Babyboom

Ledare. Nätkonversationen mellan två egyptier är beskrivande.
Han (20+): Mabrouk (grattis) Tunisien!
Hon (40+): Jag är rädd att det blir som i Irak. Det här är en allvarlig vändpunkt.
3.2.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Och hon får rätt, vändpunkten kom. Vart den leder tål att se.Den utveckling som sker på olika håll i arabvärlden just nu är liksom de två Facebookarnas konversation ett möte mellan generationer. I makroformat är det en rejäl sammandrabbning. På gatorna i Kairo, Alexandria och Minia har den tagit sig konkreta uttryck i våld mot demonstranter från allt mer desperata polisstyrkor, som ser sin position och sitt levebröd hotade. Världens politologer har oroligt följt svulsten på de demografiska staplarna i regionen. Utredningarna, inte minst amerikanska sådana, om ”the Youth Bulge” är legio.

På sextio-, sjuttio- och åttiotalet föddes extremt många barn i Mellanöstern överlag. I många av länderna är över hälften av invånarna under 25 år. De har ofta vuxit upp i samhällen där statsledning och presidenter hetat likadant, val efter val. De har levt i kulturer där ålder och status fordrar en respekt som ibland krävs trots att andra hållbara argument för den saknas. På grund av att de är så många kämpar de hela tiden om studieplatser, jobb och bostäder. Ungdomsarbetslösheten i länder som Algeriet, Marocko, Libyen, Egypten och Jordanien ligger mellan 20 och 40 procent. I ett samhälle där sedligheten är sträng tvingar ekonomi och realiteter de unga att vänta på att bilda familj – om de inte valt att flytta in tillsammans med den äldre generationen. Alltsammans gör dem kort sagt: frustrerade.

Religiöst ledarskap delar deras känslor. En del av de frustrerade griper tag i religionen – eller så griper religiösa extremister tag i dem – som ett argt slagträ för att åstadkomma någon slags förändring.
För andra blir de religiösa ledarna bara ännu en uppsättning förstockade gubbar som propsar på deras blinda lydnad.
Upplägget blir illa hur man än vänder på det: de som är i riskzonen att odla religionens allra sämsta frukter gör det, medan många av dem som kunde ta till sig och förändra långsamt och tillsammans med den vänder den ryggen.

Nu spräcker babyboomens barn glastaket. De har fått nog av hierarkiska strukturer, nog av undermålig utbildning, tillrättalagda sanningar, censur, iscensatta och meningslösa val och kaos.
Samtidigt har de hungrigt kastat sig över verktyg som Internet, Facebook och Twitter. Inför dem står den gamla generationens ledare maktlösa och oförstående. Hur kunde det gå så här?

Än så länge är det enligt vissa bedömare medelklassens folk som protesterar i Egypten, fem procent av åttio miljoner, som förhoppningsvis kämpar för dem alla.

De har utbildning, jämförelseobjekt och visioner och de kan kommunicera. Mitt i kaoset i Kairo och på annat håll i miljonrepubliken har de signalerat att de vill slå vakt om det gemensamma bästa. Men det hela hänger på sköra trådar. Mycket kan gå fel, fatalt fel.
En ung egyptier berättar vidare sin kompis historia: I början av demonstrationerna, när polisstyrkorna fortfarande fanns på gatorna, hade TV-regissören blivit slagen av en polis. Under misshandeln hade mannen ropat: ”Förstår du inte att det är för dig vi gör det här!”
Han hade fått löpa, bara för att en stund senare bli fasttagen av en annan polis.
I en tillvaro knuten av rädsla kan allt hända, och goda föresatser och terror ligger bara en hårsmån ifrån varandra.

May Wikström



KYRKRENOVERING. De senaste åren har det skett en generationsväxling på museiverket som innebär att inställningen till vad som kan tillåtas då kyrkorna renoveras har förändrats. När Lundo medeltidakyrka renoverades i höst ersattes kyrkbänkarna av moderna lösa stolar. 9.1.2023 kl. 12:02

KRIGET I UKRAINA. Ryssland hoppades på att skapa ett religiöst inbördeskrig mellan ortodoxa i Ukraina – men misslyckades, säger religionsvetaren Tornike Metreveli i Lund. 5.1.2023 kl. 18:00

KYRKANS UTLANDSHJÄLP. Med 10 miljoner euro insamlat för Ukraina har Kyrkans Utlandshjälp slagit alla tidigare insamlings­rekord. Vid årsskiftet blir Afrikaerfarna Tomi Järvinen chef för hjälporganisationen. 5.1.2023 kl. 14:31

MÅNGKULTUR. Svenska social- och kommunalhögskolan får med Tuomas Martikainen en religionsvetare som ny rektor. Generationer av social­arbetare och journalister har utbildats vid skolan, men i dag arbetar man också med frågor om relationer mellan etniska folkgrupper. 30.12.2022 kl. 14:16

psalmer. Svenska kyrkan fick över 9 000 förslag på nya psalmer när den rikssvenska psalmboken ska förnyas och revideras. 4.1.2023 kl. 11:11

mission. Dennis Svenfelt, tidigare församlingspastor i Pedersöre, blir präst i den lutherska kyrkan i Lettland. I mitten av januari åker han till staden Liepaja för att jobba med en internationell församling där. 3.1.2023 kl. 13:45

BORGÅ STIFT. Borgå stifts jubileumsår inleddes på nyårsdagen. Temat för jubileumsåret är Tillsammanskraft – Mångfald och samarbete. 31.12.2022 kl. 15:12

korsholm. Han är ung, men inga­lunda oerfaren. Benjamin Häggblom ser sina unga år som både en styrka och orsak till eftertanke. 22.12.2022 kl. 14:54

mariehamn. När en cancerdiagnos fick kyrkoherden Mari Puska att känna lättnad över att få vila förstod hon att hon jobbar för mycket. 30.12.2022 kl. 19:02

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59