Med 2011 om kröken

Ledare. Det är dags att runda kröken och ta in 2011 samtidigt som ett historiskt 2010 försvinner i backspegeln. För kyrkans del var året som gick på många sätt remarkabelt. 5.1.2011 kl. 00:00


En av milstolparna var valet av ny ärkebiskop i mars. Med bara elva rösters majoritet vann biskopen i Åbo, Kari Mäkinen över dogmatikprofessor Miikka Ruokanen. Slutskedet blev medialt sett en svartvit historia, där kandidaterna baxades in i lådor med de slitna epiteten ”liberal” och ”konservativ”.

Mäkinen, som fick bära det förra, uttryckte i sina första kommentarer en vilja att stärka folkkyrkan med de öppna dörrarna och en förhoppning att diskussionen inte skulle tystna. Knappast anade han då hur bejakad hans önskan han skulle bli längre fram.


I juni var det dags för ännu ett biskopsval. Med drygt tjugo rösters marginal valdes Irja Askola till den första kvinnan i biskopsämbetet i vårt land. Symbolvärdet i valet var starkt, och medieuppbådet återigen rejält. Missnöjet höjdes från vissa kretsar, både på grund av att den nya biskopen var kvinna, men också för att Askola öppet deklarerat sitt ja till välsignelse av homosexuella par. 

Sensommaren kom och det drog ihop sig till församlingsval – ett val som föregicks av den bredast upplagda mediekampanjen hittills. Kandidatnomineringen kom och gick, med stark betoning på det faktum att kyrkan som föregångare nu lät 16-åringar rösta.

Så kom det som i kyrklig mediejargong födde uttrycket ”post 12.10”. Ajankohtainen Kakkonens debattkväll om homosexualitet och kyrka blev startskottet, om än omtvistat orsaken, till över 50 000 utskrivningar ur kyrkan.


Varför gick de ut? Av de cirka 2500 som enligt sajten Eroakirkosta.fi motiverade sitt beslut, hänvisade bara var tredje till tv-debatten. I stället handlade det om att inte vilja betala kyrkoskatt, att inte tro på budskapet och att kyrkan saknade betydelse. Utskrivningstjänstens ena grundare Petri Karisma ansåg för sin del att varje gång kyrkan är framme i medierna, oberoende av om detta har positiva eller negativa förtecken, påminns finländarna om hur lite den betyder för dem och om möjligheten att skriva ut sig – och så gör de slag i saken. 

Det är en partsinlaga, men den innehåller säkert också en sanning. Däremot finns det en annan, som säger det motsatta och som talar om att kyrkan fortfarande känns viktig för många.


I slutet av året kom nämligen också kyrkans undersökning över varför folk röstat i församlingsvalet. Enligt forskare Harri Palmu vid Kyrkans forskningscentral visar den att de vanliga församlingsmedlemmarna i valet ville slå vakt om det de har – och att den ökade valaktiviteten inte var ett resultat av motsättningar mellan liberala eller konservativa. Det enkla skälet var: ”För att det är viktigt och värdefullt”.

Där en del säger det motsatta finns det alltså fortfarande de som är villiga att betala kyrkoskatten och anser kyrkan ha betydelse för ens personliga liv – också bland dem som tidigare inte tyckt att det var deras sak att gå till urnorna. I eftersnacket försökte en del utnämna valets vinnare och förlorare. Sanningen tycks vara att det var församlingen som vann. Helt enkelt.


Om än slutetappen av fjolåret kan tyckas ha varit ett mer än lovligt skumpigt kyrkrally är det här därför en ljuspunkt att uppmärksamma. 

Det lovar gott för året som kommer och mod och hopp och tillförsikt för dem som gasar vidare mot nya kurvor.


May Wikström



Ledare. Hösten rullar igång verksamhetsmaskineriet i församlingarna. Samtidigt går – även den här hösten – mer än en församlingsanställd tillbaka till jobbet med en molande oro i maggropen. Ska man faktiskt orka ännu ett varv? Alla orkar inte heller. 25.8.2011 kl. 00:00

Johan Sandberg. Det är med ett lätt vemod jag igen får konstatera att semestern är slut och att skolorna börjat. Inte för att jag har något emot att börja jobba igen. Det är rätt skönt att återgå till vardagsrutinerna utan att varje dag behöva ägna tankemöda åt familjens program eftersom dagen är färdigt inrutad. 25.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Tro gärna, men var inte för radikal. Det är merparten av finländarnas inställning till religion, visar en färsk internationell undersökning. 24.8.2011 kl. 00:00

Människa. Eveliina Kujala är volontär i Taizé. – Första gången jag var här avskydde jag det. 24.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag vill tacka Eva Hietanen för hennes synnerligen visa och tänkvärda insändare i KP nr 33! Jag håller med  Eva om att vi nog måste söka orsakerna i den andliga och osynliga världen, då vi talar om det hemska som Breivik gjorde i Norge,. Jag gillade särskilt denna mening i Evas insändare: "Så handfallna som vi nu står inför det onda borde vi kristna inte behöva vara". Precis som Eva har också jag ständigt förundrat mig över den handfallenhet och förvåning som många, även kristna, har visat efter våldsdåden i Norge. Man hör ofta kommentarer som: "det här är ofattbart", "hur KAN nåt sådant här hända?" eller "varifrån kommer denna ondska?". Men, ÄR det nu verkligen så ofattbart det som har hänt? Bibeln säger trots allt att det finns en personlig djävul, en fallen ängel som enbart är ute efter att: "stjäla, slakta och döda"(Joh 10:10). 1 Petrusbrevet 5:8 säger: "er motståndare djävulen går omkring som ett rytande lejon och söker efter vem han skall sluka". Jag finner det tragiskt att vissa kristna kan sin Bibel så dåligt, att de inte kan lokalisera varifrån ondskan kommer. Om djävulen bara vill stjäla, slakta och döda, och går runt som ett rytande lejon, behöver vi då verkligen vara osäkra på vilken andemakt som inspirerade Breivik till att meja ner oskyldiga människor? Med tanke på att djävulen och hans många demoner är närvarande här i denna fallna värld, är det snarare mer ofattbart att det inte händer ännu mer elände i världen än vad det faktiskt gör. Till all lycka behöver vi som kristna dock inte vara rädda för satan. Vi vet att Jesus har vunnit seger över all ondska på Golgata kors, då han dog och uppstod för att ge oss liv och liv i överflöd. Tror vi på Honom, så har vi evigt liv, och ingen kan ta det livet ifrån oss. Dödar någon vår jordiska kropp, så kommer vi till himlen, där vi får njuta av en mycket godare värld än denna. I Guds närhet är vi trygga och skyddade mot djävulen. 23.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Samma kapell. Ena församlingen går i procession med rökelsekar. Andra har ett lovsångsteam. Håller församlingarna på att nischa sig? 23.8.2011 kl. 00:00

Teologi. Teologernas åsikter om yoga går i sär. Max-Olav Lassila avråder kristna från yogaträning, men Patrik Hagman tycker inte att man kan dra allt österländskt över en kam. 22.8.2011 kl. 00:00

Människa. För drygt fem år sedan förlorade Heidi och Ove Hagnäs sin dotter Moa i en tragisk drunkningsolycka hemma på gården i Kronoby. Kort därefter insjuknade Heidi i cancer. 19.8.2011 kl. 00:00

Marina Wiik. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Militära experter tillkallades till Pedersöre församlingshem i går för att ta hand om en krigstida granat som hittades i närheten av ingången till pastorskansliet i Kyrkostrand. 18.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Pressträffar med medierna, andlig fördjupning och smarta förvaltningsstrategier. Den stora utmaningen för stiftets biskop och domkapitlet är ändå att inspirera dem som jobbar i kyrkan att hålla ångan uppe. 17.8.2011 kl. 00:00

Världen. Situationen i det hungersdrabbade Etiopien ser ut att vara värre än befarat. Brunnar har sinat och skolor stängt. Får området inte tillräcklig hjälp inom det närmaste halvåret befaras både epidemier och utbredd hungersdöd. 17.8.2011 kl. 00:00

Insändare. Jag har i ca 25 år studerat samtal och relationer i kristenheten. Nu har jag en gedigen dokumentation och vill utöka min "arena". Jag bloggar MEN JAG VILL HA MER PLATS! Vilka möjligheter finns? 16.8.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kan skriftskolundervisningen utgå från konfirmandernas frågor och erfarenheter utan att den kristna kärnan går förlorad? Matteus församling i Helsingfors tycker att en modernisering är nödvändig. 11.8.2011 kl. 00:00

I år firar Tobias Zilliacus påsk hemma i Helsingfors.

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00
Daniel Björk jobbar som kyrkoherde i Petrus församling. Hans favoritplats i stan är skateparken i Kårböle, dit han går med sina söner varje dag under de här dagarna.

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59
– Epidemin har gjort det omöjligt för många att utföra sitt arbete, säger verksamhetsledare Rolf Steffansson.

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43