Konsten att älta rätt

Ledare.

I dagarna gör sig drygt niohundra frivilliga ansvarstagare i församlingarna hemmastadda på de platser som väljarna anförtrott dem. Många församlingar har ordnat välsignelseakter för de nyvalda i samband med årets första gudstjänster. De har samlats och knutit de första kontakterna, med varandra och med de anställda.

20.1.2011 kl. 00:00

De förtroendevalda i församlingarna har nu fyra arbetsår framför sig. Somliga i skaran är gamla rävar i sammanhanget, andra är nya. I viss mån vet en del vad de har att vänta, men i andra avseenden är samtligas fyraårsresa i landet Kyrko-Byrokratien ny, spännande och utmanande för dem alla, oberoende av tidigare erfarenheter. Den nyvalda skaran fördelar sig över tre olika organ, beroende på församlingens status.

Kyrkofullmäktige är den enskilda församlingens högsta beslutande organ. De förtroende valda där godkänner församlingens budget och verksamhetsplan, och följer upp detta med att godkänna bokslut och verksamhetsberättelse. De fattar beslut om församlingens egendom och fastigheter, inrättar och drar in tjänster. Av stiftets 64 församlingar hör 47 till en kyrklig samfällighet. Där utgör gemensamma kyrkofullmäktige den plats där många av de förtroendevalda i Borgå stift kommer att göra sin insats för att leda förvaltningen i samfälligheten.

Församlingsrådet är i det fallet det exklusiva förtroendeorganet för den enskilda församlingen, och dit styr drygt 300 svenska ledamöter kosan. Den evangelisk-lutherska kyrkan har insett att aktiva lekmän behövs. I strategin för det svenska stiftet blickar man framåt mot ett 2015 där medlemmarna är ”medvetna, motiverade och delaktiga” och där församlingarna bärs av ”anställda, förtroendevalda och aktivt lekfolk gemensamt”. Det är positivt.

Det ska erkännas utan omsvep: mycket av det som kommer att ligga framför de förtroendevalda är rutinartat och handlar om att godkänna och fastställa sådant som binds upp av strikta och ofta ganska rigida ramar. Den som vill visionera och ljuda högt och fritt, kan ibland krocka omilt mot en kyrklig byråkrati. Men också den har sin gråa charm.

En av dem som suttit med i ett av dessa församlingsråd, Närpes, under förra mandatperioden är Rita Nordström-Lytz. Hon sammanfattar sina erfarenheter i ett av bidragen i Frimodig, den nyutkomna handboken för de förtroendevalda:

Kanske hade uppgiftens omfattning – om jag varit fullt medveten om den – skrämt bort mig? Jag, som bara ville göra en liten insats och ge mitt lilla arbetsbidrag, samtidigt som jag trodde på möjligheten att utveckla och vidga församlingens verksamhet.

I detta tysta, och många gånger ganska sega arbete hon nu ger över till nästa ansvarsbärare upptäckte hon en verklighet som bildar en skarp kontrast till polariserade debatter i strålkastarbelysning. Den drivs i bästa fall av en slags naturlag, som gör att skillnader och motsättningar sätts åt sidan – nej, inte försvinner! – men sätts åt sidan i den stund människor kavlar upp ärmarna för att utföra ett gemensamt arbete.

Rita Nordström-Lytz sätter fingret på den i sitt bidrag:

(…) Konstellationer som liberal eller konservativ, man eller kvinna, sakkunnig eller i saken oinsatt, ung eller gammal, har jag personligen inte erfarit som relevanta. Vi har kors och tvärs i församlingsrådet stött och ifrågasatt varandras synpunkter med syftet att nå så goda lösningar som möjligt. Vi har understött goda förslag, oberoende av vem som framställt dem. Vi har sällan grälat. Vi har i stället ”ältat” våra beslut tills vi nått en gemensam slutsats, vilket inneburit att vi nästan aldrig röstat i någon fråga. I den meningen tycker jag att församlingsrådet fungerat fruktbart; vi har strävat efter att förstå varandras hållningar och därför också stått relativt eniga kring de beslut som fattats. Konsensus i alla lägen är ingen universallösning. Men den ädla konsten att älta har sina poänger där människor och övertygelser möts, stöts och blöts. Det mötet erbjuder alla att gå vidare, en aning klokare, en aning öppnare, en aning ödmjukare.

Det är vad den friska kyrkan handlar om.
May Wikström



Åbo akademi. Genusforskaren och teologen Cecilia Nahnfeldt blir sannolikt ny professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Fakultetsrådets val ska ännu formellt bekräftas av universitetets ledning. 27.9.2022 kl. 16:52

FÖRSAMLINGSVALET. I Esbo, Grankulla och Vanda blir det inget församlingsval på svenska i höst. Orsak: för få kandidater. I Esbo var Jannika Lassus valombud för den enda kandidatlista som nu besätter alla 26 platser med 26 kandidater – i landets största svenska församling. 23.9.2022 kl. 11:32

ALZHEIMER. När Hanna Jensens mamma fick en minnessjukdom blev mamman aktiv, företagsam, pratsam – och väldigt ilsken. – Det fanns en tid då jag var så frustrerad att jag inte ville se henne i ögonen, men idag ser jag på mamma med varm blick. 22.9.2022 kl. 16:15

JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

debatt. Läs insändaren i sin helhet här. 1.3.2024 kl. 14:06

ENKÄT. Vi på Kyrkpressen är intresserade av hur finlandssvenskar firar påsk – med liten tonvikt på den kristna delen av traditionen. Det tar 7–8 minuter att besvara frågorna. Svara gärna! 1.3.2024 kl. 11:09

klosterliv. Om man älskar något måste man offra något. Så är det för alla, oberoende av om det är sin frihet, sin familj eller sin Gud man älskar. Det här säger birgittinnunnan och abbedissan syster Dia i Åbo. 20.2.2024 kl. 16:43

ISRAEL-PALESTINA. Noga Ronen från Israel ville i åratal lyssna till palestinierna och vara pacifist. Men fyra månader efter 7 oktober-massakern vet hon inte om hon vill det längre. 19.2.2024 kl. 13:29

ISRAEL-PALESTINA. Mohammed från Nasaret går här fram. Själv är han inte född i Jesus barndoms stad, utan i en före detta fransk armébarack i Syrien. Sedan över 30 år bor han i Borgå. Men sitt blåa palestinska flyktingpass ska han aldrig ge upp. 19.2.2024 kl. 13:55