Barnet på golvet

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv.
Du fryser om vi inte griper in.
23.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

När textraderna uruppfördes under stora högtidligheter i samband med Svenska kyrkans stora satsning år 2000 stack den ena upphovsmannen armbågen i sidan på bänkgrannen.

”Du, Ylva, det där med barnet … det var bra.”
Han hette Benny Andersson och hon Eggehorn i efternamn. Verket Innan gryningen ingår numera i den rikssvenska psalmboken som nr 717 och går ofta under namnet millenniepsalmen.
Inälvshugget i texten förorsakas av nakenheten. Författaren bokstavligen klär av Jesus. Bort med glitterströssel och bländvita lindor. Bort med bilderna – ”för det var bortom bilderna du kom”, som en av stroferna lyder.

Kvar blir ett spädbarn, fött på ett jordgolv i likhet med så många av världens nyfödda än i dag.
Som den socialt engagerade författare hon är vill Ylva Eggehorn brutalt poängtera att den kristna gudomligheten har markkontakt. Det här är en viktig del av budskapet i julevangeliet, ja, om inte rentav dess kärna.
Han fryser om vi inte griper in. Han, liksom de många andra barnen, dör utan vår handlingsvilja och handlingskraft. Utan den goda viljan är världen just så kall, ogästvänlig och gudlös som det kala jordgolvet. Därför är kristendomen fysisk till sitt väsen. Den är inte en idé, utan en människa. Den är ansikten, röster och händer. Den är matkassar som delas ut och leenden mot dem som aldrig får några. Framför allt vänder den blickarna mot barnen och deras situation.
På Luciadagen överlämnade Sveriges och Finlands ärkebiskopar ett gemensamt uttalande till social- och hälsovårdsminister Juha Rehula om social utslagning och fattigdom bland barn.
Biskoparna talar starkt för utjämning av inkomstskillnader och lyfter fram näringslivets roll.
Enligt ärkebiskop Kari Mäkinen betyder det bland annat en högre bastrygghet särskilt för barnfamiljer, och överkomliga avgifter för hälsovårds- och socialtjänster. ”Självklart kostar det. Men att spara på barnens bekostnad är kortsiktigt”, säger Mäkinen.

År 2010 var det stora europeiska temaåret med målet att motarbeta fattigdom och utslagning. I dag, när det är dags för räkenskaperna, är statistiken inte fager. Situationen i både Sverige och Finland i hög grad densamma. Fattigdomen är också finländsk vardag. Den syns i en social och ekonomisk utslagning som drabbar barnen hårdast, och dessutom på ett sätt som följer dem livet igenom. Inom den europeiska unionen lever var sjätte medborgare, totalt närmare 80 miljoner människor, under fattigdomsgränsen. Barnfattigdomen ökar också hos oss.  Trots att levnadsstandarden har stigit överlag har fattigdomen slagit huggtänderna i barnfamiljerna. År 2007 bodde 151 000 barn under 18 år i fattiga familjer. Parallellt med detta visar en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd att finländarnas medkänsla med dem som har det sämre ställt har minskat. Var sjätte finländare tycker att socialskyddet är för högt.
Nordbor tigger inte på gatan. Fasaden är intakt. Däremot syns nöden till exempel i ordinerade mediciner som föräldrar – ofta ensamstående – inte har råd att lösa ut. I Sverige visar Rädda Barnens färskaste undersökning att risken för fattigdom för barn till ensamstående föräldrar är tre gånger större än för andra barn. Råkar den ensamstående föräldern vara född utanför Sverige är risken ännu större. I jämförelse kan sägas att barn i familjer med två föräldrar löper bara två till tre procents risk för fattigdom.
”Det här är skillnader som är alarmerande och oroväckande, med tanke på de förändringar som äger rum i det svenska samhället”, konstaterar ärkebiskop Wejrud.
Biskoparnas initiativ är därför viktigt och en allvarlig tankeställare som träffar rätt, just så här före jul. Allas jular är nämligen inte glada.

Men varje jul bär vidare en kraftfull sång om hopp: Till dem som inget har. Och till dem som står i tur att sprida det vidare i tanke och handling.

Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,
Du bjuder älskande på moget vin.
Du stiger ut ur alla tomma gravar
Du är en vind som säger: det blir vår.
Du kommer som en flykting över bergen
Du följer oss dit ingen annan når.
Kom närmare, bli kvar hos mig.
Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen.
Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som
sjunger timman innan gryningen.

May Wikström



– Det jag gillar med hösten är att vi får en chans till nystart, vi börjar från tomt bord, säger Ann-Britt Bonns.

Skolstart. Ann-Britt Bonns är rektor i Grundskolan Norsen. Hon välkomnar ett nytt läsår. 11.8.2022 kl. 19:16
Kokonåsen i Borgå är välbekant för Mats Lindgård. Här sköter han sin kondition.

kyrkoherdar. När Mats Lindgård i tiden besvärade sig över hur domkapitlet placerade präster i förslagsrum inför domprostvalet resulterade det i en period som blev den tuffaste i hans liv. I dag är han en chef som tror på att förankra beslut grundligt innan han genomför något. 3.8.2022 kl. 17:08
Kantors- och prästparet Eeva-Stiina och Paula Lönnemo vill se kyrkan ta ett mera ansvarsfullt grepp om sina skogar.

KYRKANS SKOGAR. Okunnigheten om hur man ekologiskt hållbart sköter skog är stor i kyrkan, anser präst- och kantorsparet Paula och Eeva-Stiina Lönnemo. Därför vill de se mera fredning, och mera av det nya, kontinuerliga skogsbruket. 1.8.2022 kl. 12:53
– Jag har själv varit entusiastisk för skogsbruk utan kalhyggen, säger Carl-Johan Jansson. Men det fungerar inte.

KYRKANS SKOGAR. Skogsbruksveteranen Carl-Johan Jansson i Raseborg är skeptisk till det nya kontinuerliga skogsbruket. Domkapitlet i Borgå har bett honom om argument mot den nya metoden. 1.8.2022 kl. 16:11
Sophie Törnqvist från Kerko by i norra Borgå tycker om att vara social och få nya vänner. Domkyrkoförsamlingens läger Pellinge 1 har varit en upplevelse, säger hon.

konfirmation. I Borgå går 85 procent av årsklassen i Domkyrkoförsamlingens konfirmandundervisning, och Borgå "exporterar" hjälpledare. Men för allt flera konfirmander är kyrkans termer nya och främmande. Som Guds Lamm eller Kristus Frälsaren, säger lägerprästen Elefteria Apostolidou. 29.7.2022 kl. 16:00
Rebecka Stråhlman arbetar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan – något årtionde efter konfirmationen.

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34
Ingrid Mutai och Olivia Franck (i telefonskärmen) vill lyfta 
sekundär traumatisering på bordet.

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03
Mao Lindholm fascineras av rövaren på korset bredvid Jesus. – Och Jesus omedelbara löfte åt honom om evigt liv. Det är så hisnande stort att det inte går att fatta.

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13
Katolska Sara Torvalds tycker att ekumenik är lärorikt men att den katolska kyrkan också har varit för en mängd "fördomar och tjafs". Hon är sedan 2021 ordförande för Ekumeniska rådets arbete på svenska i Finland.

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00
Olav Jern anser att både Kyrkostyrelsen och domkapitlen har för stor makt. Men han är å andra sidan nöjd med att kyrkan har en tydlig beslutsstruktur

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00
– Jag tror att om jag var kyrkoherde skulle jag försöka hindra allt utflöde. Jag skulle tänka: jag låter ingen lämna församlingen utan att veta varför, säger Edgar Vickström. Han saknar uttalade mål i kyrkan.

KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12
Christina Roberts och Göta Alm-Ellingsworth vill återuppliva traditionen kring åländska Lumparlands brudkrona.

BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00
Kyrkpressens enkät bland förtroendevalda i Borgå stift visar att ungefär en tredjedel tycker att kyrkoherden har för stor makt. Det tycker också de erfarna beslutsfattare Kyrkpressen talat med.

beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41
My Ström saknar känslan av att höra hemma. – Risken är nu, när jag testar på Sverige igen, att jag kommer ha samma känsla av att inte höra hemma.

Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58
Pilgrimsprästen Maria Widén i samtal med Stefan Edman.

Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

Rolf Steffansson konstaterar att det sker en ekonomisk polarisering mellan församlingarna.

KYRKOMÖTET. Den 6 till 10 november har kyrkomötet sammanstrålat i Åbo. Rolf Steffansson är ett av de ombud som varit på plats under sittande kyrkomötets sista plenum. 10.11.2023 kl. 12:04
Sara Mikander och Catharina Englund framhåller att det inte finns något trauma som är så stort att det inte finns någon hjälp att få. Det finns alltid hjälp.

ANDLIGT VÅLD. Andligt våld förekommer överallt – i parrelationer, i familjer och i församlingar. Då Gud används för att få dig att känna dig mindre, då är det aldrig dig det är fel på. Det konstaterar Sara Mikander och Catharina Englund som leder en grupp för personer som blivit utsatta. 8.11.2023 kl. 13:20
Ärkebiskop Tapio Luoma, biskop Bo-Göran Åstrand och Svenska kyrkans ärkebiskop Martin Modéus diskuterade krig och ekonomi, bland mycket annat.

Stiftsdagarna. Stiftsdagarna i Borgå blev en fest värdig en hundraåring. Men mellan serveringarna, minglet och samvaron dryftades också de tunga frågorna: vad är kyrkans uppgift i en värld präglad av krig, och vad ska vi släppa taget om då pengarna tryter? 8.11.2023 kl. 14:52
Karin Westerlund studerar kulturforskning och folkloristik vid Helsingfors universitet. Är en av bloggarna på kyrkpressen.fi/andetag

ANDETAG. Karin Westerlund är ett nytt tillskott i bloggen Andetag. 7.11.2023 kl. 18:00
I Upptäcktsresor inåt möts Robin Nyman från Jakobstad och Sofia Torvalds från Esbo.

podd. En ny podd har sett dagens ljus! I vinter vill Sofia Torvalds och Robin Nyman inspirera till hudlösa samtal, för att livet kan vara nog så ensamt ändå. 7.11.2023 kl. 08:00