Barnet på golvet

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv.
Du fryser om vi inte griper in.
23.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

När textraderna uruppfördes under stora högtidligheter i samband med Svenska kyrkans stora satsning år 2000 stack den ena upphovsmannen armbågen i sidan på bänkgrannen.

”Du, Ylva, det där med barnet … det var bra.”
Han hette Benny Andersson och hon Eggehorn i efternamn. Verket Innan gryningen ingår numera i den rikssvenska psalmboken som nr 717 och går ofta under namnet millenniepsalmen.
Inälvshugget i texten förorsakas av nakenheten. Författaren bokstavligen klär av Jesus. Bort med glitterströssel och bländvita lindor. Bort med bilderna – ”för det var bortom bilderna du kom”, som en av stroferna lyder.

Kvar blir ett spädbarn, fött på ett jordgolv i likhet med så många av världens nyfödda än i dag.
Som den socialt engagerade författare hon är vill Ylva Eggehorn brutalt poängtera att den kristna gudomligheten har markkontakt. Det här är en viktig del av budskapet i julevangeliet, ja, om inte rentav dess kärna.
Han fryser om vi inte griper in. Han, liksom de många andra barnen, dör utan vår handlingsvilja och handlingskraft. Utan den goda viljan är världen just så kall, ogästvänlig och gudlös som det kala jordgolvet. Därför är kristendomen fysisk till sitt väsen. Den är inte en idé, utan en människa. Den är ansikten, röster och händer. Den är matkassar som delas ut och leenden mot dem som aldrig får några. Framför allt vänder den blickarna mot barnen och deras situation.
På Luciadagen överlämnade Sveriges och Finlands ärkebiskopar ett gemensamt uttalande till social- och hälsovårdsminister Juha Rehula om social utslagning och fattigdom bland barn.
Biskoparna talar starkt för utjämning av inkomstskillnader och lyfter fram näringslivets roll.
Enligt ärkebiskop Kari Mäkinen betyder det bland annat en högre bastrygghet särskilt för barnfamiljer, och överkomliga avgifter för hälsovårds- och socialtjänster. ”Självklart kostar det. Men att spara på barnens bekostnad är kortsiktigt”, säger Mäkinen.

År 2010 var det stora europeiska temaåret med målet att motarbeta fattigdom och utslagning. I dag, när det är dags för räkenskaperna, är statistiken inte fager. Situationen i både Sverige och Finland i hög grad densamma. Fattigdomen är också finländsk vardag. Den syns i en social och ekonomisk utslagning som drabbar barnen hårdast, och dessutom på ett sätt som följer dem livet igenom. Inom den europeiska unionen lever var sjätte medborgare, totalt närmare 80 miljoner människor, under fattigdomsgränsen. Barnfattigdomen ökar också hos oss.  Trots att levnadsstandarden har stigit överlag har fattigdomen slagit huggtänderna i barnfamiljerna. År 2007 bodde 151 000 barn under 18 år i fattiga familjer. Parallellt med detta visar en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd att finländarnas medkänsla med dem som har det sämre ställt har minskat. Var sjätte finländare tycker att socialskyddet är för högt.
Nordbor tigger inte på gatan. Fasaden är intakt. Däremot syns nöden till exempel i ordinerade mediciner som föräldrar – ofta ensamstående – inte har råd att lösa ut. I Sverige visar Rädda Barnens färskaste undersökning att risken för fattigdom för barn till ensamstående föräldrar är tre gånger större än för andra barn. Råkar den ensamstående föräldern vara född utanför Sverige är risken ännu större. I jämförelse kan sägas att barn i familjer med två föräldrar löper bara två till tre procents risk för fattigdom.
”Det här är skillnader som är alarmerande och oroväckande, med tanke på de förändringar som äger rum i det svenska samhället”, konstaterar ärkebiskop Wejrud.
Biskoparnas initiativ är därför viktigt och en allvarlig tankeställare som träffar rätt, just så här före jul. Allas jular är nämligen inte glada.

Men varje jul bär vidare en kraftfull sång om hopp: Till dem som inget har. Och till dem som står i tur att sprida det vidare i tanke och handling.

Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,
Du bjuder älskande på moget vin.
Du stiger ut ur alla tomma gravar
Du är en vind som säger: det blir vår.
Du kommer som en flykting över bergen
Du följer oss dit ingen annan når.
Kom närmare, bli kvar hos mig.
Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen.
Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som
sjunger timman innan gryningen.

May Wikström



HOUTSKÄR. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Houtskärs kapellförsamling i Väståbolands svenska församling har inom utsatt tid sökts av pastor Peter Blumenthal, tf. kaplan i Houtskärs kapellförsamling och av pastor Janette Lagerroos, redaktör vid Kyrkans central för det svenska arbetet. 24.9.2021 kl. 15:58
Harry Månsus har skrivit om ekoteologi i decennier.

ÖVERKONSUMTION. Vårt beroende av konsumtion och fossila bränslen kan liknas vid alkoholism, skriver ekoteologen Harry Månsus i sin senaste bok. 17.9.2021 kl. 18:39
Lasse Wendelin tränar på att ta det lugnt och göra nästan ingenting.

VÄNDPUNKT. Lasse Wendelin har alltid varit en presterare med en överfull kalender. Efter en hjärtinfarkt är hans hjärta så dåligt att han inte kan jobba heltid. – Först nu, när min kalender är tom, börjar jag inse hur mycket jag gjort för att få bekräftelse på att jag duger. 16.9.2021 kl. 14:31
Anders Björkman har plockat fram en inre styrka han inte visste fanns.

KÄMPAGLÖD. Anders Tanne Björkman har genomlevt fler motgångar än de flesta behöver erfara. Han har varit på absoluta botten, tappat hoppet, tron och humorn, men långsamt tagit sig upp till ytan igen. 16.9.2021 kl. 10:00
Mikaela Ahola är oerhört tacksam för sitt nya hjärta och sitt nya liv. – Men livet efter transplantationen är inte alltid lätt. Ibland kan jag inte förstå att jag har ett nytt hjärta.

NYTT LIV. Ända sedan Mikaela Ahola var barn har hon fått höra att hon behöver ett nytt hjärta. Hennes hjärta var var missbildat, ett så kallat enkammarhjärta. 15.9.2021 kl. 17:41
Under rättsprocessen har Johan Candelin känt sig som de förföljda kristna föreningen hjälper – oskyldigt anklagad.

MARTYRKYRKANS VÄNNER. Martyrkyrkans vänner har återupptagit sin verksamhet efter att myndigheterna återbördat pengarna som varit i kvarstad till föreningens konto. Föreningen har redan sänt ut pengar till projekt man understött tidigare. 14.9.2021 kl. 19:20
Kerstin Storvall är Nykarlebybo sedan 1994, men växte upp i Kronoby.
–  Jag var väldigt aktiv i församlingen där. Kyrkans Ungdom var mitt andliga hem.

CREDU. Hon vill att hela personalen ska arbeta tillsammans med att sikta mot stjärnorna för att de ska landa i trätopparna. Kerstin Storvall är rektor för Kredu och Step-utbildningen i Nykarleby. 14.9.2021 kl. 18:53
I början av oktober väntar Johan Westerlund på att få se en fullsatt kyrka – äntligen!

JOHANNES FÖRSAMLING. – Nu sitter skägget löst! säger Johan Westerlund, Helsingforskyrkoherden som odlade ett coronaskägg för att han ändå bara satt hemma. I oktober bjuder han in till Mikaelidagsfest i Johanneskyrkan och hoppas att kyrkan blir så full som restriktionerna tillåter. 14.9.2021 kl. 18:38
Biskop Bo-Göran Åstrand

kyrkoherdeval. Biskop Bo-Göran Åstrand, vad gjorde att du bedömde att du behövde ställa in ditt program och åka till Pedersöre? 10.9.2021 kl. 14:28
Två av byggnaderna på Mataskär är skyddade.

FÖRSÄLJNING. Lägerholmen Mataskär i Esbo, med alla sina byggnader, har sålts till en privatperson för ett sjusiffrigt belopp. 8.9.2021 kl. 10:15
Bo-Göran Åstrand, Mia Anderssén-Löf och Krister Mård träffades i söndags.

kyrkoherdeval. I söndags träffades Pedersöre församlings tillträdande kyrkoherde Mia Anderssén-Löf, vice ordförande Krister Mård och biskop Bo-Göran Åstrand för att utbyta tankar kring församlingsarbetet. 7.9.2021 kl. 12:45
När Sofia Torvalds inte klarade av att be började hon formulera böner på ett nytt sätt.

BÖN. När man inte klarar av att be kan man testa att be på ett nytt sätt. 3.9.2021 kl. 15:18
Johan Candelin är lättad över att nu kunna lämna rättegången bakom sig.

RÄTTEGÅNG. Besvärstiden gick ut och hovrättens dom överklagades inte – den frikännande domen i målet mot Martyrkyrkans vänner står alltså fast. 2.9.2021 kl. 16:56
Sonja Jakobsson är studentpräst i Helsingfors, tisdagar på Hanken och torsdagar på Arcada. Från årsskiftet även på Soc&kom och Helsingfors universitet.

studieliv. Sonja Jakobsson rör sig i högskolornas korridorer och får ägna sig åt något av det hon gillar mest – att höra människors berättelser. 2.9.2021 kl. 16:52
Moa Widjeskog uppskattar den amerikanska vänligheten.
– Det är roligare att få ett leende än att någon tittar ner i marken.

studier. Moa Widjeskog studerar på ett kristet college i Kentucky. Hon har mött värme och vänlighet, men också attityder som är helt främmande för henne. 2.9.2021 kl. 09:19

– Ja, nog var det många som höjde på ögonbrynen då jag som präst for med i spelmanslaget, säger Hans ”Hasse” Häggblom.

SPELMANSKULTUR. – Om vi ser på bygdespelemännen så har de ju spelat vid bröllop, begravningar och dop. Det är ett sätt att uttrycka stora tankar och känslor. Då man märker det passar folkmusiken väldigt bra in i det kyrkliga sammanhanget. Kyrkan har inte ensamrätt på att uttrycka människors tankar om liv, död och mening i livet. 15.8.2023 kl. 19:00
Johan Kanckos landar efter många år som präst i Esbo och en kort period som präst i Vasa som kyrkoherde i Solfs församling.

kyrkoherdeval. Johan Kanckos, t.f. församlingspastor i Vasa svenska församling, valdes i söndags till ny kyrkoherde i Solfs församling. Han fick 71,6 procent av rösterna. 14.8.2023 kl. 15:10
Som traditionen bjuder samlades samlades de unga till en grillfest på lördag kväll.

UNGDOMAR I KYRKAN. På Sommardagarna 2023 samlades ungefär 100 deltagare för sol, hav, mat, bastu, strand, andakt, vila, värme, stämning, party, musik, smågrupper, mässa, gemenskap, glass och varma klippor på Lekholmen. 13.8.2023 kl. 16:59
Ett medvetet val av Jenni Haukio att inte tala om våra minoriteter? undrar teologiprofessor Björn Vikström.

rasism. Recenserade presidentfrun Jenni Haukios memoarbok som ”förvånansvärt smal” i invandrarfrågan. 30.11.-0001 kl. 00:00
Emmanuel Acquah konstaterara att fler röster måste höjas mot rasismen. Annars går Finland en hård framtid till mötes.

rasism. Integreringen av utlandsfödda i arbetslivet har förbättrats i Finland, men den rasistiska retoriken och den strukturella rasimen frodas. – Jag ger 200 procent för att bidra till samhället, men debatten just nu får mig att känna mig som en exotisk utlänning, säger Emmanuel Acquah. 9.8.2023 kl. 14:26