro, men att hon då får lita på att Gud tror på henne. 29.1.2020 kl. 00:01
Många tilltalas av de keltiska bönerna som är lätta att ta till sig och ofta involverar naturen och skapelsen. Man kan möta dem i Tomasmässan – eller på Minä olen-mässan i början av februari.

Keltiska böner. De keltiska bönerna har hittat hit via Iona i Skottland. En del har mött dem på retreater eller i Tomasmässan – eller i form av en psalmtext. 29.1.2020 kl. 00:01
Lärkkulla är stiftsgård, kursgård och folkakademi i Karis.

Lärkkulla. – Lärkkulla behövs som en mötesplats för kyrkligt anställda och aktiva i vårt avlånga stift, säger Wallén. 28.1.2020 kl. 09:24

ungdomens kyrkodagar. Deltagare på Ungdomens kyrkodagar ger tummen upp för en kyrka som är aktiv i klimatdiskussionen. 27.1.2020 kl. 17:58
Rebecka Stråhlman, Jakob Nylund och Johannes Winé ledde showen med ärkebiskop Tapio Luoma och biskop Bo-Göran Åstrand.

ungdomens kyrkodagar. "Säg åt oss att det är nya tider nu!" sa biskop Bo-Göran Åstrand till deltagarna på Ungdomens kyrkodagar. Han hade sällskap av ärkebiskop Tapio Luoma som besökte UK för första gången. 24.1.2020 kl. 18:36
Vad lär man sig av Lotta på Bråkmakargatan? Att det ibland är blod på födelsedagen och att man behöver ha en tant Berg.

barnböcker. Vad kan de bästa barnböckerna lära oss? Massor. Sofia Torvalds skriver om hur man klarar blod på födelsedagen, bitande rävar, lejon som vaktar bäckar och mjölk som blivit sur. 22.1.2020 kl. 14:15
Teemu Laajasalo är biskop i Helsingfors. Bilden är från hans biskopsvigning.

besök. En delegation ledd av biskopen i Helsingfors Teemu Laajasalo mötte påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. 17.1.2020 kl. 14:00
På världens näst största flyktingbosättning i Uganda bygger Kyrkans Utlandshjälp skolor och vidareutbildar lärare. Skola och undervisning betraktas som livräddande i krissituationer.

biståndsarbete. ”Mitt barn är värdefullt precis sådant som det är.” Skolan förändrar både föräldrarnas och samhällets inställning till personer med funktionsnedsättning. 16.1.2020 kl. 00:00

Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11