Barnet på golvet

Ledare. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv.
Du fryser om vi inte griper in.
23.12.2010 kl. 00:00

Illustration: Jan Lindström

När textraderna uruppfördes under stora högtidligheter i samband med Svenska kyrkans stora satsning år 2000 stack den ena upphovsmannen armbågen i sidan på bänkgrannen.

”Du, Ylva, det där med barnet … det var bra.”
Han hette Benny Andersson och hon Eggehorn i efternamn. Verket Innan gryningen ingår numera i den rikssvenska psalmboken som nr 717 och går ofta under namnet millenniepsalmen.
Inälvshugget i texten förorsakas av nakenheten. Författaren bokstavligen klär av Jesus. Bort med glitterströssel och bländvita lindor. Bort med bilderna – ”för det var bortom bilderna du kom”, som en av stroferna lyder.

Kvar blir ett spädbarn, fött på ett jordgolv i likhet med så många av världens nyfödda än i dag.
Som den socialt engagerade författare hon är vill Ylva Eggehorn brutalt poängtera att den kristna gudomligheten har markkontakt. Det här är en viktig del av budskapet i julevangeliet, ja, om inte rentav dess kärna.
Han fryser om vi inte griper in. Han, liksom de många andra barnen, dör utan vår handlingsvilja och handlingskraft. Utan den goda viljan är världen just så kall, ogästvänlig och gudlös som det kala jordgolvet. Därför är kristendomen fysisk till sitt väsen. Den är inte en idé, utan en människa. Den är ansikten, röster och händer. Den är matkassar som delas ut och leenden mot dem som aldrig får några. Framför allt vänder den blickarna mot barnen och deras situation.
På Luciadagen överlämnade Sveriges och Finlands ärkebiskopar ett gemensamt uttalande till social- och hälsovårdsminister Juha Rehula om social utslagning och fattigdom bland barn.
Biskoparna talar starkt för utjämning av inkomstskillnader och lyfter fram näringslivets roll.
Enligt ärkebiskop Kari Mäkinen betyder det bland annat en högre bastrygghet särskilt för barnfamiljer, och överkomliga avgifter för hälsovårds- och socialtjänster. ”Självklart kostar det. Men att spara på barnens bekostnad är kortsiktigt”, säger Mäkinen.

År 2010 var det stora europeiska temaåret med målet att motarbeta fattigdom och utslagning. I dag, när det är dags för räkenskaperna, är statistiken inte fager. Situationen i både Sverige och Finland i hög grad densamma. Fattigdomen är också finländsk vardag. Den syns i en social och ekonomisk utslagning som drabbar barnen hårdast, och dessutom på ett sätt som följer dem livet igenom. Inom den europeiska unionen lever var sjätte medborgare, totalt närmare 80 miljoner människor, under fattigdomsgränsen. Barnfattigdomen ökar också hos oss.  Trots att levnadsstandarden har stigit överlag har fattigdomen slagit huggtänderna i barnfamiljerna. År 2007 bodde 151 000 barn under 18 år i fattiga familjer. Parallellt med detta visar en färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd att finländarnas medkänsla med dem som har det sämre ställt har minskat. Var sjätte finländare tycker att socialskyddet är för högt.
Nordbor tigger inte på gatan. Fasaden är intakt. Däremot syns nöden till exempel i ordinerade mediciner som föräldrar – ofta ensamstående – inte har råd att lösa ut. I Sverige visar Rädda Barnens färskaste undersökning att risken för fattigdom för barn till ensamstående föräldrar är tre gånger större än för andra barn. Råkar den ensamstående föräldern vara född utanför Sverige är risken ännu större. I jämförelse kan sägas att barn i familjer med två föräldrar löper bara två till tre procents risk för fattigdom.
”Det här är skillnader som är alarmerande och oroväckande, med tanke på de förändringar som äger rum i det svenska samhället”, konstaterar ärkebiskop Wejrud.
Biskoparnas initiativ är därför viktigt och en allvarlig tankeställare som träffar rätt, just så här före jul. Allas jular är nämligen inte glada.

Men varje jul bär vidare en kraftfull sång om hopp: Till dem som inget har. Och till dem som står i tur att sprida det vidare i tanke och handling.

Du rör vid kroppar, hatar orättvisor,
Du bjuder älskande på moget vin.
Du stiger ut ur alla tomma gravar
Du är en vind som säger: det blir vår.
Du kommer som en flykting över bergen
Du följer oss dit ingen annan når.
Kom närmare, bli kvar hos mig.
Det mörknar och kanske ljusnar det på nytt igen.
Ditt liv ska bära mig; jag hör en koltrast som
sjunger timman innan gryningen.

May Wikström



– Jag kunde inte gå omkring och ha ångest över mitt jobb varje dag, jag måste göra någonting, säger Sabina Lumivirta.

Personligt. Sabina Lumivirta är driven och har höga krav på sig själv. Hon repar sig som bäst från två utmattningar och en depression. 19.4.2023 kl. 10:00
– Det handlar inte om mig, utan om forskningens frihet, säger Mika Vähäkangas till KP.

forskning. Forskningschef Mika Vähäkangas vid Åbo Akademi befarar ett åtal för en avhandling, vars författare han handledde i Lund i Sverige. Den omstridda avhandlingen ville blottlägga svenska islamistiska nätverk. 17.4.2023 kl. 14:28

ekumenik. Frikyrkan i Finland är en av Evangelisk-lutherska kyrkans äldsta ekumeniska partner. Kyrkosamfunden har fört teologisk dialog i fyrtio år. Under de senaste åren har samtalen framför allt berört dopet. 12.4.2023 kl. 15:49

KAPELLFÖRSAMLINGAR. I vår blir Bergö och Petalax församlingar kapellförsamlingar i Malax församling. Bergö kapellråd har redan hunnit samlas till sitt första möte. 12.4.2023 kl. 15:41
Patrica Strömbäck ser inte påsken som ett jippo utan som en erfarenhet.

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00
– Först med 40 års livserfarenhet kan jag förstå tron bättre, säger Ester Laurell i Jomala.

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00
Rötterna drar Daniel Björk från Petrus till Österbotten.

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15
Katarina Gäddnäs jordfäste sin egen pappa. Det var tungt men fint.

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00
Sofia Torvalds är redaktör.

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53
Tetiana och Oleksandr Pokas leder den ukrainska
församingsgemenskapen i Munsala.

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33
Kyrkoherde Mats Björklund tycker det är viktigt att en utredning görs så man vet vilka alternativ man har.

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15
Påskens ord har en intressant historia där folklig och religiös tradition går hand i hand.

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

Man kan skriva ut och sätta upp kalendern på väggen eller på kylskåpet, tipsar Emelie Wikblad.

fastan. Före påsken kommer en fyrtio dagar lång fasta. Den här tiden är en möjlighet att lämna bort och skala av för att hitta fokus inför påsken. 13.2.2024 kl. 14:19
Församlingen och körerna bidrar till att Alex Pollock trivs i Jakobstad.

PERSONEN. Han har varit lärare i engelska i fyra olika länder och lärt sig språket i tre av dem. Alasdair Pollock kom till Jakobstad för snart trettio år sedan. Språket, musiken, årstiderna, havet, skogen och människorna fick honom att stanna. – Jag har fått mycket mer än jag gett, säger han. 9.2.2024 kl. 09:58
– Sista dagen på klostret visade en av nunnorna oss Heliga Birgittas rum. Där i rummet nedkallade hon välsignelsen över oss. Det var starkt. Den välsignelsen följde med mig hem, säger Eva Andersson.

profilen. Eva Andersson har varit i ropet sedan hon stickade vantar till påven. Färre vet att hon också räddat hundar i Korea och extraknäckt som risleverantör. 7.2.2024 kl. 13:40
Modet att våga – som att delta i The Voice – har kommit senare i hans liv.

ETT GOTT RÅD. Christer ”Chrisu” Romberg önskar att hans femtonåriga jag hade fattat att man kommer bara en bit på vägen med talang. Han är aktuell i sångtävlingen The Voice of Finland på teve, men han är också ungdomsarbetsledare i Sibbo svenska församling. I sitt jobb umgås han mycket med konfirmander, alltså 15-åringar. 7.2.2024 kl. 10:00
Fanny Willman är född i Pedersöre och uppvuxen i Nykarleby och Vasa.

PERSONEN. När Fanny Willman var sexton år började hon skriva kolumner för Vasabladet. I februari utnämns hon till ledarskribent för Kyrkans Tidning i Sverige. – För mig är det mer naturligt att skriva ledare än andra journalistiska texter. 6.2.2024 kl. 17:56