De mångfaldiga medlemmarnas kyrka

Ledare. Folkkyrkomedlemmen är något av en hägring.
Tittar man åt ena hållet för att fokusera henne, så avtecknar sig den man söker någon annanstans, längre bort. Hon är alltid någon annan, någon annanstans, vars behov och längtan också ska beaktas och bejakas.
24.2.2011 kl. 00:00

Och ibland borde herdarna i kyrkan nästintill slå knut på sig själva för att räcka åt bägge hållen.

Det här framstod som en av de största utmaningarna för kyrkan vid det strategi-
seminarium som stiftets förtroendevalda hade ordnat i Borgå häromveckan.
Biskop Björn Vikström lyfte fram den klassiska dikotomin mellan den aktiva kärnan och dem som kretsar i utkanten, mellan folkkyrkoförsamlingen och den grupp som faktiskt fysiskt kommer samman.

Den här tudelningen finns, det kan ingen förneka. Den har funnits historiskt sett i pietismens svallvågor – och har kanske ytterst sina rötter i lärofadern Luthers betoning av människors rätt och skyldighet att tänka själva. Den tror vi på, fortfarande.
Men det är skäl att komma ihåg att riktiga livet alltid har glidande skalor, och överlappande lager. Och det är de här nyanserna som tyvärr allt för ofta går förlorade oavsett vilkendera gruppen man vill lyfta fram. Innerkant i ett läge kan ibland vara ytterkant och tvärtom.

Professor Eila Helander ville slå ett slag för de passiva medlemmarna som en enorm resurs för kyrkan – de vill ju fortfarande vara med, till varje pris. Varför då se dem som mindre värda?
Tanken att passiva medlemmar känner sig förskjutna av innegänget, underkända eller för blyga för att delta mera aktivt är inte heller ny, och den är grym och obehaglig i grunden, åtminstone om man ska ha Jesus från Nasaret som ledstjärna. Att dela in någon i mer eller mindre kristen är – ja – okristligt.

I samma veva konstaterades det att också de aktiva ibland får oförtjänt mycket kritik. Det är inte nödvändigtvis så att denna grupp har valt och trivs med positionen som någon slags kyrklig elit. Undersökningar visar att den nordiska folkkyrkomassan, med alla sina paradoxala drag, också har ett som handlar om att medlemmarna i periferin är nöjda med att vara med så där lite lagom mycket, samtidigt som de uppskattar att det finns en ställföreträdande grupp i inre kretsen som sköter grovjobbet.
I det ljuset blir elitstigmat på dem inne i klicken en börda de inte har valt. Och därför slår orättvisa anklagelser också extra hårt mot många som ofta axlar och bär mer än de kanske önskar. De buntas samman till en homogen grupp, som kan beskyllas för det mesta – allt från att vara hihuliter till reaktionärer.

Också värderingar går kors och tvärs, i små som stora frågor. På detaljnivå kan man till exempel konstatera att den allra största harmen över att det petats i gamla psalmtexter och melodier ofta finns bland dem som sjunger dem mest sällan, och som vill ha sin kyrka vackert där de ställt den.
Att fokusera för mycket på kyrkans kärnfysik kan därför vara ett felslut, som också leder fel i förlängningen. Den gudstjänstfirande gemenskapen, för det är fortfarande där kyrkan teologiskt vill lägga tyngdpunkten trots att gudstjänstbesökarna krymper, handlar inte i första hand om åsiktsgemenskap eller social gemenskap. Det är att ställa fel sorts krav på den. Däremot handlar det om en trosgemenskap – olika, men tillsammans inför Gud. En sådan har potential att rymma både skiftande åsikter och sociala behov.
Detta är folkkyrkans hopp.
May Wikström



Lina Teir spelar många instrument, men närmast henne är ändå fiolen.

BERÄTTARKONST. Berättarkonstnären och musikern Lina Teirs livsåskådning hör ihop med glädje, inspiration och livsmening. 17.4.2024 kl. 15:05
Sirpa Tolppanen betonar vikten av inkludering i arbetet med att bygga gemenskap från grunden.

profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34
Tidigare kände sig Beni Karjalainen ensam. Idag har han goda vänner och en sambo. FOTO: PRIVAT

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56
32 euro per dygn – det får hjälpledarna i snitt betalt enligt KP-enkät.

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53
Harry Holmberg finns i dag till för andra människor – i vården.

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00
Vid det här bordet fattar domkapitlets kollegium beslut om vem som blir herde i Petrus församling. Biskopen tycker det är trist att det gick så här.

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56
Petruskyrkan söker ny herde – men vem det blir är fortfarande oklart.

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54
Rosanna Fellman vill komma vidare. ”Det Jakobstad ingen vill ha” är delvis en bearbetning, men boken är också ett sätt att ge andra som upplevt liknande utanförskap något att spegla sig i. Och som alltid då Rosanna Fellman är i farten är samhällskritiken genomgående.

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59
Ida-Maria Björkqvist är biträdande 
distriktsledare i baptistsamfundet.

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00
Susann Stenberg blev ett viktigt stöd för Monica Björkell, som nyligen flyttat till Lovisa.

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30
För Johan Byggningsbacka är glädjen den känsla som fyller hans påsk.

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00
På påsken får man släppa sin glada mask och bara vara sorgsen, säger Jaana Kettunen från Kyrkslätt.

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00
Annika Kuivalainen, som jobbar för Frälsningsarmén, ber varje dag att hon ska få vara till välsignelse för någon.

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00
Janne Saarikivi är språkforskare och författare.

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

Nya ungdomssakkunniga Christer Romberg är också musikartist.

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00
Det kan räcka flera år innan det blir kyrkoherdeinstallation i Petrus församling.

BESVÄR. Två medlemmar i Petrus församlings församlingsråd har lämnat in ett så kallat kyrkobesvär till Helsingfors förvaltningsdomstol över domkapitlets beslut att välja Pia Kummel-Myrskog till kyrkoherde i Petrus församling. 5.6.2024 kl. 21:13
Ungdomsfoto på Yvonne ”Vonna” Terlinden. Hon installerades i slutet av maj som kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling.

ETT GOTT RÅD. Om Yvonne Terlinden fick en pratstund med sitt yngre jag skulle hon diskutera sin rastlöshet och sin perfektionism. 6.6.2024 kl. 08:00
Lina Forsblom, här med hunden Lewis, har överlevt två livshotande sjukdomar.

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18
Närheten till kyrkan förblir viktig.

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00