Vid årsskiftet hörde 78,1 procent av den fasta befolkningen eller 4 201 500 finländare till evangelisk-lutherska kyrkan (79,7 procent 2009). Utöver det hör ca 183 000 personer som bor utomlands till kyrkan, så kallade frånvarande medlemmar.
Sammanlagt lämnade 80 612 personer kyrkan under 2010. Utträdet ur kyrkan växte exceptionellt mycket efter den så kallade homokvällen (homoilta) i TV2 i oktober. Flest utträden skedde i stora städer och proportionellt flest personer utträdde i en del av församlingarna i Helsingfors och Tammerfors. Året innan lämnade 43 650 finländare kyrkan.
– Utan effekten från tv-programmet skulle utträdet ha hållits på samma nivå som 2009, uppskattar tf chefen för Kyrkans forskningscentral, Harri Palmu.
Liksom tidigare år var utträdena i Borgå stift lägre jämfört med de övriga stiften. Av församlingsmedlemmarna i Borgå stift lämnade 1,2 procent kyrkan. I de övriga stiften låg andelen utträden mellan 1,5 och 2,96 procent.
– Men trenden är densamma också i de församlingar i Borgå stift som finns i de större städerna. I till exempel Tammerfors och Vanda, har utträdena ökat, konstaterar Harri Palmu.
Också fler inträden än tidigare
Under 2010 trädde sammanlagt 13 816 medlemmar in i kyrkan. Antalet inträden var större än någon sin tidigare, och slog rekordet från året innan då 12 195 personer blev medlemmar i kyrkan. Sammanlagt 47 943 barn döptes till medlemmar under det gångna året (48 494 år 2009).
Uppgifterna baserar sig på Befolkningsregistercentralens uppgifter per 30.12.2010. Siffrorna fastställs i februari. De fastslagna uppgifterna kommer att ändra en aning. Till exempel ökar antalet utträden med nästan två tusen personer.
Utträden är tidens gång
Harri Palmu anser att utträde ur kyrkan inte i första hand är en fråga om tolerans och intolerans utan om tidens gång.
– Enligt våra undersökningar har den största gruppen som lämnar kyrkan sedan 1970-talet bestått av 18–24-åriga stadsbor. Tidigare talade man om att fjärma sig från det religiösa livet. Ett riktigare uttryck torde vara att kyrkan inte har upplevts tillräckligt betydelsefull på det personliga planet. Därför har också protestutträdena, det att kyrkan i någon fråga upplevts som för konservativ eller liberal, ökat. Dessutom räcker det för en liten del av medlemmarna med vilken som helst impuls för att lämna kyrkan.
– Det personliga utövandet av religion har enligt undersökningarna ändå inte minskat och till en del har sökandet efter betydelse stärkts. Därför är det också fler än tidigare som blir medlemmar i kyrkan, säger Palmu.