Babyboom

Ledare. Nätkonversationen mellan två egyptier är beskrivande.
Han (20+): Mabrouk (grattis) Tunisien!
Hon (40+): Jag är rädd att det blir som i Irak. Det här är en allvarlig vändpunkt.
3.2.2011 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

Och hon får rätt, vändpunkten kom. Vart den leder tål att se.Den utveckling som sker på olika håll i arabvärlden just nu är liksom de två Facebookarnas konversation ett möte mellan generationer. I makroformat är det en rejäl sammandrabbning. På gatorna i Kairo, Alexandria och Minia har den tagit sig konkreta uttryck i våld mot demonstranter från allt mer desperata polisstyrkor, som ser sin position och sitt levebröd hotade. Världens politologer har oroligt följt svulsten på de demografiska staplarna i regionen. Utredningarna, inte minst amerikanska sådana, om ”the Youth Bulge” är legio.

På sextio-, sjuttio- och åttiotalet föddes extremt många barn i Mellanöstern överlag. I många av länderna är över hälften av invånarna under 25 år. De har ofta vuxit upp i samhällen där statsledning och presidenter hetat likadant, val efter val. De har levt i kulturer där ålder och status fordrar en respekt som ibland krävs trots att andra hållbara argument för den saknas. På grund av att de är så många kämpar de hela tiden om studieplatser, jobb och bostäder. Ungdomsarbetslösheten i länder som Algeriet, Marocko, Libyen, Egypten och Jordanien ligger mellan 20 och 40 procent. I ett samhälle där sedligheten är sträng tvingar ekonomi och realiteter de unga att vänta på att bilda familj – om de inte valt att flytta in tillsammans med den äldre generationen. Alltsammans gör dem kort sagt: frustrerade.

Religiöst ledarskap delar deras känslor. En del av de frustrerade griper tag i religionen – eller så griper religiösa extremister tag i dem – som ett argt slagträ för att åstadkomma någon slags förändring.
För andra blir de religiösa ledarna bara ännu en uppsättning förstockade gubbar som propsar på deras blinda lydnad.
Upplägget blir illa hur man än vänder på det: de som är i riskzonen att odla religionens allra sämsta frukter gör det, medan många av dem som kunde ta till sig och förändra långsamt och tillsammans med den vänder den ryggen.

Nu spräcker babyboomens barn glastaket. De har fått nog av hierarkiska strukturer, nog av undermålig utbildning, tillrättalagda sanningar, censur, iscensatta och meningslösa val och kaos.
Samtidigt har de hungrigt kastat sig över verktyg som Internet, Facebook och Twitter. Inför dem står den gamla generationens ledare maktlösa och oförstående. Hur kunde det gå så här?

Än så länge är det enligt vissa bedömare medelklassens folk som protesterar i Egypten, fem procent av åttio miljoner, som förhoppningsvis kämpar för dem alla.

De har utbildning, jämförelseobjekt och visioner och de kan kommunicera. Mitt i kaoset i Kairo och på annat håll i miljonrepubliken har de signalerat att de vill slå vakt om det gemensamma bästa. Men det hela hänger på sköra trådar. Mycket kan gå fel, fatalt fel.
En ung egyptier berättar vidare sin kompis historia: I början av demonstrationerna, när polisstyrkorna fortfarande fanns på gatorna, hade TV-regissören blivit slagen av en polis. Under misshandeln hade mannen ropat: ”Förstår du inte att det är för dig vi gör det här!”
Han hade fått löpa, bara för att en stund senare bli fasttagen av en annan polis.
I en tillvaro knuten av rädsla kan allt hända, och goda föresatser och terror ligger bara en hårsmån ifrån varandra.

May Wikström



psalmer. Med hjälp av webbplatsen psalmbok.fi i mobilen är det lätt att sjunga med också då det inte finns psalmböcker till hands. 2.6.2023 kl. 08:00

UNDERSÖKNING. Hela 60 procent av kyrkans medlemmar uppgav att de mött församlingen via medier, som församlingstidningen, andra tidningar, tv:n och radion. Bland de som inte hör till kyrkan var siffran 33 procent. 1.6.2023 kl. 12:15

ENKÄT. Församlingarnas empati- och imageundersökning visar att människor i stadsmiljö upplever att Evangelisk-lutherska kyrkans församlingar är mer närvarande än förr. 1.6.2023 kl. 12:22

MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

Personligt. Som barn drabbades Lina Forsblom av leukemi och räddades till livet av en ryggmärgstransplantation. 23 år senare höll hon på att dö av blodförgiftning. – Jag tror inte det var Guds vilja att jag skulle bli sjuk. Men Gud kan använda sjukdomarna, bara jag låter mig bli använd, säger hon. 5.6.2024 kl. 10:18

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan behöver se över sitt nätverk av församlingar. Omkring 40 av dem överlever inte årtiondet ekonomiskt. 5.6.2024 kl. 10:00

KLIMATKRISEN. KP-redaktören Rebecca Pettersson bevittnar en soluppgång hon aldrig borde ha sett. Det blir början till en ekologisk skuldspiral, och jakten på ett hopp som håller. 4.6.2024 kl. 09:46

SAMKÖNADE PAR. Jenny Jansson var delegat vid Metodistkyrkans generalkonferens när samfundet fattade beslut om att godkänna samkönade vigslar. 3.6.2024 kl. 20:28

INGERMANLANDS KYRKA. Den ingermanländska kyrkans präster skapar förvirring bland kyrkfolket, säger ärkebiskop Tapio Luoma. I vems mässa går man, till vilken kyrka blir ens barn döpt? 3.6.2024 kl. 10:00