Med 2011 om kröken

Ledare. Det är dags att runda kröken och ta in 2011 samtidigt som ett historiskt 2010 försvinner i backspegeln. För kyrkans del var året som gick på många sätt remarkabelt. 5.1.2011 kl. 00:00


En av milstolparna var valet av ny ärkebiskop i mars. Med bara elva rösters majoritet vann biskopen i Åbo, Kari Mäkinen över dogmatikprofessor Miikka Ruokanen. Slutskedet blev medialt sett en svartvit historia, där kandidaterna baxades in i lådor med de slitna epiteten ”liberal” och ”konservativ”.

Mäkinen, som fick bära det förra, uttryckte i sina första kommentarer en vilja att stärka folkkyrkan med de öppna dörrarna och en förhoppning att diskussionen inte skulle tystna. Knappast anade han då hur bejakad hans önskan han skulle bli längre fram.


I juni var det dags för ännu ett biskopsval. Med drygt tjugo rösters marginal valdes Irja Askola till den första kvinnan i biskopsämbetet i vårt land. Symbolvärdet i valet var starkt, och medieuppbådet återigen rejält. Missnöjet höjdes från vissa kretsar, både på grund av att den nya biskopen var kvinna, men också för att Askola öppet deklarerat sitt ja till välsignelse av homosexuella par. 

Sensommaren kom och det drog ihop sig till församlingsval – ett val som föregicks av den bredast upplagda mediekampanjen hittills. Kandidatnomineringen kom och gick, med stark betoning på det faktum att kyrkan som föregångare nu lät 16-åringar rösta.

Så kom det som i kyrklig mediejargong födde uttrycket ”post 12.10”. Ajankohtainen Kakkonens debattkväll om homosexualitet och kyrka blev startskottet, om än omtvistat orsaken, till över 50 000 utskrivningar ur kyrkan.


Varför gick de ut? Av de cirka 2500 som enligt sajten Eroakirkosta.fi motiverade sitt beslut, hänvisade bara var tredje till tv-debatten. I stället handlade det om att inte vilja betala kyrkoskatt, att inte tro på budskapet och att kyrkan saknade betydelse. Utskrivningstjänstens ena grundare Petri Karisma ansåg för sin del att varje gång kyrkan är framme i medierna, oberoende av om detta har positiva eller negativa förtecken, påminns finländarna om hur lite den betyder för dem och om möjligheten att skriva ut sig – och så gör de slag i saken. 

Det är en partsinlaga, men den innehåller säkert också en sanning. Däremot finns det en annan, som säger det motsatta och som talar om att kyrkan fortfarande känns viktig för många.


I slutet av året kom nämligen också kyrkans undersökning över varför folk röstat i församlingsvalet. Enligt forskare Harri Palmu vid Kyrkans forskningscentral visar den att de vanliga församlingsmedlemmarna i valet ville slå vakt om det de har – och att den ökade valaktiviteten inte var ett resultat av motsättningar mellan liberala eller konservativa. Det enkla skälet var: ”För att det är viktigt och värdefullt”.

Där en del säger det motsatta finns det alltså fortfarande de som är villiga att betala kyrkoskatten och anser kyrkan ha betydelse för ens personliga liv – också bland dem som tidigare inte tyckt att det var deras sak att gå till urnorna. I eftersnacket försökte en del utnämna valets vinnare och förlorare. Sanningen tycks vara att det var församlingen som vann. Helt enkelt.


Om än slutetappen av fjolåret kan tyckas ha varit ett mer än lovligt skumpigt kyrkrally är det här därför en ljuspunkt att uppmärksamma. 

Det lovar gott för året som kommer och mod och hopp och tillförsikt för dem som gasar vidare mot nya kurvor.


May Wikström



MARKNADSFÖRING. Min stilla vecka kändes allt annat än stilla, så jag gick på en aktläsning. Vet du vad det är? Det visste inte jag, men efteråt var jag en lite helare version av mig själv, åtminstone för en stund. Det ordnas mycket fint i kyrkan, men hur många vet om det? 1.6.2023 kl. 10:00

Kyrkskatt. Vårdreformen förändrade sättet att beräkna kyrkskatten. Du får mindre avdrag i år, men bara få församlingar som de i Raseborg kommer till mötes med att sänka din skatteprocent. 31.5.2023 kl. 15:10

AI. En präst kan skriva ett halvbra doptal eller en medioker predikan med hjälp av artificiell intelligens. KP testade – och skickades resultatet till biskop Bo-Göran Åstrand. Märks det om det prästen säger inte är inspirerat av den heliga Anden utan en sammanfattning av ett ämne, skapat av en chattbott? 31.5.2023 kl. 10:00

MÖTESORDFÖRANDE. – Jag ser bara fördelar för kyrkoherdarna med att övergå till det här systemet, säger Martina Harms-Aalto som leder ordet i Johannes församling i Helsingfors. 30.5.2023 kl. 10:00

LÄSNING. Vi lever inte längre i en galax som kretsar kring den tryckta boken. I stället strålar skärmen som vår nya sol, skriver Joel Halldorf. Revolutionen stöper om vår civilisation i grunden – hur och varför försöker han förklara i boken ”Bokens folk”. 29.5.2023 kl. 19:19

diakoner. Biskop Bo-Göran Åstrand vigde två diakoner och en diakonissa till diakoniämbetet på pingstdagen. 28.5.2023 kl. 21:48

biskopar. Kyrkoherden i Imatra har varit både musikjournalist och missionär i Jerusalem. Nu kandiderar hon i en andra valomgång mot den förra fältbiskopen. 25.5.2023 kl. 17:57

MEDLEMSENKÄT. Fastän majoriteten av prästerna och kantorerna fortsättningsvis upplever att de är nöjda med sitt arbete och känner ett starkt arbetsengagemang, har välbefinnandet i arbetet minskat enligt många olika mätare. 25.5.2023 kl. 09:00

PRÄSTASSESSOR. Monica Heikel-Nyberg har enligt det premiminära valresultatet valts till prästassesor för perioden 1.9.2023-31.8.2026. 24.5.2023 kl. 15:58

FINSTRÖM. Finströms kyrka är en av Finlands viktigaste kyrkor. Det säger konsthistoriker Åsa Ringbom som ägnat en stor del av sin karriär åt att forska i kyrkorna på Åland. Nu är hon aktuell med en bok om Finströms kyrka. 22.5.2023 kl. 18:33

ANDLIGT VÅLD. Samhället är allt ovanare att tala om tro. Så vården vet inte alltid hur den ska hantera den som mår dåligt av att ha hoppat av miljöer där religionen har blivit för trång. Det har Maria Björkmark forskat i. 19.5.2023 kl. 09:19

KYRKBÖCKER. ”100 procent viktiga” är kyrkböckerna för den som forskar i sin släkt, säger historikern Alexandra Ramsay. I de gamla skrifterna hittar hon både stränga ordvändningar men samtidigt också präster som brydde sig om de små i sin hjord. 17.5.2023 kl. 14:46

profilen. Sebastian Holmgård är aktuell med programmet ”Tänk, tänkare, tänkast”, där han och några barn synar en del sanningar i sömmen. Finns det exempelvis gånger då man får ljuga? 16.5.2023 kl. 13:58

BORGÅ STIFT. Stiftsdekan Mia Anderssén-Löf håller på och sniffar in sina nya arbetsuppgifter vid domkapitlet i Borgå. Dekanen kopplas ofta samman med teologisk utbildning och fortbildning. Men hon har också fått strategi och framtid på sitt bord. 16.5.2023 kl. 10:02

LAESTADIANERNAS FRIDSFÖRENINGARS FÖRBUND. En del av den finlandssvenska laestadianrörelsen håller på att separera från den evangelisk- lutherska kyrkan. Nu utreder rörelsen möjligheten att bilda en egen kyrka på föreningsgrund. Men något gemensamt exodus är inte att vänta. 15.5.2023 kl. 17:59

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30

profilen. Johanna Björkholm-Kallio är ny sakkunnig i missionsteologi vid Kyrkostyrelsen. – Mission är gränsöverskridande, säger hon. 12.8.2024 kl. 10:00

OASRÖRELSEN. Oasrörelsen i Svenskfinland föreslås läggas ner. Ett första medlemsmöte där nedläggningen behandlas ska hållas under kyrkhelgen i Karleby den 22 september och ett andra medlemsmöte senare. 9.8.2024 kl. 13:26