De mångfaldiga medlemmarnas kyrka

Ledare. Folkkyrkomedlemmen är något av en hägring.
Tittar man åt ena hållet för att fokusera henne, så avtecknar sig den man söker någon annanstans, längre bort. Hon är alltid någon annan, någon annanstans, vars behov och längtan också ska beaktas och bejakas.
24.2.2011 kl. 00:00

Och ibland borde herdarna i kyrkan nästintill slå knut på sig själva för att räcka åt bägge hållen.

Det här framstod som en av de största utmaningarna för kyrkan vid det strategi-
seminarium som stiftets förtroendevalda hade ordnat i Borgå häromveckan.
Biskop Björn Vikström lyfte fram den klassiska dikotomin mellan den aktiva kärnan och dem som kretsar i utkanten, mellan folkkyrkoförsamlingen och den grupp som faktiskt fysiskt kommer samman.

Den här tudelningen finns, det kan ingen förneka. Den har funnits historiskt sett i pietismens svallvågor – och har kanske ytterst sina rötter i lärofadern Luthers betoning av människors rätt och skyldighet att tänka själva. Den tror vi på, fortfarande.
Men det är skäl att komma ihåg att riktiga livet alltid har glidande skalor, och överlappande lager. Och det är de här nyanserna som tyvärr allt för ofta går förlorade oavsett vilkendera gruppen man vill lyfta fram. Innerkant i ett läge kan ibland vara ytterkant och tvärtom.

Professor Eila Helander ville slå ett slag för de passiva medlemmarna som en enorm resurs för kyrkan – de vill ju fortfarande vara med, till varje pris. Varför då se dem som mindre värda?
Tanken att passiva medlemmar känner sig förskjutna av innegänget, underkända eller för blyga för att delta mera aktivt är inte heller ny, och den är grym och obehaglig i grunden, åtminstone om man ska ha Jesus från Nasaret som ledstjärna. Att dela in någon i mer eller mindre kristen är – ja – okristligt.

I samma veva konstaterades det att också de aktiva ibland får oförtjänt mycket kritik. Det är inte nödvändigtvis så att denna grupp har valt och trivs med positionen som någon slags kyrklig elit. Undersökningar visar att den nordiska folkkyrkomassan, med alla sina paradoxala drag, också har ett som handlar om att medlemmarna i periferin är nöjda med att vara med så där lite lagom mycket, samtidigt som de uppskattar att det finns en ställföreträdande grupp i inre kretsen som sköter grovjobbet.
I det ljuset blir elitstigmat på dem inne i klicken en börda de inte har valt. Och därför slår orättvisa anklagelser också extra hårt mot många som ofta axlar och bär mer än de kanske önskar. De buntas samman till en homogen grupp, som kan beskyllas för det mesta – allt från att vara hihuliter till reaktionärer.

Också värderingar går kors och tvärs, i små som stora frågor. På detaljnivå kan man till exempel konstatera att den allra största harmen över att det petats i gamla psalmtexter och melodier ofta finns bland dem som sjunger dem mest sällan, och som vill ha sin kyrka vackert där de ställt den.
Att fokusera för mycket på kyrkans kärnfysik kan därför vara ett felslut, som också leder fel i förlängningen. Den gudstjänstfirande gemenskapen, för det är fortfarande där kyrkan teologiskt vill lägga tyngdpunkten trots att gudstjänstbesökarna krymper, handlar inte i första hand om åsiktsgemenskap eller social gemenskap. Det är att ställa fel sorts krav på den. Däremot handlar det om en trosgemenskap – olika, men tillsammans inför Gud. En sådan har potential att rymma både skiftande åsikter och sociala behov.
Detta är folkkyrkans hopp.
May Wikström



profilen. Markus Finnholm ser annorlunda på ett nytt år än han gjort tidigare i sitt liv. Efter en del motgångar har han fått sitt första riktiga jobb. 9.1.2023 kl. 08:29
Bröstvärnet förblir fast även om bänkarna på båda sidan om mittgången längst fram i Sankta Birgitta kyrka blir löstagbara. Att museiverket godkände lösa bänkar överraskade projektledaren Daniel Wikström.

KYRKRENOVERING. De fasta bänkarna i norra och västra korsarmarna åker ut, ett litet kök byggs längst bak, en trappa till läktaren tas bort och enplansgolv läggs i hela kyrkan. Det är några synliga förändringar då Sankta Birgitta kyrka i Nykarleby renoveras. 9.1.2023 kl. 12:11
”Oblat” kallas nattvardsbrödet, det liknar ett tunt kex och fastnar ofta i gommen när man satt det i munnen.

OVAN I KYRKAN. Du ska på konfirmation. Det blir dags för nattvard. Du har inte tagit emot nattvard sedan du själv blev konfirmerad och vet inte hur man gör. Här följer en praktisk nattvards-ABC. 11.1.2023 kl. 00:00
Daniel säger att han aldrig vill komma ifrån sin skuld över att han inte gjorde mer.
– Jag tänker: vi gjorde ju inte tillräckligt. Många säger: ni gjorde vad ni kunde, det är inte ert fel. Jag köper inte det.

PSYKISK OHÄLSA. Vad gör man när det värsta händer? Jennie Jakobsson förlorde sin elvaåriga dotter i självmord. Hon och hennes bror Daniel Jakobsson berättar om att bygga ett liv där man försöker göra något gott av det som bara är sorg och maktlöshet. 10.1.2023 kl. 08:00
Tidiga påverkare i Borgå stift. Från vänster Max von Bonsdorff, Edvin Wirén och G.O. Rosenqvist.

BORGÅ STIFT 100 ÅR. Biskop emeritus Gustav Björkstrand skriver om hur det gick till när de finlandssvenska lutheranerna för hundra år sedan fick ett eget biskopssäte och en egen domkyrka i Borgå. 9.1.2023 kl. 16:44
Noora Karjaluoto söker fram gamla färglager i S:ta Birgitta kyrka i Nykarleby

KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02
– Försök att vålla religiöst inbördeskrig, säger religionsvetaren Tornike Metreveli.

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00
Kyrkans Utlandshjälp stöder i ukrainska Tjernihiv att skola och utbildning ska fungera för barnen, trots kriget.

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31
Soc & koms rektor Tuomas Martikainen har jobbat i krysset religion–samhälle.

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16
Ulf Lundell och Eva Dahlgren.

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11
Dennis Svenfelt

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45
Jubileumsåret öppnas i samband med högmässan i Borgå domkyrka på nyårsdagen 1.1.2023 klockan 12.15

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12
Benjamin Häggblom intar gärna en lyssnande roll, inte minst i mötet med äldre människor.

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54
– Vi kan varken som kyrka eller som människor leva så att vi bara gör och gör, för att vi är så rädda för att någon ska bli sur, säger Mari Puska.

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02
Mona Nurmi tror inte på att försöka förändra någons övertygelse genom argumentation.

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

Elefteria ”Ele” Apostolidou växte upp i Träskända med en finsk mamma och grekisk pappa. Hennes pappa dog när hon var elva år, men hon har upprätthållit sin grekiska.

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38
Marianne Blom är frivillig som sjukhusvän.

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58
Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog har sökt tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling.

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21
Kvartetten som vigdes till tjänst var Joakim Oldmark, Tuomas Toivonen, Eva Ahl-Waris och Kirsi Saarinen.

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18
Stina Lindgård, Rolf Steffansson och Maria Sten har fått titeln "prost", en hederstitel för en förtjänt präst.

UTNÄMNINGAR. Biskop Bo-Göran Åstrand har utnämnt tre nya prostar. De är kyrkoherden i Agricola svenska församling Stina Lindgård, pastorn i finska församlingen vid Solkusten i Spanien Rolf Steffansson samt prästen och sakkunniga vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA) Maria Sten. 2.1.2024 kl. 15:46